tisdag 11 december 2007
Teaterapa?
Snart börjar jag gå i barndom. Nu börjar jag tycka att sånt som var roligt förrivääde är roligt igen - tänker på teater. Jag har med varierande framgång varit med i skolteatrar, lägerdraman och så vidare i mina dar, men det har varit lite magert på sista tiden. Min stora framgång hittills var väl titelrollen i Tusse Trumpen på julfesten på fyran. Vilket stort ögonblick i teaterhistorien. Tusse Trumpen var en tomtenisse som var sur och tvär och inte alls tyckte det var roligt med jul. Men jag minns faktiskt inte om det skedde någon karaktärsutveckling eller om Tusse/jag var sur och tvär från början till slut..?
I söndags gjorde jag bejublad (?) comeback - inte som Tusse Trumpen då, utan som farmor i julspelet i baptistkyrkan här i Vasa. Nej, det fanns väl ingen farmor vid krubban... men farmor fungerar som berättare i Selma Lagerlöfs Den heliga natten. Jag ångrade x antal gånger att jag i ett svagt ögonblick hade lovat ställa upp, men till min överraskning tyckte jag det var roligt - och tyckte till och med det var lite tråkigt att att skådespelet var så kort innan änglakören tog över... Sminkösen/farmors barnbarn sminkade rynkor och babypudrade mitt hår så det stod härliga till och fårskinnstofflorna och pläden i mormorsrutor åkte med. Skådespelandet kan jag inte säga mycket om, men jag lämnade åtminstone inte bort några vitala delar av berättelsen... men vilka duktiga sångare det finns i församlingen! Vackert. När vi gjort vår del fick jag sitta där och mysa i mina fårskinnstofflor och njuta av musiken.
Kanske teaterapan i mig inte är stendöd i alla fall? Det var en överraskning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad roligt det låter! Jag hör också till dem som ivrigt spelade teater i grundskolan. minns att jag spelat Lille Per i trean.
"Nu går jag bort, sa lille Per,
nu går jag bort dit stigen bär.
Att söka slottet Silvertopp och få prinsessan Rosenknopp.
Jag tror att hon mig bannar
om här jag längre stannar."
Sedan var jag detektiv Dyberg också i sexan, i en deckarpjäs som hette När kommer lucia?. Den var rolig. :) Och så har jag spelat Anne Frank, varit med i lärarparodier och det ena med det andra. Jag skanar det fortfarande, och brukar tänka att någon gång ska jag återknyta kontakten med amatörteatern.
Härlig pjäs hade ni valt, jag tycker att bilderboksversionen är så fin... Skrev en uppsats om den och om Astrid Lindgrens Skinn Skerping, som ju påminner lite om Den heliga natten i upplägget.
Lycka till med morgondagens gradutrea! jag skulle jättegärna komma, men jag fixar inte att få texten läst, tyvärr. Insåg i helgen att jag håller på att gå sönder av stress och att jag måste kapa bort en del prestationer. Annalkande jul och terminsslut är ingen bra kombination för mig som har svårt att klara mig i vintermörkret även under "normala" tider.
Haha, vilken bild! Vad jag ser...öh...ut som jag kände mig! ;-D Nyvakad, trött och småfånig. ;-) Nä men det var faktiskt helt skoj, och också jag kände att hallå, nog kunde vi ju ha hållit på en stund till när vi ändå var skrudade så vackert. Men visst var det mysigt med fin musik och så. Vi får nog ändå vara helt nöjda. :-)
Min egen storhetsstund var nog som styvsyster i "Chinese Cinderella" när jag gick i femman. Det blev sen stor succe och jag tror inte jag gjort nån roll så bra nån gång före eller efter det. :-) Det var min "stora stund" på teaterscenen. ;-)
Fast vore det inte roligt att göra nån pjäs nån gång? Skriva eget material, spöka ut sig och leva teater-loppan? Kunde ju vara nåt för barn t.ex., och så skulle man bjuda in dagisen här runt omkring. Oh ja, DET var en bra idé! Bara nån är med så kanske jag framför det åt Mai-Britt...Och bara vi får nåt manus och så...Sitter här med färgi håret, nu pipade klockan, dags för dusch och borttvättning av färg!
Skicka en kommentar