Energi!

När jag var höggravid och mest vaggade fram fantiserade jag om hur roligt det skulle bli att vara lite mindre gravid och kunna träna igen. Samtidigt hade jag en liten misstanke om att det kanske var rent självbedrägeri - lätt att säga att man vill träna när det verkligen inte går... Men nu har jag till min glädje konstaterat att träningslusten inte bara var inbillning. Nu när jag börjar vara mig själv igen (allt är relativt...) är jag 100 % laddad att träna! Testade batuka i onsdags och zumba idag, och på måndag ska jag vara med i Nice Run... Visserligen ska jag gå och inte springa - har joggat max 10 meter totalt efter graviditeten... Men det blir kul att se vad det är för spektakel. Spektakel är bra.

I matchen batuka vs. zumba blev det ganska jämnt. Zumba var bra, men batuka ännu bättre. Zumba var svettigare, men batuka hade lite svårare stegserier. Och trots det (detta kommer från henne som brukar bli arg av stegserier) var batuka faktiskt snäppet roligare. Kommer att testa båda flera gånger!

Dagens impulsköp

När jag var på hemvägen efter dagens matshopping var jag helt säker på mitt följande blogginlägg: rubriken skulle bli "Dagens impulsköp" och innehållet skulle vara lite struntprat om det nyinköpta badmintonsettet och hur det bara är ett litet steg från twistband och studsbollar men hur roligt det ändå är att spela. Men nu faller det sig så att det ändå inte är badmintonklubborna som är dagens mest nämnvärda impulsköp, utan - en syskonvagn! Vi har talat om hur praktiskt det skulle vara, men hade inte ens kommit så långt att vi börjat kolla upp olika alternativ. Men när en bättre begagnad till bra pris snubblade över oss på Halpa Hallis anslagstavla kunde vi inte låta bli... Det här blir roligt, ännu mera promenader! Nu behöver vi bara lösa problemet med att vi inte har någon insats som Edvin kan ligga i... Vi får hitta på nåt.

Om badminton förresten. Jag har alltid tänkt att det är dåligt med blåst när man spelar badminton. Fel! Det är bara negativt tänkande. Arvid tyckte vi skulle stå där det blåste mest "för annars faller bollen på gräset". Det var så man skulle tänka...

(Kan förresten inte låta bli att dela med mig: Stavningskontrollen tycker inte att "badmintonsettet" är något ord. Istället föreslår den t.ex. "badmintonfettet" och "badmintonbettet". Förslagen får fantasin att skena...)

Kick

Vad sägs om ett pilatespass på morgonkanten? Och vad sägs om en snabb 50 minuters barnvagnspromenad hem från passet? Jag tycker det låter ganska hurtigt, jag. Och därför är jag ganska nöjd med mig själv - och har hinkvis med träningsmotivation just nu! Kan tacka min nyinköpta knallrosa träningstopp för en del av inspirationen - jo, precis så lättlurad är jag... men whatever works..!

Idag provade jag pilates på tredje stället (Fitness Club) och det var utan tvekan det bästa hittills! Det kändes bra i hela kroppen från början till slut - och även om jag är otränad nu kände jag samtidigt att övningarna kan göras mycket effektivare när man väl är starkare. Så det är upp till mig själv hur effektivt det blir. Och inte att förglömma - bra musik. Jag har varit på pilates med musik i stilen "avslappnande panflöjtsmusik för tanter med dragning mot new age" och var så säker - då tränar jag inte lika bra som om jag får höra mer samtida musik som jag kunde tänka mig att lyssna på av egen, fri vilja.

Förra helgen

Jag sätter mig ner för att skriva om helgen, men inser att det nästan är helg igen. Vad är det som händer? Hur kan dagar gå så fort?

Förra helgen var semester. Den var lång, den var varm, den var vacker. Den var välkommet sverigebesök, den var god mat, den var barnvälsignelse och den var årets första lösglass på gågatan. Den var ett hav av blåsippor, den var ett passionerat väder, den var exploderande vårgrönska. Den var bra.

På barnvälsignelsen var jag kanske lite ofokuserad eftersom jag hela tiden försökte registrera var Arvid höll hus (bredvid mig - längst bak i salen - under bänkarna där framme - i min famn igen), men åtminstone lade jag märke till den helt oplanerade symboliken: precis när pastor Peter talade om hur Jesus sa "låt barnen komma till mig" tog Arvid sats och kom springande uppför mittgången och hoppade upp i min famn. En stor del av barnvälsignelsen stod han faktiskt framme tillsammans med oss. Och Edvin gillade tydligen att vara i centrum, för han var glad och förnöjd - ända tills barnvälsignelsen var över, predikan började och han somnade. Stolta är vi över våra fina pojkar. Stolta och tacksamma.

fant, jaff...

Vår lille kille är så stor. Inte nog med att det är gammal skåpmat att vara ensam i parken, nu ska han på utflykt utan oss också. Idag hade de tydligen talat om morgondagens utfärd i parken, för när han kom hem kunde han berätta om att tanterna och barnen ska iväg med en lång buss. Vart? Jo, de ska se på djur. Vilka djur? Noonna du (stora djur). Jasså, vilka då? Fant, jaff... Då blev jag lite orolig för eventuell besvikelse imorgon; visserligen vet jag inte vilka djur de har på bondgården i Staraby, men jag är rätt säker på att de inte har elefanter och giraffer... Men vem vet, det är mycket jag inte vet om Staraby!

(Bilden är åtminstone inte från Staraby, den är från Kolmården...)

Infall

Nu vill jag lära mig virka. Jag kan virka en lång, lång tråd, men det får vara svårare än så. Hur gör jag nu då?

Samtal mellan mig själv och mig själv

- Alltså har jag slutat blogga eller?
- Näe.
- Men varför kommer det aldrig några uppdateringar då?
- Veit int.
- Menar jag faktiskt att jag inte har nåt att skriva om?
- He har jag väl.
- Så vad är problemet?
- Int veit jag riktigt.
- Gaah, ibland är det som att prata med en korkad fjortis att försöka diskutera med mig!
- Jaja, jag ska. Snart.