Vasa igår

Fulvinter i Vasa

Finvinter i Vasa

Detta kan vara den tristaste vintern under mina barns livstid. Grått, blött och mulet? Vad hände med gnistrande, krispigt, vitt och soligt? Tydligen so last year. När solen kommer fram, som den faktiskt gjorde en stund på eftermiddagen, vet vi knappast vad det är fråga om längre. (Föreställ er hur förvirrade vi kommer att vara i Spanien i april!) Jag ber om ursäkt för den översta bilden, jag vet att den är deprimerande. Så fult att man bara kan skratta åt den. (Gråt inte åt den, snälla.)

Men livet kan vara bra ändå. Till finvintern räknar jag de snygga och bekväma skorna jag hittade på rea, hur lyckligt mina barn strålade när de fick välja varsin saftburk - och inte minst, våra fina vänner som vi hälsade på på kvällen. Dessutom var det en vackert dramatisk fullmåne som följde oss när vi körde hem.

Sportlovet so far

Igår: Köttsoppa, plättar, skidor och pulka på Blomsterängsbacka. Trevliga människor och varma smörgåsar hemma hos oss på kvällen. Utmärkt sportlovsdag!

Idag: Ganska vardaglig ledig dag - jag försöker bli lite mindre efter med hissakursen jag går, Mattus kämpar på med vårt projekt och barnen gör vad barn gör. Men på förmiddagen tog vi oss faktiskt i kragen och gick ut och skidade och pulkade. Är det sportlov så är det...

Sportlovsprojektet

Planen jag kanske skulle berätta om? Den är på gång! Idag har vi gjort sånt här...

och sånt här...

Och sånt. Fast den här sista bilden ljuger lite, för efter en stunds mayhem fick de lägga sig i vår säng istället. Vardagsrummet var tydligen lite för spännande ändå. Så... vem av oss tar spjälsängen bakom bananlådorna i natt?

Sportlov. Eller bara lov.

När jag gick förbi en spegel idag såg jag en kvinna in need of a vacation. Badly in need. Håret spretade, byxorna hasade missklädsamt ned (inget bälte) och ansiktsuttrycket var lätt förvirrat.

Ska jag berätta den lyckliga fortsättningen? Det gör jag.

Kvinnan in need of a vacation städade bort förra periodens onödiga papper, sorterade sin mapp inför nästa period och hade en riktigt trevlig och givande första lektion med en ny grupp. Och sen? Sen fick hon ju sportlov!

Efter det har jag* inte gjort så mycket mer än lallat runt här hemma i collegekläder. Inte sportigt, men inte så illa. När barnen somnat smyger vi fram glass och bänkar oss framför Mad Men. Inte illa alls.

De senaste två åren har vi åkt till Norrfjärden på sportlovet, och det började redan kännas som en tradition. Eftersom vi var dit på julen bryter (eller pausar!) vi den traditionen i år, och även om en del av mig skulle gilla kvalitetstid i Norrland tycker en annan del av mig att det blir perfekt med ett sportlov med bara små planer. Små planer, bra planer. En större som jag kanske avslöjar om den blir av. Vila hjärnan. Lufta kroppen. Träffa lite folk. Det blir bra, det här.


* Nej hon! Nu blev min tredjepersonsberättelse plötsligt inkonsekvent.

Snöslottet i Kemi 2012

Bok vs. TV

Alltså, det där med att själv vara bokmal och biblioteksnörd garanterar faktiskt inte automatiskt lästokiga barn, även om mina ungar för det mesta blir glada när jag kommer hem med en bokpåse. Idag var Edvin och jag på väg in från bilen, jag med ett par bilderböcker i väskan efter en snabbvisit på bibban tidigare idag. Edvin hittade som vanligt allt möjligt intressant i snödrivan medan jag frös och hade blöta fötter och tre tunga väskor hängande på axeln.

Jag: Kom nu Edvin! Vet du  vad jag har i väskan? Två nya bibbaböcker!
Edvin: Ånej...
Jag: Men vi kan läsa när vi kommer in!
Edvin: Jag vill se på teeeveee*...

Jaha ja. Jaja.
Men vi läste ändå bibbaböckerna. Och han gillade dem.

* Eller pewee som han säger.

19 och nu

Ni vet, det cirkulerar frågor på facebook - "Like this status and I'll give you an age". Och så får man berätta om den åldern. Sånt är ju kul, men av någon anledning har jag blivit ganska osynlig på FB. Är inne varje dag, men gillar mest lite här och där, chattar med folk och snackar med min familj som har en privat grupp. Statusar blir det ganska sällan. Det känns så mycket bekvämare att breda ut sig här... Så - jag svarar på bloggen istället! Bara för att det är kul.

The age I was given: 19
I lived in: Åbo (vinter), Överpurmo (sommar)
I drove: I Åbo, mammas skramliga gamla cykel som mina vänner kände igen på ljudet. Hemma i Överpurmo, familjens blå Pajero + då och då traktor eller bobcat.
 I worked at: Började studera litteraturvetenskap på ÅA, och på sommaren jobbade jag en månad på bibliotek och annars en del på Narskiosken + LostensCenter. (Det där kom jag inte ihåg. Blev tvungen att kolla året i långa versionen av mitt CV...)
I wanted to be: Lärare, men då trodde jag att jag skulle bli klasslärare. Fel hade jag och tur var det!
I feared: Ganska lite har jag för mig? Jag tror jag är mera rädd nu. Lite rädd var jag när jag cyklade hem den mörka vägen förbi en skum och ganska övergiven pub. Eller jo - jag var ganska rädd för att öppna munnen på litteraturseminarier. Jag var rätt säker på att alla andra var smartare än mig.

The age I am now: 32
I drive: En silverfärgad Audi (som idag, vändagen eller penkkis till ära, hade en rosa ballong instoppad vid vindrutetorkarna när jag skulle hem från jobbet - snyggt!)
I work at: Gymnasiet här i stan - och för tillfället faktiskt endast där. Och det, mina vänner, är alldeles enastående för att vara mitt arbetsliv!
I want to be: En inspirerande, lagom snäll lärare. En kärleksfull, lagom snäll mamma och fru. Ständigt lite klokare, lite mognare, lite gladare. Gärna frisk och stark också.
I fear: Att jag eller de jag älskar ska drabbas av sjukdom och katastrofer. Att vi aldrig kommer att hitta vårt hus. Nästan vad som helst om det sätts i samband med mina barn - vattendrag, vassa knivar, stora vägar, höga höjder, brinnande bilar... Att livet bara ska halka iväg utan att jag tänker på det.

Vändagen

För att Matias har tagit så bra hand om sin stora unge som varit sjuk de senaste dagarna.
För att jag precis håller på att knyta ihop mitt livs första gymnasiekurs i historia.*
För att min familj är så fin.

Därför: Blommor till oss på alla hjärtans dag.

* Som lärare då.

 

Det här var förresten en fin lista på bloggen Lopptorget. Läs den, dagen till ära!

Prima kväll för tvättmaskinen

Inte den allra bästa sortens kväll, det här.

Vår stora unge blev plötsligt blek och spydde (på lämpligt ställe dock).
I den allmänna yrseln glömde vi bort att vår lilla unge ju hade velat ha kalsonger på sig. Inte blöja. "Mamma, jag har våta byxor!" Blöt fläck i soffan.

Och jag sätter mig vid datorn för att snabbt knåpa ihop ett par prov som gärna får vara klara om flera av oss blir sjuka. (Fastlagsbullarna tar vi en annan dag...)

Billetes reservados

 

Ahora, estoy muy feliz. (Y ya que no me acuerdo mucho español, traductor Google es muy útil.)

Det konstiga är att när jag försöker komma ihåg någon av den spanska som jag lärde mig på två kurser för länge, länge sen kommer jag mest bara ihåg "Un cerveza, por favor", vilket är både ironiskt och opraktiskt eftersom jag inte ens dricker öl. 

Nu håller alla tummarna för att det här verkligen blir av, okay?

(Bilden lånad härifrån.)

Bokning

Jag påminns om varför jag blir så adrenalinstinn och nervös av att boka flyg. Det är för att jag är
1) en snåljåp
2) med kontrollbehov
3) som inte gillar hastiga beslut som eventuellt inte är det bästa möjliga ur alla synvinklar.
Och allt det där går dåligt ihop med en djungel av flygbolag och rutter och framför allt priser som skiftar från dag till dag.

Men det ÄR spännande planer på gång!
Eller ja, ni vet. Inga biljetter bokade = inget är säkert. Men vi tror i alla fall.