Det där med rutiner. Rut-in. Inrutat?

Två veckor har gått sedan skolstart och det känns snarare som två månader - det är intensivt med allt som drar igång igen! Då har jag ändå haft en relativt lugn start på läsåret; alla barnen trivs på skola och dagis och själv har jag faktiskt inga nya grupper alls den här perioden, så förutom några mindre förändringar var det mest bara att plocka upp bollen där den lämnade i våras. Men ändå! Det är först nu som jag börjar känna att inte all min fokus behöver gå till jobb och vardagslogistik.

I slutet av sommaren hörde man här och där hur folk längtade tillbaka till rutiner och vardag. Jag vet faktiskt inte vad jag själv ska tycka om det? Jag tycker verkligen om mitt jobb (tycker helt uppriktigt det är jättekul att börja igen!) och min familj trivs med det de gör på dagarna, men just det där med rutinerna... alltså, att vara tvungen att starta bilen allra senast åtta på morgnarna? Att inte få vara uppe hur länge jag vill utan att lida för det dagen därpå fast jag är vuxen? Jag vet inte jag. Men lite roligare är det ju med rutinerna när man gillar innehållet i dem, det är det ju. Och så skadar det inte heller att jag som lärare har en viss frihet när och var jag jobbar utöver lektionerna och mötena. Tack och lov för det!