Två år med Josef!

På den här bloggen har det visst inte hänt mycket sedan skolan började! Det är inget jag bestämt - ingen medveten bloggpaus eller genomtänkt datafasta. Mina dygn är bara så överfulla av jobb, familj och allt jag skrivit in i kalendern att det inte finns någon tid över för att tänka och skriva ner. Det har hänt att jag loggat in på bloggen, stirrat tomt framför mig och loggat ut igen. Det är - som alltid - svårare att kliva över tröskeln ju längre mellanrummen blir.

Men - armadis i he - om jag någonsin ska börja blogga igen så är det idag. Vår gullunge, vår  vildhjärna, vår lillknatte fyller två år. Grattis Josef! Jag har inte skrivit någon navelskådande vad-är-på-gång-rapport på länge, men nu får det vara dags. Två år, och nästan två år, är en intensiv ålder. Det är så mycket att vara entusiastisk för!! Så mycket att berätta!! Så mycket frustration när ingen fattar vad du menar!! Så mycket glädje i att skutta omkring!! Så mycket spänning när en katt springer förbi!! Och så, ibland, behöver man krypa in i mammas eller pappas famn och tanka kärlek.

Han har lärt sig så mycket, Josef. Han älskar att hjälpa till - och det är mycket lättare att be honom duka bestick på bordet än att fråga storebröderna... Besticken kanske hamnar lite huller om buller, men stoltheten är stor för det. Annat han kan:
- klättra upp på arbetsbänken för att klämma munnen full av xylitolpastiller när ingen märker det.
- ha stenkoll på var vi har allt i kökslådorna.
- vara med på ett hörn utan att riva saker när bröderna bygger lego.
-  hämta papper och penna för att rita precis som bröderna.
- dra på sig skorna och mössan när han vill ut.
- sitta lugnt och läsa en bok utan att äta upp den eller riva sönder den.
- bita sin mamma i näsan och komma undan med det.

Snart pratar han också så vi kommer att sakna tiden då vi kunde räkna upp hans några, gulliga ord. Tvåordsmeningar använder han ofta, men det händer att det blir mer. Igår tyckte Matias precis att Josef sa "Pappa, kan du laga" när han kom med en trasig leksaksbil. Det går så snabbt nu! Orden kan vi inte räkna längre, men några som jag vill spara (för mig själv!) är:

hejå! = hejdå
tatt = tack
pimm! = telefon (dvs pling)
kick! = klick (varje gång jag sätter fast bilbältet)
denn = igen
mema = mera (mat)
pipi = sjukt
tona/fona = skorna
tass = majs
yss-yss = russin (eller ost)
bate = maten
nan = banan
äpp-äpp = äppel
batte = vatten (eller mjölk, eller annat som dricks)
bott = gott
vann = varm
tatta = katt
foff = hund (och alla andra djur, förutom katt)
fatt = fast
e = ner (på golvet)
i ha = vill ha
ha den = vill ha den (förstås)
ita = rita
täta = läsa
bi-ba = bilar och andra fordon
pappa = pappa
mamma = "mamma" om jag är i närheten, "pappa" om bara han är i närheten, och på dagis använder han det ibland för moster Amanda som jobbar på hans avdelning...

Det var det. Han är en glad unge. Må han alltid vara det!