I söndags skrev jag ju att det är slut på helgerna... men det var ju lite förhastat. För vad har denna dag varit, om inte en skön helgdag med mycket gott att äta och trevligt folk på besök mest hela dagen?? Men hemma i Vasa den här gången.
Och nu börjar det oskojat vara slut på helgerna - även om det är tjugondag knut först nästa vecka. Som ett bevis för det sitter jag här och jobbar. Planerar kursen jag ska hålla som börjar på torsdagen. Småningom börjar det bli något av det hela, även om det är en del (= oändligt om man skulle vara upplagd för det) att slipa ännu. Ser fram emot kursen med skräckblandad förtjusning - som alltid när jag ska undervisa. Gillar visserligen att jobba som lärare, men är inte riktigt bekväm med att det är så stor insats. Man vet ju aldrig - om jag inte förbereder mig ordentligt och är tillräckligt intressant och engagerande kanske någon kastar en tårta i ansiktet på mig, kallar mig bluff och slänger ut mig i en snödriva. Risken finns. (Men jag tror inte den är överhängande.)
1 kommentar:
I know the feeling. Fast man inte så ofta får något så konkret som en tårta i fejset så är man i en rätt utsatt position som lärare.... Höres!:) Och börja kommentera min blogg, den är så ödslig!
Skicka en kommentar