Livet med en tvååring

Att ha en tvååring kan vara så väldigt olika. Det kan vara enkelt och roligt och det kan få en vanlig dödlig att åldras i förtid. Min mycket ovetenskapliga slutsats är att nyckeln till framgång är att ha en frisk, glad och nöjd tvååring som sover när hen ska sova. Det hade vi för en månad sen. Det kunde visserligen vara intensivt och lite extra allt när han var vaken, men han kunde sova som en stock på dagen och ändå somna nån gång inte så långt efter åtta på kvällen. Tack och gonatt, alla glada och nöjda. Vi kunde sitta uppe och jobba eller i bästa fall sätta oss i soffan med netflix och popcorn.

Men så, för kanske två veckor sen, var det något som klickade till och plötsligt var han uppe (i bästa fall pigg och glad, i värsta fall trött och grinig) till minst halv elva-elva-tiden på kvällarna - ofta längre. Vi fattade ingenting. Det är en urusel kombination med att vi båda två haft ganska fullspäckat på jobbet och egentligen hade behövt all den där nattningstiden för att jobba, vilket vi nu fått börja med omänskligt sent... Vi är ganska slitna nu.

Nåja, vi har skurit ner ganska kraftigt på hans middagsvila och det börjar småningom ge resultat. Igår somnade han före nio!! Men de senaste dagarna har ögoninflammationen kommit tillbaka med ny kraft och dessutom har han blivit så förkyld att det är nästan komiskt med allt snor och ögonklet, så det han gillat mest den här helgen har varit att sitta i "mamma fanni" (mammas famn) och torka snor på min axel. (Bilden är alltså inte från den här helgen...) Inte direkt den där helgen för återhämtning, städning, adventsfix och att jobba undan som jag hade tänkt mig... 

Tur han är söt i alla fall. Har har bland annat börja prata massor! Det som mest av allt får mitt hjärta att smälta är att han börjat säga sitt namn - åtminstone nästan i alla fall. "Ofef" är close enough!

Annat fint han säger:
kicka = klippa
icka = leka
ita = rita
jäsa bok = läsa bok
pöpö = klementin (ibland kan han sträcka sig till pöpö-tiin)
päppä = äppel
päjo = päron
naan = banan
tissi = katt
hossa-sa = hoppsan-sa
pipi dä = sjukt där
kåko = snorkråka - men det gäller även rinnande snor, ingen diskriminering där...
Manna = Amanda, hans moster och dagistant i ett. Henne pratar han mycket om!