Stackars barn. Hans tålamod börjar verkligen vara på upphällningen. Och hans föräldrar bara packar och fixar och ordnar istället för att ta honom till en park eller strand för att rasta honom. (Tack och lov att vi var i Kvevlax igår kväll så fick han leka av sig lite - med andra barn och utomhus.) Inte går det att sova heller när man är så rastlös som han är. Det var bara jag som somnade när det var meningen att han skulle ta sin tupplur... vi försöker igen om en timme eller två...
Men snart bär det av till Arjeplog, och där lär han få femstjärnig underhållning från morgon till kväll eftersom nästan hela min familj kommer med... Ser fram emot att komma bort och andas lite fjälluft! Nu är det bara att fortsätta att packa - för även om vi ska iväg först på söndag blir det Botniacykling för Matias, klassträff för mig och lite Jakobs dagar för oss allihopa imorgon.
Och typiskt nog har jag suttit och skrivit en bokrecension som jag kunde ha skrivit när som helst den senaste månaden och som egentligen inte behöver skrivas nu heller. Varför gör jag så?
fredag 24 juli 2009
onsdag 22 juli 2009
Några bra saker jag ägnat mig åt på sistone
- I helgen simmade jag tre dagar i sträck, det tror jag inte har hänt sen jag gick i simskola... Vid tre olika stränder dessutom: Smulterö, Gustavsborg och Nars. Vet inte riktigt hur badkrukan Mia blev så här förtjust i att doppa sig i österbottenskallt vatten på somrarna?
- Häromkvällen gick vi på bio, Harry Potter and the Half-blood Prince. Kul med bio, och jag kan ju inte låta bli att se Harry när det nu kommer en ny film... men det var inte en av de bättre Potter-filmerna, tyvärr. Konstig blandning av fjortisromanstrams och spänning, så filmen funkade inte så bra som helhet. När jag gick ut från bion kändes det inte som om jag hade varit i en magisk värld och kommit tillbaka. Det vill jag gärna ha i nästa film, tack! (Och med det sagt - nörd som jag är ångrar jag ändå inte att jag gick...)
- Innan bion (som vi avnjöt i Jakobstad p.g.a. de villiga barnvakterna där - hurra, när vi flyttat kan vi gå på bio varje vecka!! Eller nästan...) gick jag in till bibban och bokbytarbordet som finns där under Jakobs dagar. Hade med mig en trave böcker som har varit på väg till loppis i ett halvår, och kom ut med tre böcker som mycket väl kan vara fynd (det visar sig när jag hunnit läsa dem). Mycket nöjd!
- Häromkvällen gick vi på bio, Harry Potter and the Half-blood Prince. Kul med bio, och jag kan ju inte låta bli att se Harry när det nu kommer en ny film... men det var inte en av de bättre Potter-filmerna, tyvärr. Konstig blandning av fjortisromanstrams och spänning, så filmen funkade inte så bra som helhet. När jag gick ut från bion kändes det inte som om jag hade varit i en magisk värld och kommit tillbaka. Det vill jag gärna ha i nästa film, tack! (Och med det sagt - nörd som jag är ångrar jag ändå inte att jag gick...)
- Innan bion (som vi avnjöt i Jakobstad p.g.a. de villiga barnvakterna där - hurra, när vi flyttat kan vi gå på bio varje vecka!! Eller nästan...) gick jag in till bibban och bokbytarbordet som finns där under Jakobs dagar. Hade med mig en trave böcker som har varit på väg till loppis i ett halvår, och kom ut med tre böcker som mycket väl kan vara fynd (det visar sig när jag hunnit läsa dem). Mycket nöjd!
torsdag 16 juli 2009
Stor nu
Min lilla baby sitter i soffan, äter knäckebröd och ser på Eurosport. Han har själv letat fram knäckebrödet i köket, tagit en bit och gått och satt på tv:n. Där sitter han nu och knaprar och tittar. Jag tror han börjar bli stor. Visserligen ser han på friidrott i svartvitt eftersom han tydligen kom åt en sån knapp på fjärrkontrollen... men ändå.
onsdag 15 juli 2009
Vardagsinlägg
Och så måste jag skriva ett mycket vardagligt inlägg om en vardaglig onsdagsförmiddag som var riktigt, riktigt bra. Ibland krävs det så lite. Till exempel att det är sommarväder igen! Arvid och jag gick via en lekplats (med perfekt "uiii"=rutschbana) till minimani och handlade. Åt lite havrekex på hemvägen. Ingenting märkvärdigt. Bra bara.
(Det enda som är tveksamt bra är att jag köpte inte mindre än sex (6) mint-tupla - bara för att det var så billigt... Inte bra alls. Borde kanske slänga dem i frysen så jag inte äter upp allihopa redan idag? En och en halv är det redan försent för.)
(Det enda som är tveksamt bra är att jag köpte inte mindre än sex (6) mint-tupla - bara för att det var så billigt... Inte bra alls. Borde kanske slänga dem i frysen så jag inte äter upp allihopa redan idag? En och en halv är det redan försent för.)
Hårresande
Igår tog både min finska och min frisyr banbrytande steg framåt. Jag gick och klippte mig helt och hållet på finska, och det gick bra! Åtminstone finskapratandet... och det är jag väldigt nöjd med.
Håret... får jag vänja mig med. Det blev lite kortare och lite annorlunda än jag hade tänkt mig, men jag tror faktiskt inte att det hade med finskan att göra, utan snarare att det alltid blir så när jag går och klipper mig! Överlag har jag varit absolut nöjdast med mitt hår de gånger jag klippt mig på Pointcut (yrkesskolelever som tränar), kanske för att de osäkra studerandena och deras lärare har mig att förklara övertydligt, gång på gång på gång för att det säkert ska bli rätt. "Vuxna" frissor är lite mer... egensinniga. De klipper ungefär som man sagt, men så "förbättrar" de lite efter egen smak. Eller är det bara jag som utstrålar nån slags frisyrosäkerhet som inbjuder dem att ta saxen i egna händer?
Men det är inte direkt dåligt, bara lite ovant. Om en månad tror jag det är riktigt bra. Fram tills dess ska jag bara komma ihåg att det inte funkar att föna upp och ner med hårskum i (vilket annars brukar ge lagom mycket volym). Gjorde det igår och såg inte klok ut. Men jag fick lite onda aningar när hon sa att hon skulle klippa upp lite mer än förr - för att ge det lite mer volym... Hm. Så länge mitt hår är kortare än axellängd har jag för det mesta inga problem med volym... och med den här längden betyder "volym" mest att jag ser ut som en galen professor. Nu ska jag bara försöka komma underfund med hur jag blir av med lite oönskad volym i oönskade riktningar så jag kan visa mig för folk på allsång & loppis på Humle ikväll...
Håret... får jag vänja mig med. Det blev lite kortare och lite annorlunda än jag hade tänkt mig, men jag tror faktiskt inte att det hade med finskan att göra, utan snarare att det alltid blir så när jag går och klipper mig! Överlag har jag varit absolut nöjdast med mitt hår de gånger jag klippt mig på Pointcut (yrkesskolelever som tränar), kanske för att de osäkra studerandena och deras lärare har mig att förklara övertydligt, gång på gång på gång för att det säkert ska bli rätt. "Vuxna" frissor är lite mer... egensinniga. De klipper ungefär som man sagt, men så "förbättrar" de lite efter egen smak. Eller är det bara jag som utstrålar nån slags frisyrosäkerhet som inbjuder dem att ta saxen i egna händer?
Men det är inte direkt dåligt, bara lite ovant. Om en månad tror jag det är riktigt bra. Fram tills dess ska jag bara komma ihåg att det inte funkar att föna upp och ner med hårskum i (vilket annars brukar ge lagom mycket volym). Gjorde det igår och såg inte klok ut. Men jag fick lite onda aningar när hon sa att hon skulle klippa upp lite mer än förr - för att ge det lite mer volym... Hm. Så länge mitt hår är kortare än axellängd har jag för det mesta inga problem med volym... och med den här längden betyder "volym" mest att jag ser ut som en galen professor. Nu ska jag bara försöka komma underfund med hur jag blir av med lite oönskad volym i oönskade riktningar så jag kan visa mig för folk på allsång & loppis på Humle ikväll...
fredag 10 juli 2009
Andrum
*andas ut*
Det är först nu, när jag får sitta ensam hemma en stund medan Matias och Arvid är och handlar som jag märker hur jag misshandlat mitt behov av att vara ensam på sista tiden. För även om Matias och Arvid skulle ha låst in sig i skrubben och suttit tysta som möss en timme eller två skulle det inte vara samma sak. Det är bara om jag riktigt på riktigt är ensam som jag kan andas i hela lägenheten. Ibland tänker jag på hur fantastiskt det var att bo på egen hand (med trevlig kämppis) på Humlegårdsgatan i Åbo. Freedom! Visst är det mestadels fantastiskt att ha familj också... men jag älskade verkligen studietiden. Om man nu får säga det.
(No offence, mina kära män. Ni vet att jag tycker om er och är oändligt tacksam för er.)
Det är först nu, när jag får sitta ensam hemma en stund medan Matias och Arvid är och handlar som jag märker hur jag misshandlat mitt behov av att vara ensam på sista tiden. För även om Matias och Arvid skulle ha låst in sig i skrubben och suttit tysta som möss en timme eller två skulle det inte vara samma sak. Det är bara om jag riktigt på riktigt är ensam som jag kan andas i hela lägenheten. Ibland tänker jag på hur fantastiskt det var att bo på egen hand (med trevlig kämppis) på Humlegårdsgatan i Åbo. Freedom! Visst är det mestadels fantastiskt att ha familj också... men jag älskade verkligen studietiden. Om man nu får säga det.
(No offence, mina kära män. Ni vet att jag tycker om er och är oändligt tacksam för er.)
tisdag 7 juli 2009
Mmmätt.
Det är en och en halv timme sen jag åt, men är fortfarande proppmätt - inte lätt att hejda sig när man har en härlig asiatisk buffé att plocka från... Vi testade att luncha på nyöppnade Spices på Vasaesplanaden, rekommenderas! Kan vara en av de bästa asiatiska bufféerna jag provat... med hård konkurrens från Asian Garden i Jakobstad förstås. Dessutom är inredningen i Spices fräsch och stilren, känns inte som att man hugger åt sig en slarvig snabblunch.
Spices fanns med på min lista över sånt som ska göras innan vi flyttar från Vasa - och nu är det bara en månad kvar, varav vi kommer att vara en vecka i Arjeplog! Inte klokt. Listan känns iofs inte så överväldigande, för den är inte så lång. Men har fortfarande aldrig ätit på Strampen, och det borde nog göras... Bara för att.
Spices fanns med på min lista över sånt som ska göras innan vi flyttar från Vasa - och nu är det bara en månad kvar, varav vi kommer att vara en vecka i Arjeplog! Inte klokt. Listan känns iofs inte så överväldigande, för den är inte så lång. Men har fortfarande aldrig ätit på Strampen, och det borde nog göras... Bara för att.
torsdag 2 juli 2009
Humlefestival
Humlefestivalen tycker jag ju inte att någon ska missa. Så här klistrar jag in en festivaltext som är med julinumret av Missionsstandaret, läs och bli festivalsugna! Och använd texten fritt om ni vill sprida det glada budskapet...
--------
--------
I höstas när festivalplaneringen togs upp igen efter den kreativa pausen
var det ett ödmjukt gäng som skissade upp festivalen. Vi skulle utgå från
vad vi ville göra för festival och forma festivalen efter våra förmågor
och krafter. Vi tänkte oss en festival som går tillbaka till rötterna med
lokala band och och inga onödigt stora arrangemang. Men under vinterns
lopp visade det sig att det fanns mer krafter än vi trodde - eller så var
det kanske storhetsvansinnet som slog till. För med festivaltidningen i
hand kan man konstatera att festivalen har växt till samma storlek som
tidigare år, även om det har skett en förnyelse på vissa områden.
Fokus ligger precis som planerat på det lokala, med österbottniska
talanger både på scenen och i workshopparna. Festivalpubliken kommer att
få uppleva Paddington, Mikael Svarvar Gospel Experience, The February
Stars, Daniel S. Diago & New Shoes och många andra musikaliska njutningar.
En annan nyhet är en större satsning på workshoppar med digert program
hela lördagen, vilket gör festivalen till en helhelgsfestival. Satsningen
på dagsprogrammet innebär också att det ordnas barnpassning parallellt med
workshopparna på lördagen, så att också småbarnsfamiljer ska kunna ta del
av festivalen även om de sena kvällarna blivit omöjliga. Under hela
festivalen kommer det också att finnas förebedjare på området, och
möjlighet till en bönevandring.
Både på fredagskvällen och lördagen kommer det att erbjudas flera
parallella workshopsalternativ, med utmaningar både i tanke (till exempel
Patrik Hagman och Hanna S. Backman) och i handling (till exempel
serieteckning, beatbox och medeltida långsvärdsteknik).
Somrigt mellan varven
Även om det känns som att det aldrig finns någon ledig bufferttid mellan jobb, roligheter, flyttfunderande och allt annat som ska klämmas in på sommaren händer det ibland att jag tar vara på den här fantastiska årstiden.
Idag gjorde jag det. Hela förmiddagen var Arvid och jag i lekparken (tanter eller ej - den är fortfarande inhängnad, och alltså behaglig att vara i) och njöt av solen. Arvid sprang runt barfota och klättrade, hoppade och grävde medan jag satt i gräset och struntade i att göra något nyttigt "på samma gång".
I måndags gjorde vi det också. Då blev det en härlig strandkväll på Smulterö med våra bästa grannar - och sommarens första simtur. När vi bestämde att vi skulle flytta från Vasa tänkte jag att vi måste passa på och ta tillvara så mycket vi kan av Vasas största sommarplus, alla fina stränder, före flytten. Nu har vi i alla fall börjat... Kanske jag ska sluta jobba tidigt ikväll så vi kan fortsätta med vår viktiga uppgift...
Idag gjorde jag det. Hela förmiddagen var Arvid och jag i lekparken (tanter eller ej - den är fortfarande inhängnad, och alltså behaglig att vara i) och njöt av solen. Arvid sprang runt barfota och klättrade, hoppade och grävde medan jag satt i gräset och struntade i att göra något nyttigt "på samma gång".
I måndags gjorde vi det också. Då blev det en härlig strandkväll på Smulterö med våra bästa grannar - och sommarens första simtur. När vi bestämde att vi skulle flytta från Vasa tänkte jag att vi måste passa på och ta tillvara så mycket vi kan av Vasas största sommarplus, alla fina stränder, före flytten. Nu har vi i alla fall börjat... Kanske jag ska sluta jobba tidigt ikväll så vi kan fortsätta med vår viktiga uppgift...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)