Inte så vältränad

Det är lite snopet att det blev ett två veckors uppehåll så här på slutrakan av mitt gymmedlemskap. Har siktat på att träna 2-3 ggr i veckan (för att få valuta för pengarna och stilla mitt ekonomiska samvete om inte annat...) det här halvåret, och förvånansvärt många veckor har det lyckats. Men nu blev det förkylning, åboresa och en förkylning till, så maj har typiskt nog varit den i särklass sämsta träningsmånaden. Två dagar kvar, varav jag kommer att vara två dagar i Purmo...

Men spurtade i alla fall lite nu - igår var jag på Bodybalance och idag på Bodypump, kul! Men det märks att det är länge sen sist - känner mig otränad, men framför allt är motivationen låg. Det är därför man (=jag) inte ska träna bara då och då - motivationen växer ju mer jag tränar, och om jag tränar för sällan kommer jag aldrig riktigt över den där jobbiga tröskeln...

Nåja, men det är ju inte så dramatiskt att kortet går ut. Ska försöka få tag på ett kort för en månad eller så när vi kommer hem från Stockholm, och så har vi ju faktiskt några dyrbara engångskuponger i skrivbordslådan. Ska kanske använda en före resan, så hinner jag pricka in topp tre (utan rangordning): bodybalance (WSC), bodypump (WSC) och träna på egen hand vid Ladyline...

Jag struntar högaktningsfullt i dig, förkylning

Om man inte låtsas om att man är förkyld är man frisk. Åtminstone till en viss grad, så jag har kört med den taktiken idag. Vi har varit ut till Replot med svärföräldrarna och ätit fint för att fira deras 40-åriga bröllopsdag och nu är första steget mot att flytta ut från den här lägenheten i full gång: hälften av innehållet i vårt överfulla vindsförråd kommer att flytta till svärföräldrarnas uthus i väntan på en stadigare bostad. Visserligen är flytten inte överhängande nära, men allt man inte behöver bära på den riktiga flyttdagen är på plus... Och en extra bonus: vi hittade vårt jätteplockepinn - någon som vill utmana oss?

Jag åkte dit

Jag klarade mig ganska länge, även om jag var omgiven av en stor och en liten snorig, hostande karl. Men nu har jag också åkt dit. Suck. Visserligen är jag inte direkt dödssjuk, och det är väl inte så farligt egentligen att ligga på soffan och se på gamla avsnitt av Hjälp! Jag är med i en japansk tv-show! men det stör mig av tre orsaker:

1) Det är inte mer än två veckor sen vi alla tre var förkylda sist. Nån måtta får det väl vara?? Men å andra sidan är timingen helt okej, eftersom vi var friska i Åbo och borde vara friska (från åtminstone den här förkylningen!) när det är dags för Stockholm. Får man hoppas.

2) Egentligen skulle vi ha grillat med goda vänner i deras trädgård idag. Det ville jag verkligen! Men en annan gång...

3) Nu är det över en vecka sen jag tränat - och det är bara en vecka kvar på mitt hyrda gymkort! Sicket slöseri med tid och gymtillgång... Jag kommer att sakna mitt kort.

Tuggummisegt

Tja, den här dagen lever väl inte riktigt upp till vad man kunde förvänta sig av en ledig, somrig majdag utan planer. Arvid är förkyld och trött (trots att han sov inte mindre än 13,5 h inatt!) och inte så lätt att underhålla. Matias är förkyld och trött och underhåller sig helst med att sova. Själv är jag hängig och gissar väl att förkylningen snart smyger sig på mig också. Passar på att språkgranska en del idag så jag har det undanstökat sen när min hjärna är helt igenkorkad av slem...

Nu ska vi i alla fall, stärkta av goda grillade smörgåsar, våga oss ut och njuta av majvädret en stund!

Nya planer

Inte nog med att Åbo gjorde mig glad. Jag är också glad för att vi har så mycket andra trevligheter inplanerade framöver. Det är till exempel inte mer än två veckor kvar tills vi (den här gången hela lilla familjen) drar till Stockholm för att njuta av livet under en semestervecka. (Parkteaterns program är ute nu, oh joy!) Mot slutet av sommaren blir det en annan favorit i repris (i båda ordens verkliga betydelse) när det blir familjesemester i Arjeplog och i september ska vi till Luleå på bröllop.

*Haha... jag ändrade just ett skrivfel: jag hade tydligen skrivit "i semester" istället för "i september". Inte helt åt skogen, men lite kul...*

Tågrapport

Jodå, visst gick det! Och det trots att förkylningen som Arvid haft på gång ända sen vi kom till Åbo bestämde sig för att bryta ut på allvar idag - delar av resan gick kanske till och med enklare eftersom han hade en lite lägre tröskel än vanligt att sitta stilla och luta sig mot min axel. Lekvagnen var också fenomenal och räddade åtminstone resan mellan Tammerfors och Seinäjoki - även om den sträckan tyvärr är bara en dryg timme...

Men nu är vi trötta allihopa. Arvid så till den grad att han vägrade äta en enda flinga av sin kvällsgröt och somnade halv åtta - men har vaknat ett antal gånger redan nu, en timme senare. Närmare bestämt varje gång han hostat. Spännande, får se hur mycket vi sover inatt...

Tu-tuu

Solen skiner fortfarande, men åboresan börjar närma sig nedräkning... imorgon tar jag mig an den stora utmaningen att resa hem med tåg (två byten) ensam med Arvid. Just nu gnäller han så jag tror jag lämnar honom i Loimaa om han inte blir lite mer välartad snart... Nä, det ska jag inte. Har laddat upp med två nya, spännande pixiböcker och massor med smörgåskex, så säkert går det bra. Nedresan gick jättebra, men då hade jag ju också sällskap av Jenny - men å andra sidan har jag ju fått testa och är lite klokare på hur Arvid + tåg fungerar nu!

Men än är ju inte semestern slut - snart är det kvällsmat och sen blir det att träffa en gammal, god vän och kanske leta reda på en lekpark i Kuppisparken. En lekpark kan vara precis det som behövs för att få min unge välartad och glad igen!

Har det bra i Åbo

Det brukar hända ibland att jag får en känsla av hur bra livet är. Igår fick jag den känslan ovanligt många gånger, och jag ser inga orsaker till att det inte skulle bli på samma sätt idag. Vi tog tåget ner till Åbo i söndags och hamnade rakt in i sommaren. Jag blir bara så glad av Åbo, särskilt den här årstiden. Åbo inspirerar mig.

Orsaken till resan är att jag är på Språkcenterdagar - med kolleger, på jobbets bekostnad. Vuxenpoäng kan man få för mindre! Arvid är med, och jag deltar så mycket jag kan medan syster Jenny tar hand om honom. Hon har tent som bäst, så därför blir det en sen start för mig idag. Kanske jag går dit lagom till lunchen... :D Hittills tror jag att jag lyckats bra med att missa de torrare bitarna och pricka in de mer intressanta...

Jennys kämppis flyttade ut häromdagen, och man kunde tro att det skulle vara lite dystert med en halvtömd lägenhet - Arvid och jag bor i ett rum med: en skranglig bokhylla, en bäddsoffa och vår kappsäck. Men det är inte alls dystert, utan snarare befriande med alla tomma ytor. Semester från alla prylar jag vanligtvis vadar i där hemma...

Nästan sommar denna fredag

Något så sällsynt som en helt ledig kväll med hela familjen på tremanhand - det borde verkligen inte vara så sällsynt, men det har det tyvärr varit på sista tiden. Var till och med ute och spatserade och fick nästan sommarkänslor, grävde lite i sandlådan utanför stadsbibban och tittade på fåglar och bilar.

Och på bänken vid sandlådan hittade jag - en bok att ta hem! Inte så illa med tanke på att det blir tågresa mycket snart...

Gott

Hurra!

Jag har hittat en enkelt, snabbt och GOTT vardagsrecept på soppa! Receptet har jag rivit ur en Birkatidning för länge, länge sen, men har inte kommit mig för att testa tidigare. Nu blev det inte heller riktigt den soppa som receptet beskriver, men grundidén stal jag därifrån. Den soppa jag gjorde innehåller:

1 förpackning färdig morotspuré (500 g)
1 förpackning tomatkross (500 g)
1 dl vatten
1,5 tsk thai sweet chili
salt, svartpeppar, oregano
ca 1,5 dl turkisk yoghurt

Det tog oskojat inte längre än att koka makaroner. Och visst kan man puréa morötter själv, men använder man färdig puré är det här verkligen snabbmat. Och... nämnde jag att det var väldigt gott?

Javisst ja, lön kanske

Hm... Jag har konstaterat att två av mina jobb inte har fått något skattekort av mig. Därmed har jag inte heller fått någon lön, fastän timmarna har hopat sig de senaste månaderna. Borde verkligen ta mig i kragen och rota lite bland mina papper, för även om jag (mestadels) gillar mina jobb gör jag ju det ändå inte enbart av mitt hjärtas godhet och min stora glädje...

Men det känns lite motigt, för jag vet ju att jag egentligen borde ta kontakt med skattemyndigheten och reda ut mina snåriga arbetsförhållanden. Man borde tydligen inte ha 4-5 olika sysselsättningar samtidigt. Vad är t.ex. min huvudsyssla? Det är ju i princip vårdledigheten, och det är ju också den mest stabila (om än inte särskilt stora) inkomsten - men det betyder att alla mina jobb är bisysslor, och det känns inte riktigt klokt det heller. Jag ska nog undersöka saken. Imorgon kanske.

Grattis alla mammor

Morsdag idag - och fortfarande tar jag inte till mig så mycket av den, utan det känns nog mer som min mammas, mommos och svärmors dag. Och min saknade fammo förstås. Kanske det börjar kännas som att jag kan ta till mig lite av äran om något år, kanske när Arvid börjar tillverka små klistriga, glittriga kort av färgad kartong... Men firat har vi, med besked. Så pass att jag nästan rullar fram. Vad annat kan man efter först morsdagsbuffé på Uffes och sedan tårtkalas vid mommo och moffas..? Kanske dags att röra på sig lite och gå ut i söndagsvädret på Mellansjöbacken innan det är dags att köra tillbaka mot Vasa...

Plopp, så var det grönt

Lite regn i två dagar, och så är alla smutstrista gräsmattor gröna och frodiga och somriga.Det är ju rent magiskt! För jo, man ser faktiskt lite gräs fast man bor i en betongklimp. Åtminstone om man kisar med ögonen.

Något som inte alls är magiskt är mina finskakunskaper. Igår klarade jag av flera riktigt lyckade telfonsamtal på finska på (el)jobbet, men idag blev det bara ett riktigt klantigt. Och det enda klantiga överväger de lyckade från igår så att det känns som om jag aldrig kommer att kunna uttala de finska vokalerna så det blir begripligt. Tjuvlyssnade avundsjukt på två finska tanter på väg hem ikväll och suckade. Tänk den som ändå kunde tala finska så där snabbt!

En sorts söndag

Jag kan inte annat än vara nöjd med gårdagen. Fast jag med förkylningens rätt hade bestämt mig för att ta det lugnt (och det gjorde jag också - låg t.ex. i soffan och såg på TV mitt på dagen!) åstadkom jag/vi så mycket att det är nästan syndigt på en söndag. Jag/vi möblerade om i sovrummet (stor förbättring), lagade indisk kycklingsoppa med russin från scratch (smakade utsökt), språkgranskade ett lärdomsprov och avslutade en medeltidshemtent som borde ha lämnats in för två månader sen. OCH så umgicks vi hela familjen och hade det gemytligt.

Men nu är det måndag, och jag bara degar på, får inget uträttat fast Arvid är i lekparken och känner mig minst lika förkyld som igår... Nu dags för spark i baken!

Första maj och andra maj

Vilken fantastisk helg det här är - den tar liksom aldrig slut! Två helger i ett. Dessutom känns det som att den började redan mitt i veckan eftersom Matias var förkyld och hemma strax före långhelgen... Och fortfarande har vi en lördag kväll och en söndag kvar!

Första maj firade vi, trots mer eller mindre förkylning jämnt fördelat på hela familjen, med picknick. God mat, goda vänner, strålande majväder och glittrande vatten på Brändö. Och en liten kille som hela tiden rymde... vilket han brukar göra. Men är man på ett relativt stort och relativt tomt grönområde känns det ändå ganska okej, då får han knata iväg en bit och så springer vi efter och håvar in honom. Lite värre var det på vappen när vi skulle se mösspåläggningen i Trefaldighetskyrkans park - han skulle gärna ha promenerat iväg i folkmassan om vi bara låtit honom vara ifred. Undrar bara när han skulle börja sakna sina föräldrar, kanske när han hunnit en kilometer eller två...

Och till sist dagens picknickrecept:

Man tager överbliven jultårtsdeg ur frysen.
Rör ihop creme fraiche, skinkstrimlor och persilja och peppra efter behag.
Fyll smördegen med röran.
Pensla med ägg.
Grädda.
Avnjut.

Så enkelt att inte ens jag tycker det känns jobbigt!