Lyckans pris

Så du säger att man inte kan köpa lycka för pengar? Jag säger att jag köpte lite lycka för fyra euro på loppis idag. Vår alldeles för lilla lägenhet svämmar visserligen över av alldeles för mycket leksaker, men den här lådan megabloks kunde jag bara inte lämna åt sitt öde. Och vilken lycka när jag kom hem med den! Visserligen har brand-/kran-/lastbilen prövat broderskärleken, men den ska ju också prövas ibland...

Min man var också ute och spekulerade i lite lycka ikväll. Han kom hem med en grill. Valborg, nu är vi redo! Och hurra - nu är det verkligen helg!

Snuvad på konfekten

Jag måste säga att jag känner mig lite snuvad på den här påskhelgen. Inte nog med att jag missade både en temadag och en idrottsdag pga. sjuka barn - sedan var jag själv sjuk en stor del av påskhelgen. Jag kan meddela att jag gjort roligare saker på påskaftonen än att testa kombinationen två mer eller mindre magsjuka föräldrar och en sömnlös baby.

Men det var det. Det var inte för långvarigt och nu njuter vi av att vara friska! Men nu minsann, nu tänker jag fira hela veckan lång för att kompensera det jag missade i helgen. Imorgon börjar vi med bio, hade jag tänkt. Chokladägg är givet. Hämtpizza nån kväll kanske? Och oj, oj, oj, vad vi ska förstamaj-picknicka nästa helg!

Glad påsk!

Påsken överraskar!

Jag har påsklov, hur gick det till?

Idag har jag varit hemma med nästa sjuka barn, idag är det Arvids tur att sloka som en vissen krukväxt. Han har sovit hela eftermiddagen och jag hoppas han ska vilja äta lite när han vaknar... Sjuka barn, inte roligt! Det skär lite i hjärtat när han ligger utslagen på soffan så här länge. Vi hoppas på en bättre dag imorgon. Ja, och så håller vi tummarna för att vi vuxna ska klara oss så vi får avsluta den här sjukrundan och börja påskstöka istället...

Men jag insåg alltså alldeles nyss att jag officiellt har påsklov nu. Känslan skulle kanske vara lite mer om 1) jag faktiskt hade jobbat de två sista dagarna före lovet och 2) familjen skulle vara frisk. Men det duger!

Hemma med sjukt barn

Det ska vara en premiär för allt - idag kan jag klistra etiketten "hemma med sjukt barn" på mig. Men varför, varför måste det vara just idag när jag egentligen skulle ha varit på en emotsedd museiturné här i stan med ett gäng gulliga sjuor? Igår var det sjuka barnets pappa hemma, men idag har han yrkesprov med sina elever. Seriösa yrkesprov trumfar småtrevlig temadag, så är det ju. Visserligen kan det bli en riktigt skön dag - Edvin var sjuk "på riktigt" natten till igår/igår, idag har han bara feber och är lite dagen efter. Hittills är vi andra friska och Arvid är som planerat ute på roligheter hela dagen, med dagklubb och fammos. Nu får jag ta det här som en bonusdag helt enkelt. Tror jag ska börja med att betala av lite på min sömnskuld medan det sjuka barnet sover sin förmiddagslur...

Och nu kom jag på att den hittills enda dagen jag missat av mitt nuvarande jobb (den gången tjänstledigt pga. sedan länge inbokat jobb) var det språktemadag. Den verkar också ha varit riktigt rolig. Alltså, min timing!

Uppdatering: Jag sov. Jag sov i nästan två timmar och vaknade alldeles desorienterad. Tydligen hade jag en del sömnskuld att ta igen! Och då sov jag inte ens i sängen, utan halvobekvämt på soffan för att säkert höra om Edvin skulle vakna... Nu ska jag försöka hinna äta lunch och få tillbaka min tidsuppfattning innan han också vaknar.

Pojkar med skor

Igår begav vi oss till Kokkola för att ägna lördag 2/2 åt att spana cyklar. Samtidigt var det världspremiär för Edvins skor. Och eftersom det dessutom råkade vara första gången i vår som vi körde med jacka och byxor istället för vinterhalaren blev han plötsligt väldigt - vuxen. Märkvärdigt vad ett par skor kan göra, åtminstone i en blödig mammas ögon!

Och cykelspaningen gick bra. Så bra att jag har en tendens att le brett för mig själv när jag tänker på det - nu hoppas jag bara att de ringer från affären snart och berättar att de fått in den i lager igen! Och även om vi har ägnat två lördagar åt att söka rätt cykel i tre städer och sju cykelaffärer blev det sist och slutligen den allra första jag provade. Men efter att ha cyklat av och an på diverse gatstumpar i Jakobstad, Vasa och Kokkola är jag ganska säker på att det är ett välgrundat beslut. Cykelglädje!

Inget bra val

Jag hade tänkt åka och handla, men Mattus erbjöd sig att ta barnen och gå iväg till butiken med syskonvagnen så jag skulle få jobba ifred. Fint, jag kan ta en tidig kväll ikväll, kunde man ha trott.

Men nepp. Jag är så trött på att tänka och planera och vara konstruktiv så det blir ingenting alls. Nu sitter jag här och undrar om det inte finns nån blogg jag inte läst och ingenting alls händer med Worddokumentet bakom Firefox. Och så kikar jag ut genom fönstret och är sjukt avundsjuk på min man som får vara ute och gå i aprilkvällssolen.

Dålig strategi på alla sätt och vis!