Ettordslistan

Det har cirkulerat alldeles för lite listor i bloggosfären på sistone, tycker jag. Men äntligen! En lista! En snabb lista borde det vara dessutom, eftersom man får svara med bara ett ord.
(Lånad från Onekligen.)

1. Var är din mobiltelefon? Handväskan
2. Var är din andra hälft? Hemma
3. Ditt hår? Försummat
4. Din mamma? Biologikunnig
5. Din pappa? Kokunnig
6. Det bästa du vet? Snö
7. Din dröm i natt? Glömd
8. Din dröm/ditt mål? Mening
9. Rummet du är i? BI-balkongen
10. Din hobby? Barnboksläsning
11. Din skräck? Övergiven
12. Var vill du vara om sex år? Pass
13. Var var du igår kväll? Bodystep
14. Vad är du inte? Missunnsam
15. En sak du önskar dig? Vinterjacka
16. Var växte du upp? Överpurmo
17. Det senaste du gjorde? Jobbade
18. Dina kläder? Okej
19. Din tv? Tjock
20. Ditt/dina husdjur? Tintin
21. Din dator? Nyttig
22. Ditt humör? Nöjd
23. Saknar någon? Flera
24. Din bil? Tomatröd
25. Något du inte har på dig? Morgonrock
26. Favoritaffär? Veitint
27. Din sommar? Gröngräs
28. Älskar någon? Ja
29. Favoritfärg? Många
30. När skrattade du senast? Idag
31. När grät du senast? Nyligen

Pust! Det var ju svårt det här! Jag tror faktiskt listor med flera ord är lättare...
Oj, var det någon som frågade var jag har mina barn? Hemma förstås, med sin pappalediga pappa. Vad jag gör? Jobbar, förstås. Jag sitter och skriver, hrm, en artikel. Faktiskt. Både före och efter den här listan...

(Alltså, det här att vissa ord är med fet stil... en copypaste-grej, inte rangordning.)

Just nu

Just nu - sisådär hundra prickar på min baby. Han är lite trött och vill gärna vila huvudet mot mammas axel, men annars verkar han inte lida så mycket av dem. Nu väntar vi med spänning på när, knappast om, storebror får vattkopporna! Men det känns som en helt okej barnsjukdom, eftersom den inte lär upprepa sig. Det är bara att få de kliiga prickarna överstökade, så är de ur världen!

(Jag är så irriterad på mig själv som är usel på att blogga när saker är aktuella. Jag har ju en hel mediespråkskonferens med ett dussin potentiella blogginlägg bakom mig. Men det är ju när man har tråkigt man hinner blogga... Proffsbloggare lär jag inte bli.)

Ens uppgift i livet och sånt

"Listen, there are only two things that are important in life: finding out what you do well and finding out what makes you happy. And if God smiles at you, it's the same thing."

Det citatet är från den annars ganska medelmåttiga (men snygga) filmen Flamingo Kid som jag såg en kväll förra veckan för att varva ner efter alldeles för sent kvällsjobb. (För övrigt - ingen bra strategi att se en hel film för att varva ner när man redan varit uppe för länge. Det skulle jag kunna ta och komma ihåg.)

Och det är ungefär det jag försöker ta reda på nu medan Matias är pappaledig. Jag skrapar ihop jobb här och där, och händelsevis råkar det vara ganska intressanta jobb som trillar in. Kortvariga tyvärr, och ganska oförutsägbara, men intressanta. I måndags kunde jag räkna in fem arbetsgivare på åtta dagar och om man lägger till en dag i beräkningen har jag också hunnit vara med i två olika planeringsgruppen för nöjes skull. Splittrat, ja. Glömmer jag inget viktigt är det är bra dag. Men det är onekligen lärorikt och stimulerande!

En vis man

Medan jag skrev mitt förra inlägg satt Arvid vid köksbordet och pratade på.

- Jag går på livets väg... jag går på livets väg...

Behöver jag säga att dagklubben har börjat igen den här veckan?

Allt!

Edvin kan allt! Plötsligt är hans pincettgrepp fullständigt säkert. Han kan stå utan att hålla i sig om han behöver båda sina händer. För en liten stund sedan stod han inte bara, utan gick två steg mot mig!

(Okej, jag säger inte att han kan gå efter att ha tagit exakt två steg i sitt liv. Men jag blev så till mig att jag blev alldeles vimsig. Och måste sätta mig och blogga om det. Men efter att jag kungjort det för världen så här skulle det inte förvåna mig om hans följande två steg blir om sisådär fyra-fem månader...)

Vänlig förfrågan

Kära dagklubb,

Det råkar inte vara så att ni övervägt att dra igång lite tidigare än planerat efter jullovet? För tillfället är nämligen vårt behov av andra treåringar desperat. Vi har en son som går omkring och ylar och gnäller utan minsta lilla orsak - ja, utan ens minsta lilla svepskäl. Dessutom frågar han var tionde minut om vi inte kan hälsa på den kompisen, den kompisen eller den kompisen. Vi drar slutsatsen att han är utled på vårt sällskap. Till saken hör att vi på grund av sjukdom och annat program knappt sett ett annat barn (utanför familjen) på hela jullovet.

Så om ni vill inleda vårterminen tidigare är vi tacksamma. Om en halvtimme kanske? Vi står vid dörren och väntar.

Med vänliga hälsningar,
Föräldrar med hål i öronen

Äventyr i 3D

The Voyage of the Dawn Treader: En riktigt, riktigt bra filmatisering av min favoritbok i serien om Narnia. Vackra vyer och vida vatten, drakguld och en twist jag hade glömt, en ståtligt skepp och en modig besättning. En underbart outhärdlig kusin Eustace. Det stora äventyret.

Sällskapet: Mycket trevligt och lite mer månghövdat än senast jag gick på bio.

Men 3D-bio: Är det lite överskattat kanske? Näsan är liksom för kort för två par glasögon, så det kändes bara bökigt. Och aj, min näsa! Effekterna... helt okej. Inte illa alls. Men inte heller så speciella att det skulle vara värt besväret. Det kan hända jag tycker fel, men i så fall får ni överbevisa mig!

This is 2010

Året är nytt och det börjar vara dags för årets mesta ego-inlägg. Lite tidigare än fjolårets, som jag skrev i februari...

Januari

När det blev 2010 hade jag mer än två månader kvar att vänta på nya lilla babyn, men min mage hade redan antagit imponerande proportioner. Jag slutade småningom jobba, inte så mycket för att jag ville bli mammaledig utan för att jobben sinade och det inte var läge att aktivt söka jobb just då. Våra vänner i Esse fick en liten Kristina. Det var kallt, det var snöigt, det var vackert. Jag skottade ytterst lite snö.



Februari
Februari fortsatte ungefär som januari hade börjat. Det var fortfarande kallt, snöigt och vackert. Min mage antog ännu mer imponerande proportioner. Jag blev mammaledig på riktigt. Vi var förkylda i stort sett hela februari. Jag skottade fortfarande ytterst lite snö.



Mars
Det blev mars och det blev sportlov. Jag blev otålig och skulle helst ha hoppat på ett flyg vart som helst. Någon semester blev det inte det sportlovet, men det (eller den) som hände oss den sportlovstorsdagen toppar det mesta. Världens bästa Edvin Per Natanael föddes, fem dagar före beräknat datum, mitt i yrande snöstorm. Arvid blev en stolt storebror och familjen ägnade resten av månaden åt att komma underfund med varandra.


April
Med april kom våren och vår tillvaro blev lite friare när vi kunde vara ute mera. Edvin visade sig vara en glad prick och Arvid började uppmärksamma honom mer och mer. På påsken fick vi för första gången klä ut Arvid till påskhäxa. På påskdagen fick vi också vara med om Kristinas dop - som faddrar (eller officiellt dopvittnen). Ett hedersuppdrag!


Maj
När våren kom, kom den med besked! På en gång blev det varmt, grönt och blåsippor i alla diken. Arvid kunde börja använda sin springcykel utomhus och hittade snabbt balansen. För första gången fick Arvid åka på utflykt utan oss, med de andra parkbarnen. Succé! Söndagen den 16 maj var Edvins barnvälsignelse i Betania, och vi var stolta som tuppar över våra barn.



Juni
Syster Amanda och kusin Sandra blev studenter, syster Jenny blev sjukskötare/hälsovårdare. Grattis! De firades, liksom bästa Arvid som fyllde tre år. I radhusområdet hände det också saker. Grannen som hållit på att kapa vår katt flyttade bort och det blev trevligt att vara kattägare igen. En solig dag när vi åt lunch på terrassen kom biffiga maskiner och började fälla träd. Vissa föll hit, andra föll dit och en del föll rakt på våra nya vinbärsbuskar. Äta på solig terrass var en favorit hela sommaren! Månaden avslutades med en möhippa i fantasy-anda, en passande upptakt till de två följande månadernas kavalkad av roliga händelser.

Juli
Vilket dilemma att välja en bild för den här månaden, som var späckad av roligheter! Det började med ett roligt amerikanskt-finländskt bröllop och fortsatte med en ganska spontan semester i Stockholm. Vi fyndade båtbiljetter, hyrde ett rum i studentkorridor och så roade vi oss från början till slut i några dagar. Parkteater, god mat, stadsliv, strandliv, museum, Gröna Lund och Mulle Mecks park... När vi kom hem blev det möhippa igen, för syster Hanna skulle ju giftas bort! De amerikanska cykelresenärerna Tara och Tyler bodde i en husvagn på vår bakgård några dagar, en spännande bekantskap! Annat på gång var sommarteater i Purmo, Salem al Fakir på After Eight, Jakob halvmarathon (för Matias, inte mig!) och bröllopsförberedelser. Och det blev ett fint bröllop för Hanna och Andreas!

Augusti
Augusti fortsatte i samma tempo som juli. Vi började med en utflykt till Ähtäri djurpark tillsammans med vännerna från Vasa. Bevisligen behöver inte sammanlagt fyra barn under fem år betyda att man inte kan simma och äta kebab på en strand i Kuortane efter läggdags... Sedan tog vi svärföräldrarnas husvagn till Humle för en hel festivalhelg. Go Humlefestivalen! Matias sommarlov tog slut, Jenny flyttade till Malmö, Amanda flyttade till Jakobstad och jag gick en teologikurs på Öppna uni, började skriva för Missionsstandaret, gick på klassträff i Purmo och så - en av årets höjdpunkter - stack vi iväg på U2-konsert i Helsingfors.

September
Hösten kom och vardagstempot infann sig igen. Arvid började i dagklubben två dagar i veckan och stortrivdes direkt. Jag kokade äppelmos och provade på livet som gräsänka när Matias var en vecka på lödkurs i Stockholm.


Oktober
Oktober var månaden jag fyllde 30, men det kändes inte så mycket eftersom jag känt mig som 30 ända sedan jag fick två barn. Edvin fick tänder, ställde sig upp med stöd och började krypa. Vi gladdes åt att få hälsa på Jenny i Malmö (inklusive en tur till Köpenhamn), en resa som blev höstens definitiva höjdare.


November
Helst plötsligt blev det vinter! Inte mig emot, vinter är roligt och den här vintern njuter jag av att få (!) skotta snö. Tillvaron med två barn kändes ofta som att sitta i en tvättmaskin som snurrar väldigt fort.

December
I år firade vi julen grundligt; Arvid lyckades tjata fram lite julpynt varje dag, tills allt var framme i god tid. Arvid var tomte i sitt första luciatåg med dagklubben och Edvin tuggade på allt det roliga julpyntet. Arvids fascination för bokstäver växte lavinartat, och när han fick magnetsiffror i julklapp blev siffror också intressanta. En seg förkylning gjorde att det blev ganska mycket innesittande i början av månaden, men den gav sig till sist. Jag fick jobba några dagar strax före jul på mitt gamla högstadium, vilket var överraskande roligt. Julen var härlig med glada ungar och mycket tid för båda familjerna. Mellandagarna var lite onödigt lugna på grund av en magsjukesläng, men ändå ganska harmoniska. Året avslutades med att min yngsta lillebror blev myndig - nu är alla mina syskon vuxna! Mer eller mindre.