Hurra, hurra, äntligen har Edvin fått göra premiär på isen! Ja, inte utomhus om nu någon trodde det (skulle jag trilla ner från ingenstans skulle jag lätt kunna övertygas om det är april, eller till och med en kylig maj...), men under sportlovet har ishallen öppna tider som vi passade på att utnyttja. Så roligt! Jag insåg också att jag själv inte heller stått på skridskor på ett par år... Men ingen slog ihjäl sig, Edvins ögon tindrade med en blandning av skräck och förtjusning och Arvid hittade ett par kompisar från förskolan som han skrinnade med.
Fulla poäng. Hoppas vi får till fler gånger!
(Vi har för övrigt anmält barnen till skidtävling på torsdag också, men mycket misstroget... Snöläget KAN ju vara radikalt annorlunda i Nykarleby, men jag tvivlar...)
måndag 24 februari 2014
söndag 23 februari 2014
lördag 22 februari 2014
Säga vad man vill om den här veckan...
... men jag har åtminstone hunnit läsa en hel del.
(Men i ärlighetens namn har jag bara hunnit med ett kapitel i Cirkeln ännu. Och största delen av Män som hatar kvinnor har jag hört som ljudbok tidigare i vinter... rätt ska va rätt.)
(Men i ärlighetens namn har jag bara hunnit med ett kapitel i Cirkeln ännu. Och största delen av Män som hatar kvinnor har jag hört som ljudbok tidigare i vinter... rätt ska va rätt.)
Inte på väg
För ett par veckor sen lät syster Amanda och jag oss nästan lockas att slå till på Ryanairs tokbilliga biljetter till London ett par dagar på sportlov. Vi tänkte lite för länge, och plötsligt var tokbilligt tokdyrt istället. Problem solved, slutfunderat!
Å ena sidan har jag tänkt den senaste veckan att det kanske är lika så bra att vi inte har så mycket sportlovsplaner (som kan förstöras av vinterbacillerna som härjar).
Å andra sidan... hade jag inte haft nåt alls emot att vara på väg om ett par dagar.
Å tredje sidan hoppas vi i alla fall på en utflykt till Tammerfors! Alltid något.
fredag 21 februari 2014
Läget?
Jodå, det blev värre innan det blev bättre. Är det bättre nu då? Ja, låtom oss hoppas innerligen! För imorgon vill jag verkligen vara i skick för att sätta mig vid mitt skrivbord på skolan några timmar, ta igen vad jag inte fått gjort de senaste dagarna, och äntligen kunna ta sportlov på riktigt.
Och sen håller vi tummarna för ett friskt sportlov!
(Om inget annat så för att vi börjar känna oss helt sjukt asociala och trötta på de här väggarna... eller åtminstone jag.)
Och sen håller vi tummarna för ett friskt sportlov!
(Om inget annat så för att vi börjar känna oss helt sjukt asociala och trötta på de här väggarna... eller åtminstone jag.)
onsdag 19 februari 2014
Nu får det räcka!
Denna februari månad. Jag har kanske klagat på det förr, men jag gör det igen. Någon här i familjen är sjuk hela tiden och jag börjar bli så sjukt (!) trött på det. Det har varit streptokocker, långförkylningar, magåkommor och lite smått och gott. Läget just nu? Jodå. Edvin spydde inatt, men har mått hyfsat bra idag. Sämre är det med föräldraparet som går omkring (eller ligger) och suckar och mår illa och knappt har fått i sig nån mat förutom lite limpa och nyponsoppa (jag sen igår kväll och Mattus sen imorse). Nu hoppas jag bara innerligt att det vi ALLA har nu är samma bacill som Arvid hade i slutet av förra veckan, för nu tycker jag det RÄCKER! Hör du det februari! Det räcker med baciller nu!
måndag 17 februari 2014
Vilka jobb behövs?
En ovanligt intressant kolumn dök upp i mitt facebookflöde ("Vilka jobb behövs?" av Mari Lindman på mfåa). Det handlar om idealet att ha ett utmanande och kreativt jobb, men samtidigt om problemen som uppstår när det är det som eftersträvas. Bland annat innebär det att vissa människor får ägna sig åt kreativa, utmanande arbetsuppgifter medan andra istället får ägna sig åt att serva de kreativa proffsen för att de inte ska behöva ta tag i rutinartade vardagssysslor. Eller ungefär så. Läs själva, hon säger det bättre.
Det här är något jag tänkt mycket på - eftersom jag tänkt mycket på jobb de senaste åren. Olika sorts jobb. Olika arbetsförhållanden, olika arbetsuppgifter. Olika betydelse. Olika meningsfullhet. Behöver ett arbete vara utvecklande och kreativt, eller räcker det med att det är en aktivitet som ger en rimlig lön? Jag har provat många varianter. Utmanande och tråkigt, utmanande och roligt, utmanande och bara rörigt; enkelt och roligt, enkelt och tradigt och ett antal varianter däremellan. I olika perioder har jag uppskattat olika typer av arbeten - det är en jämn växling mellan utmanande och bekvämt som skulle vara det perfekta.
Att jobba med något jag åtminstone lite tycker är roligt tror jag däremot är helt avgörande - för mig. Ett halvår sorterade jag elavtal och svarade på mejlfrågor om elabonnemang. Efter det halvåret kunde jag mina standardsvar i sömnen (det var i det skedet det gick från att vara avslappnande och trevligt till att vara ett sömnpiller) - men jag var bara inte tillräckligt intresserad för att ta det vidare och göra det arbetet mer utmanande för mig. Det yrke jag har utbildat mig till, däremot, är ett som jag i grund och botten tycker är roligt. Inte alltid, inte alla delar av det. Men tillräckligt. Det går inte att stå stilla, och det finns tillräckligt mycket som lockar mig vidare.
Hur ser du på jobb? Vilken typ av jobb vill du ha? Vilken typ av jobb har du? Måste man brinna för sitt jobb?
(Äh. Jag kan bara inte konsten att skriva ett kärnfullt, kort blogginlägg om ett intressant ämne. Det blir antingen två meningar och en bild av vad jag gjort i helgen, eller så en evighetsutläggning. Se, där har jag något att utveckla.)
Det här är något jag tänkt mycket på - eftersom jag tänkt mycket på jobb de senaste åren. Olika sorts jobb. Olika arbetsförhållanden, olika arbetsuppgifter. Olika betydelse. Olika meningsfullhet. Behöver ett arbete vara utvecklande och kreativt, eller räcker det med att det är en aktivitet som ger en rimlig lön? Jag har provat många varianter. Utmanande och tråkigt, utmanande och roligt, utmanande och bara rörigt; enkelt och roligt, enkelt och tradigt och ett antal varianter däremellan. I olika perioder har jag uppskattat olika typer av arbeten - det är en jämn växling mellan utmanande och bekvämt som skulle vara det perfekta.
Att jobba med något jag åtminstone lite tycker är roligt tror jag däremot är helt avgörande - för mig. Ett halvår sorterade jag elavtal och svarade på mejlfrågor om elabonnemang. Efter det halvåret kunde jag mina standardsvar i sömnen (det var i det skedet det gick från att vara avslappnande och trevligt till att vara ett sömnpiller) - men jag var bara inte tillräckligt intresserad för att ta det vidare och göra det arbetet mer utmanande för mig. Det yrke jag har utbildat mig till, däremot, är ett som jag i grund och botten tycker är roligt. Inte alltid, inte alla delar av det. Men tillräckligt. Det går inte att stå stilla, och det finns tillräckligt mycket som lockar mig vidare.
Hur ser du på jobb? Vilken typ av jobb vill du ha? Vilken typ av jobb har du? Måste man brinna för sitt jobb?
(Äh. Jag kan bara inte konsten att skriva ett kärnfullt, kort blogginlägg om ett intressant ämne. Det blir antingen två meningar och en bild av vad jag gjort i helgen, eller så en evighetsutläggning. Se, där har jag något att utveckla.)
En sån vinter
Jag kan ju inte låta bli att tycka att den här vintern levererar ganska dåligt med just vinterkänsla - men vad kan nu vara ett bättre snökonstverk än ett badkar på gräsmattan..? Att vattenkranen håller på att smälta bort lär inte vara så stort problem för den glade badaren; vattenförsörjningen har tryggats på andra sätt idag...
lördag 15 februari 2014
Ett renoverat rum - check!
Att det skulle ta oss nästan ett halvår att få det första rummet färdigrenoverat hade vi väl inte riktigt tänkt oss. Men nu! Ännu återstår en utflykt till ikea för att vi ska få upp gardinstänger och skaffa en byrå att skruva ihop, men i stort sett funkar det. Slutresultatet är inte överhuvudtaget som vi hade tänkt oss, men vi börjar gilla det ändå. Jag har ju skrivit om våra tragikomiska försöka att bestämma tapet förr, men det slutade inte där. Efter det där blogginlägget beställde vi Cotton Tree Wallpaper (längst ner i det andra inlägget) och var nöjda och belåtna med vårt beslut. Ända tills företaget vi beställt från meddelade att fabriken hade skickat fel tapet, och de kan lägga in en ny beställning först efter jul. Leverans i januari. Say what? Vi som äntligen, äntligen skulle få det här klart på jullovet!
Då fick det räcka. Inga tapeter för oss. Vi skulle måla rummet ljusgrått istället, med en lite mörkare grå fondvägg. Och så köpte vi färg till det. När färgen satt uppe tittade vi förvirrat på våra ljusblå väggar - som dessutom ser exakt likadana ut, utan någon nyansskillnad överhuvudtaget - och bara accepterade att det här rummet blir vad det här rummet blir. Ljusblått it is. Har börjat tycka riktigt bra om färgen, och den funkar fint ihop med golvet. Golvet gillar jag också, och tur är det, eftersom det på sikt kommer att täcka en stor del av husets golv. Tavlorna har legat och skräpat ända sen Mattus framkallade dem för en fotoutställning på Humlefestivalen för ett par år sedan, men nu fick de äntligen komma till användning.
Ja, och att skåpet vi hade köpt redan i höstas visade sig vara så brett att det täckte fönsterkarmen... tja, det förvånade oss inte särskilt mycket. Det får bli en byrå istället.
fredag 14 februari 2014
onsdag 12 februari 2014
Nu tar vi kväldi
Det har varit en lååång dag. Och den bättre delen av min intellektuella skärpa har ohjälpligt tagit slut. Hur jag vet det? Nå, för att jag sitter och skrattar högt för mig själv åt roliga babybilder: titta själv bara. Den sista var obetalbar. Eller åtminstone tycker jag det i mitt nuvarande, mycket mosiga kvällstillstånd.
Gonatt.
Gonatt.
måndag 10 februari 2014
Alltså, det här var ju lite snopet.
I december nån gång köpte vi Edvins första par skridskor, och så började vi vänta på minusgrader och is. Och vi väntade. Och vi väntade.
Och vi väntade till en bra bit in i januari. Då blev det kallt. Men oj, det blev så kallt att isen inte alls lockade sådana mesar som oss. Så vi väntade på mildare väder. Och väntade.
Och det blev mildare väder. En vecka eller så, men så kort ställtid har tydligen inte vi...
Och det blev ännu mildare väder - så till den milda (!) grad att fåglarna kvittrar, barnen går med kurakläder och rinken numera lär vara isfri.
Om den här vintern får till det där LAGOM snart så kommer jag att vara lite besviken. Men ännu hoppas jag. Annars får vi alltid lura i Edvin att tanken med skridskor är att betten ska fungera som kölar när man klafsar fram i lera.
Och vi väntade till en bra bit in i januari. Då blev det kallt. Men oj, det blev så kallt att isen inte alls lockade sådana mesar som oss. Så vi väntade på mildare väder. Och väntade.
Och det blev mildare väder. En vecka eller så, men så kort ställtid har tydligen inte vi...
Och det blev ännu mildare väder - så till den milda (!) grad att fåglarna kvittrar, barnen går med kurakläder och rinken numera lär vara isfri.
Om den här vintern får till det där LAGOM snart så kommer jag att vara lite besviken. Men ännu hoppas jag. Annars får vi alltid lura i Edvin att tanken med skridskor är att betten ska fungera som kölar när man klafsar fram i lera.
lördag 8 februari 2014
Det var mitt 2013 - del 2
Juli
När juli började hade vi förflyttat oss från Åbo, till Helsingfors, där vi fick låna en tom lägenhet ett par nätter. Det blev klassikerna Högholmen, Borgbacken, Sveaborg och lite cykling hit och dit i några dagar innan vi körde hemåt igen. Väl hemma fick vi höra roliga nyheter från Bäckbyhållet. Sommarlovet fortsatte i skön takt med Humlehelg, jordgubbar, besök av Ylva och Anders, Petter på After Eight, sommarteater och ett och annat försök att ordna upp i vårt skåpkaos före flytten. I slutet av månaden stuvade vi som vanligt in pick och pack i bilen och siktade på Arjeplogs fjällvärld. Två ovanligheter bara - vi tog (för första gången) båten över till Umeå, och vi hade sällskap av hela min stora familj, och nån dag senare, av min moster och största delen av hennes familj. The more, the merrier! Fjälldagarna blev ovanligt regniga i år, men med regnkläder och stövlar, och dessutom gott sällskap i tre stugor behövde vi inte försmäkta.
Augusti
När fjällsemestern led mot sitt slut körde vi bara en bit hemåt, på vägen blev det en skön helg i Norrfjärden hos Ylva och Anders - och då var sommarvädret på vår sida. När vi kom hem var det fortfarande sommarlov, men så småningom började vi ställa in oss på en period då mycket skulle hända: samtidigt som höstterminen drog igång började det vara uppbrottsstämning i luften - i månadsskiftet skulle vi flytta från vårt hem de senaste fyra åren. Dessutom var det fullspäckat med skojigheter - roligt visserligen, men det sänkte inte tempot direkt. Humlefestivalen blev en fin grande finale på sommaren. Pappa firade sina 60 år och mommo sina 80. Jag var på släktträff samma eftermiddag som Mattus var på bröllop. Och sen packade vi ihop och flyttade.
September
Omtumlande, minst sagt. Att få nycklarna till ett hus och i stort sett flytta in samma dag. Att inse alla renoveringsbehov som vi halvblundat lite för. Att vänja sig av med vår kära terrass och att leva ur kartonglådor i veckor. Däremellan bl.a. fira moffa som också blev 80. Och samtidigt jobba på, bolla vidare en termin som nätt och jämnt kommit igång och dessutom dra igång det andra jobbet som började först nu. Tintin försvann dessutom och var borta i några veckor. Både han och vi blev lyckliga när vår f.d. granne tipsade oss om att han brukade sitta i deras fönster! När han väl kommit hem blev han kelsjuk och gosig som aldrig förr.
Oktober
Oktober, födelsedagsmånaden - också för systerson Joar, som firade sin tvåårsdag genom att skaffa hjärnskakning. Vi hade ett lugnt (och lite för kort) höstlov hemma, men Arvid fick i alla fall göra biodebut. Helgen efter höll vi kvar höstlovskänslan med två toppendagar i Tammerfors: delfinshow, höstfärger, hotellnatt och lite ikea på slutet. Vårt enkla första renoveringsobjekt, arbetsrummet, blev betydligt mer långdraget och invecklat än vi hade räknat med. I slutet av oktober piggade Jenny och Kittan upp i regnrusket genom att ställa till med ett hejdundrande förlovningskalas.
November
Mest vardag och jobb, och jag trivdes med det. Hanna och Amanda fyllde som de brukar, och generationsskiftet gick igenom på Stennabba, så numera är det lillebror Johannes som officiellt är håssbond med spännande planer för föusi. Mattus och jag firade vår 10-åriga bröllopsdag (som hade passerat ganska obemärkt i augusti) genom att åka iväg på några regniga dagar till den eviga staden Rom - en upplevelse! En snabbvisit i Amsterdam blev det också på hemvägen. Barnen hade passat på att vara sjuka under tiden, en sjuka som jag också åkte på några dagar senare, om än ganska snällt. Ylva och Anders kom hit till lillajul, en helg som var trevlig, men som blev lite rumphuggen på grund av lite sjukdom och lite avloppsproblem... men däremellan var det kul att hänga med dem!
December
December tuffade på i högt tempo med allehanda julfester och julförberedelser tillsammans med jobb och renoveringsfunderingar. Självständighetshelgen var vit och vacker, men efter det blev det dåligt med snö - tristare väder får man leta efter, men julkänslorna infann sig ändå som de skulle. Jullovet kom som en välkommen andhämtningspaus, även om öroninflammation och tillhörande antibiotikakurer för både Mattus och Edvin gjorde att mellandagarna blev lite mer händelselösa än vi hade tänkt oss. Men vi kom äntligen nånstans med renoveringen i arbetsrummet, och det var på tiden... Julhelgen, förresten, var traditionell och intensiv och julig - vi firade först med Mattus föräldrar och sen med hela min familj - jag tror vi var 15 personer som övernattade på Stennabba på julnatten.
När juli började hade vi förflyttat oss från Åbo, till Helsingfors, där vi fick låna en tom lägenhet ett par nätter. Det blev klassikerna Högholmen, Borgbacken, Sveaborg och lite cykling hit och dit i några dagar innan vi körde hemåt igen. Väl hemma fick vi höra roliga nyheter från Bäckbyhållet. Sommarlovet fortsatte i skön takt med Humlehelg, jordgubbar, besök av Ylva och Anders, Petter på After Eight, sommarteater och ett och annat försök att ordna upp i vårt skåpkaos före flytten. I slutet av månaden stuvade vi som vanligt in pick och pack i bilen och siktade på Arjeplogs fjällvärld. Två ovanligheter bara - vi tog (för första gången) båten över till Umeå, och vi hade sällskap av hela min stora familj, och nån dag senare, av min moster och största delen av hennes familj. The more, the merrier! Fjälldagarna blev ovanligt regniga i år, men med regnkläder och stövlar, och dessutom gott sällskap i tre stugor behövde vi inte försmäkta.
Augusti
När fjällsemestern led mot sitt slut körde vi bara en bit hemåt, på vägen blev det en skön helg i Norrfjärden hos Ylva och Anders - och då var sommarvädret på vår sida. När vi kom hem var det fortfarande sommarlov, men så småningom började vi ställa in oss på en period då mycket skulle hända: samtidigt som höstterminen drog igång började det vara uppbrottsstämning i luften - i månadsskiftet skulle vi flytta från vårt hem de senaste fyra åren. Dessutom var det fullspäckat med skojigheter - roligt visserligen, men det sänkte inte tempot direkt. Humlefestivalen blev en fin grande finale på sommaren. Pappa firade sina 60 år och mommo sina 80. Jag var på släktträff samma eftermiddag som Mattus var på bröllop. Och sen packade vi ihop och flyttade.
September
Omtumlande, minst sagt. Att få nycklarna till ett hus och i stort sett flytta in samma dag. Att inse alla renoveringsbehov som vi halvblundat lite för. Att vänja sig av med vår kära terrass och att leva ur kartonglådor i veckor. Däremellan bl.a. fira moffa som också blev 80. Och samtidigt jobba på, bolla vidare en termin som nätt och jämnt kommit igång och dessutom dra igång det andra jobbet som började först nu. Tintin försvann dessutom och var borta i några veckor. Både han och vi blev lyckliga när vår f.d. granne tipsade oss om att han brukade sitta i deras fönster! När han väl kommit hem blev han kelsjuk och gosig som aldrig förr.
Oktober
Oktober, födelsedagsmånaden - också för systerson Joar, som firade sin tvåårsdag genom att skaffa hjärnskakning. Vi hade ett lugnt (och lite för kort) höstlov hemma, men Arvid fick i alla fall göra biodebut. Helgen efter höll vi kvar höstlovskänslan med två toppendagar i Tammerfors: delfinshow, höstfärger, hotellnatt och lite ikea på slutet. Vårt enkla första renoveringsobjekt, arbetsrummet, blev betydligt mer långdraget och invecklat än vi hade räknat med. I slutet av oktober piggade Jenny och Kittan upp i regnrusket genom att ställa till med ett hejdundrande förlovningskalas.
November
Mest vardag och jobb, och jag trivdes med det. Hanna och Amanda fyllde som de brukar, och generationsskiftet gick igenom på Stennabba, så numera är det lillebror Johannes som officiellt är håssbond med spännande planer för föusi. Mattus och jag firade vår 10-åriga bröllopsdag (som hade passerat ganska obemärkt i augusti) genom att åka iväg på några regniga dagar till den eviga staden Rom - en upplevelse! En snabbvisit i Amsterdam blev det också på hemvägen. Barnen hade passat på att vara sjuka under tiden, en sjuka som jag också åkte på några dagar senare, om än ganska snällt. Ylva och Anders kom hit till lillajul, en helg som var trevlig, men som blev lite rumphuggen på grund av lite sjukdom och lite avloppsproblem... men däremellan var det kul att hänga med dem!
December
December tuffade på i högt tempo med allehanda julfester och julförberedelser tillsammans med jobb och renoveringsfunderingar. Självständighetshelgen var vit och vacker, men efter det blev det dåligt med snö - tristare väder får man leta efter, men julkänslorna infann sig ändå som de skulle. Jullovet kom som en välkommen andhämtningspaus, även om öroninflammation och tillhörande antibiotikakurer för både Mattus och Edvin gjorde att mellandagarna blev lite mer händelselösa än vi hade tänkt oss. Men vi kom äntligen nånstans med renoveringen i arbetsrummet, och det var på tiden... Julhelgen, förresten, var traditionell och intensiv och julig - vi firade först med Mattus föräldrar och sen med hela min familj - jag tror vi var 15 personer som övernattade på Stennabba på julnatten.
fredag 7 februari 2014
Att försöka komma sig hem och ta fredag
Det blev en förkyld vecka. Tre fjärdedelar av familjen har fått stanna hemma åtminstone nån dag för att snora i lugn och ro (jo, jag ingår i de tre fjärdedelarna) och nu är det skönt att det är fredag. Mindre skönt att min vilodag mitt i veckan innebär en extra intensiv början på nästa vecka, men det är smällar man får ta.
Nu har jag lagat och kopierat upp prov till tisdag.
Nu har jag klippt och klistrat ihop ett övningskompendium till måndagen (och framåt).
Men hur ska jag uppbåda energi för att komma upp ur stolen, släcka i det tomma lärarrummet och köra hem nu då..?
(Aha! Tänk på ljudboken i bilen. Ljudboken i bilen funkar alltid. Även sömniga, tidiga morgnar.)
Nu har jag lagat och kopierat upp prov till tisdag.
Nu har jag klippt och klistrat ihop ett övningskompendium till måndagen (och framåt).
Men hur ska jag uppbåda energi för att komma upp ur stolen, släcka i det tomma lärarrummet och köra hem nu då..?
(Aha! Tänk på ljudboken i bilen. Ljudboken i bilen funkar alltid. Även sömniga, tidiga morgnar.)
måndag 3 februari 2014
Ektorp
Oj! Vi har en ny soffa. Det trodde jag inte igår.
Hittills har vi nött flitigt på vår trotjänare, Ikeas Klippan, som vi köpte 2003 när vi flyttade in i vårt första gemensamma hem på Köpmansgatan i Åbo. Jag tycker egentligen riktigt bra om Klippans strama form, men faktum är att... tja, den inte är så vidare bekväm. Speciellt inte efter tio års flitig användning. Det har funkat i de lägenheter där vi haft den mot väggen, då är det bara att slänga en kudde bakom nacken och slappna av, men både i radhuset och här i huset har den stått mitt ute i rummet, och slänger man en kudde bakom nacken faller den ohjälpligen bakom soffan, och det är det inte mycket nytta med. Och det är ju skön en soffa ska vara, först och främst.
Därför har vi suttit och klämt lite längtansfullt på bekväma Ektorp varje gång vi gått på Ikea de senaste åren, men det har nu bara inte blivit av. Men nu findit-fyndade vi en Ektorp i nästan nyskick i precis rätt färg i Bennäs av alla ställen - slog till, betalade, affär. Enkelt! En svag lukt av hund pyser ut mellan kuddarna, men det lär väl försvinna efter ett tag.
(Klippan ska alltså inte stå kvar som baksätessoffa, men nu när jag tänker på det är det ju riktigt mysigt - ett spisrum fullt av soffor, vad kan bli fel med det egentligen..?)
Det var mitt år - 2013 (del 1)
Bättre sent än aldrig - det har ju ändå bara gått drygt en månad av det nya året... Ladies and gentlemen - årskrönikan!
Januari
Vi inledde som alltid det nya året med att fira lillebror Johannes och mingla med fina tjocka släkten i Purmo. Men efter nyårsdagen landade vi ganska omedelbart i vardagskarusellen - jag började med att dra en kurs om kontorsengelska för arbetssökande och fortsatte med att ta ett djupt andetag och tackla årets stora kraftmätning: ett vikariat som historialärare i gymnasiet. Det blev en arbetstung månad, men däremellan hann vi ändå prova skidorna nån enstaka gång, och i slutet av månaden åkte jag på en annorlunda roadtrip med pappa och hans kusiner; vi gick på begravning i Åbo och träffade mer eller mindre främmande släktingar, och sedan stannade jag kvar för ett extra dygn av frihet från jobb och familj och ansvar. En av vinterns höjdpunkter!
Februari
Februari fortsatte som januari hade börjat, men rätt mycket vardag och jobb. Det var riktigt roligt att jobba på ett gymnasium när det blev dags för penkkis och studentskrivningar - lite karnevalsstämning i hela byggnaden! Vi piggade upp oss genom att boka en aprilvecka tillsammans med Ylva och Anders i Spanien och började genast peppa. Barnen var lite sjuka då och då, men vi hankade oss fram. Två goda vänner till mig fick varsin dotter, en i början av februari och en i slutet. På sportlovet blev det ingen resa eftersom vi hade varit borta över jul (och just hade bokat en resa för april...), men vi gjorde åtminstone en utflykt till Vasa, och Arvid och jag hann med både barnteater i campus och skidtävling i Nykabi (Edvin var mest hemma och snorade). Dessutom gjorde vi äntligen slag i saken och målade om i lilla rummet och gjorde det till vuxensovrum och det större rummet till barnkammare. En klar förbättring!
Mars
Början av mars är numera födelsedagstid, och vi firade Edvin som fyllde tre år den fjärde. Vintern, som dittills hade varit lite gråmulen, blev strålande, glittrande vacker - kan ha varit årets vackraste månad! I Nykabi-Forsby jobbade Andreas och Hanna på som små myror för att få sitt hus färdigt. Än en gång blev det den där årstiden när jag fördjupade mig i mitt vildvuxna CV och utan desto större förhoppningar skickade iväg ansökningar. Jag fortsatte som historialärare och tyckte det var ganska skönt att få hålla samma kurs en omgång till för två nya grupper. Brakförkyld blev jag också, och var det halva månaden ungefär. Mattus och jag gick på Angelique Kidjo-konsert i Jakobstad och tyckte hon var bra, men lite arrogant. Purmorevy hade vi också hunnit med. Jag fick besked om att jag skulle få stipendium för en rolig kurs i London i maj, och plötsligt hade jag två resor att peppa för - lyx! Månaden avslutades med en riktigt traditionell påsk - traditionell, förutom att det också ingick en del Spanien-packning.
April
Sällan har månaden april börjat så bra! Vi packade in oss till bilen en ovanligt vintrig dag och styrde mot Tammerfors, därifrån vi flög till Málaga. En vecka upplevde vi Spanien i gott sällskap av Ylva och Anders - först några dagar i den magiska sagostaden Granada, där vi bodde i en grotta och besökte Alhambra, och sedan några dagar i finsklandet Fuengirola där vi träffade Mattus och Anders släktingar som flyttade dit för några år sen. Ganska kallt var det, och hela min familj (utom jag) trillade en efter en dit i en klassisk, trist magsjuka - men ändå är jag väldigt tacksam för vår fina resa. Det var en upplevelse - och Granada vill jag definitivt återvända till en vacker dag! När vi väl kom hem igen hade mitt historievikariat bytts ut till ett modersmålsvikariat - ännu en ny utmaning, även om det var mitt ämne den här gången. Dessutom drygade jag ut (deltidsjobbet) med språkgranskning, så i vanlig ordning hade jag händerna (över)fulla. Månaden avslutades fint med att Jenny, Kittan och barnen kom och firade vappen med oss i radhuset.
Maj
Den utmärkta resevåren 2013 fortsatte genom att jag satte mig på flyget för att leva loppan på egen hand i nio dagar medan min familj fick klara sig här hemma (det gjorde de med bravur). Jag gick kursen British Culture for Teachers of English, som i stort sett gick ut på att vi skulle se så mycket av London och uppleva så mycket brittiskt som möjligt på fem dagar; lektionerna hölls på caféer, museer och pubar runtom i staden. Inte mig emot! När kursen var slut avslutade jag min Englandsresa med en helg hos Emma och Daniel i Huntingdon, nära Cambridge. Väl hemma igen var det bara ett par veckor kvar i skolan, och det enda jag visste om framtiden var att jag skulle bli arbetslös 1 juni. Maj blev plötsligt sommar, och redan i slutet av maj var det fantastiskt strandväder.
Juni
Under våren hade vi känt oss mer och mer stressade för att vi fortfarande bodde på hyra, dessutom i en lägenhet som egentligen var för trång. Drömhuset envisades med att aldrig dyka upp, och vi började tänka tanken att det hus vi köper inte nödvändigtvis behöver vara det vi lever resten av våra liv i - ett sånt har visat sig vara svårt att hitta sådär bara. Vi gick på ett par visningar, och när det dök upp ett hyfsat hemtrevligt sjuttitalshus som dessutom var i Sandsund (= barnen kunde fortsätta med samma förskola/dagmamma) slog vi till. Vi var inte säkra på vårt köp, och jag vet inte om jag är det nu heller, men det var tillräckligt bra. Flytta in skulle vi däremot inte få göra före september, så vi fick nöja oss med en sommar i lugn och ro, med lite rens och plock som förberedelse. Vi njöt av sommarlovet, träffade vänner och tog det ganska lugnt. Midsommarafton firade vi i Esse, och både före och efter det firade vi Arvid som fyllde sex år. Ja! Exakt en vecka före husköpet fick jag ju jobb också! Ett helt läsår, med en perfekt kombination för mig. Sommarlovet blev genast mycket skönare när jag visste att jag hade ett roligt läsår att se fram emot och dessutom skulle slippa de eländiga a-kassapapprena efter 1.8 - åtminstone för ett år framåt... I slutet av månaden körde vi ner till Åbo och njöt av en av mina favoritstäder i sommarskrud - medeltidsdagar råkade det dessutom vara, utan att vi ens hade planerat det så.
Januari
Vi inledde som alltid det nya året med att fira lillebror Johannes och mingla med fina tjocka släkten i Purmo. Men efter nyårsdagen landade vi ganska omedelbart i vardagskarusellen - jag började med att dra en kurs om kontorsengelska för arbetssökande och fortsatte med att ta ett djupt andetag och tackla årets stora kraftmätning: ett vikariat som historialärare i gymnasiet. Det blev en arbetstung månad, men däremellan hann vi ändå prova skidorna nån enstaka gång, och i slutet av månaden åkte jag på en annorlunda roadtrip med pappa och hans kusiner; vi gick på begravning i Åbo och träffade mer eller mindre främmande släktingar, och sedan stannade jag kvar för ett extra dygn av frihet från jobb och familj och ansvar. En av vinterns höjdpunkter!
Februari
Februari fortsatte som januari hade börjat, men rätt mycket vardag och jobb. Det var riktigt roligt att jobba på ett gymnasium när det blev dags för penkkis och studentskrivningar - lite karnevalsstämning i hela byggnaden! Vi piggade upp oss genom att boka en aprilvecka tillsammans med Ylva och Anders i Spanien och började genast peppa. Barnen var lite sjuka då och då, men vi hankade oss fram. Två goda vänner till mig fick varsin dotter, en i början av februari och en i slutet. På sportlovet blev det ingen resa eftersom vi hade varit borta över jul (och just hade bokat en resa för april...), men vi gjorde åtminstone en utflykt till Vasa, och Arvid och jag hann med både barnteater i campus och skidtävling i Nykabi (Edvin var mest hemma och snorade). Dessutom gjorde vi äntligen slag i saken och målade om i lilla rummet och gjorde det till vuxensovrum och det större rummet till barnkammare. En klar förbättring!
Mars
Början av mars är numera födelsedagstid, och vi firade Edvin som fyllde tre år den fjärde. Vintern, som dittills hade varit lite gråmulen, blev strålande, glittrande vacker - kan ha varit årets vackraste månad! I Nykabi-Forsby jobbade Andreas och Hanna på som små myror för att få sitt hus färdigt. Än en gång blev det den där årstiden när jag fördjupade mig i mitt vildvuxna CV och utan desto större förhoppningar skickade iväg ansökningar. Jag fortsatte som historialärare och tyckte det var ganska skönt att få hålla samma kurs en omgång till för två nya grupper. Brakförkyld blev jag också, och var det halva månaden ungefär. Mattus och jag gick på Angelique Kidjo-konsert i Jakobstad och tyckte hon var bra, men lite arrogant. Purmorevy hade vi också hunnit med. Jag fick besked om att jag skulle få stipendium för en rolig kurs i London i maj, och plötsligt hade jag två resor att peppa för - lyx! Månaden avslutades med en riktigt traditionell påsk - traditionell, förutom att det också ingick en del Spanien-packning.
April
Sällan har månaden april börjat så bra! Vi packade in oss till bilen en ovanligt vintrig dag och styrde mot Tammerfors, därifrån vi flög till Málaga. En vecka upplevde vi Spanien i gott sällskap av Ylva och Anders - först några dagar i den magiska sagostaden Granada, där vi bodde i en grotta och besökte Alhambra, och sedan några dagar i finsklandet Fuengirola där vi träffade Mattus och Anders släktingar som flyttade dit för några år sen. Ganska kallt var det, och hela min familj (utom jag) trillade en efter en dit i en klassisk, trist magsjuka - men ändå är jag väldigt tacksam för vår fina resa. Det var en upplevelse - och Granada vill jag definitivt återvända till en vacker dag! När vi väl kom hem igen hade mitt historievikariat bytts ut till ett modersmålsvikariat - ännu en ny utmaning, även om det var mitt ämne den här gången. Dessutom drygade jag ut (deltidsjobbet) med språkgranskning, så i vanlig ordning hade jag händerna (över)fulla. Månaden avslutades fint med att Jenny, Kittan och barnen kom och firade vappen med oss i radhuset.
Maj
Den utmärkta resevåren 2013 fortsatte genom att jag satte mig på flyget för att leva loppan på egen hand i nio dagar medan min familj fick klara sig här hemma (det gjorde de med bravur). Jag gick kursen British Culture for Teachers of English, som i stort sett gick ut på att vi skulle se så mycket av London och uppleva så mycket brittiskt som möjligt på fem dagar; lektionerna hölls på caféer, museer och pubar runtom i staden. Inte mig emot! När kursen var slut avslutade jag min Englandsresa med en helg hos Emma och Daniel i Huntingdon, nära Cambridge. Väl hemma igen var det bara ett par veckor kvar i skolan, och det enda jag visste om framtiden var att jag skulle bli arbetslös 1 juni. Maj blev plötsligt sommar, och redan i slutet av maj var det fantastiskt strandväder.
Juni
Under våren hade vi känt oss mer och mer stressade för att vi fortfarande bodde på hyra, dessutom i en lägenhet som egentligen var för trång. Drömhuset envisades med att aldrig dyka upp, och vi började tänka tanken att det hus vi köper inte nödvändigtvis behöver vara det vi lever resten av våra liv i - ett sånt har visat sig vara svårt att hitta sådär bara. Vi gick på ett par visningar, och när det dök upp ett hyfsat hemtrevligt sjuttitalshus som dessutom var i Sandsund (= barnen kunde fortsätta med samma förskola/dagmamma) slog vi till. Vi var inte säkra på vårt köp, och jag vet inte om jag är det nu heller, men det var tillräckligt bra. Flytta in skulle vi däremot inte få göra före september, så vi fick nöja oss med en sommar i lugn och ro, med lite rens och plock som förberedelse. Vi njöt av sommarlovet, träffade vänner och tog det ganska lugnt. Midsommarafton firade vi i Esse, och både före och efter det firade vi Arvid som fyllde sex år. Ja! Exakt en vecka före husköpet fick jag ju jobb också! Ett helt läsår, med en perfekt kombination för mig. Sommarlovet blev genast mycket skönare när jag visste att jag hade ett roligt läsår att se fram emot och dessutom skulle slippa de eländiga a-kassapapprena efter 1.8 - åtminstone för ett år framåt... I slutet av månaden körde vi ner till Åbo och njöt av en av mina favoritstäder i sommarskrud - medeltidsdagar råkade det dessutom vara, utan att vi ens hade planerat det så.
lördag 1 februari 2014
Otakt
Den här lördagen har jag varit i otakt med. Först fick jag nästan ingenting gjort dagtid, och när barnen hade somnat - prime time för te och film och lördagsmyskväll i soffan - lyckade jag äntligen ta mig i kragen, söka reda på rätt dokument i datorn och börja på med den där jobbgrejen jag strängt hade sagt åt mig själv att absolut få undan idag. Så här har jag suttit nu då med mitt lördagsnöje. Men nu får det räcka!
Vi åt åtminstone gott ikväll, testade äntligen avokadopastan som jag har läst om på flera bloggar för en evighet sen. Den var god! Här är receptet. Men vi tyckte det blev lite för salt och lite för blött med pastavattnet, så det tänker vi strunta i nästa gång. Ja, vi och vi förresten. Barnen åt två gafflar på var under teatraliska utrop och grimaser, och sen fick de äta sig mätta på makaroner som blivit över. Argh, de är så fördomsfulla mot allt de inte ätit förr! Åtminstone storebror, och det vet ju alla - om storebror inte vill ha nåt med avokado i, så inte äter lillebror heller. Strunt samma vad han egentligen skulle ha tyckt... Jaja. Trägen vinner. Serverar vi avokadopasta tio, femton gånger kanske det börjar funka... *suck*
Vi åt åtminstone gott ikväll, testade äntligen avokadopastan som jag har läst om på flera bloggar för en evighet sen. Den var god! Här är receptet. Men vi tyckte det blev lite för salt och lite för blött med pastavattnet, så det tänker vi strunta i nästa gång. Ja, vi och vi förresten. Barnen åt två gafflar på var under teatraliska utrop och grimaser, och sen fick de äta sig mätta på makaroner som blivit över. Argh, de är så fördomsfulla mot allt de inte ätit förr! Åtminstone storebror, och det vet ju alla - om storebror inte vill ha nåt med avokado i, så inte äter lillebror heller. Strunt samma vad han egentligen skulle ha tyckt... Jaja. Trägen vinner. Serverar vi avokadopasta tio, femton gånger kanske det börjar funka... *suck*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)