tisdag 10 februari 2009

Seg

Usch, vad trög jag är idag. Ingenting har gått mig emot idag, men ändå känns förmiddagen som en enda lång uppförsbacke. Borde packa på oss och gå och handla, men hela karusellen lockar inte alls. Det är härligt med snö, jag är barnsligt förtjust och älskar vintern igen (efter några vintrar med svalare känslor från min sida och... varmare från vinterns sida). Men till skillnad från mitt sällskap tycker jag inte det är SÅ spännande att stanna och gräva i varje snödriva vi går förbi... Att röra sig utomhus är alltså en ganska långsam historia för oss just nu. Nästan lika långsam som påklädningsprocessen. Pust.

Men nu, spark i baken, nu ska jag ta vinterkläderna vid hornen! Kanske segheten ger med sig på kuppen så jag får något gjort resten av dagen - håller tummarna för det!

Senare kommentar: Jovars, visst piggade det upp lite att komma sig ut. Men eftersom Arvid vägrade att sitta i kundvagnen idag blev det premiär för de små barnkärrorna - han fick köra maten. Och det gjorde han jätteduktigt, men jag var helt slut när vi kommit så långt som till kassan! Otroligt nog med allt vi hade på listan och utan sånt som bara Arvid tyckte vi behövde... Lite roligt var det ändå. Men på ett lite galna dagar-aktigt sätt.

4 kommentarer:

Yvonne sa...

Bra gjort, Arvid & mor!
Har själv piggat upp mig med en promenad till Ågkyto. Vacker kvällshimmel.

Mia sa...

En promenad till Ågkyto skulle säkert ha piggat upp! Att handla med Arvid piggade visserligen också upp, men jag antar att det mest var nån slags adrenalinkick av att ha rusat runt efter A. bland hyllorna... :D

Mamma Linda sa...

Haha, minns Felicias första tur med minikärran. :-D Men det gick nog bra det med. Mest gillar hon de där bilkärrorna när hon får sitta i och styra och tuta. ;-)

Netta sa...

vår gullunge går ju inte ännu, varken utomhus eller inomhus, och kan således inte heller undersöka fler snödrivor än mamma tycker är lämpligt ;-). men matinköpen höll på att bli en katastrof för en tid sedan. z sitter nämligen inte på stället i kundvagnen utan gör allt för att komma bort, stiger upp, vänder och vrider sig o.s.v. räddningen kom i form av en sele. så nu sitter han fast i sele i kundvagnen. och det konstigaste av allt är att han inte ens protesterar! och mamma får använda båda händerna till att plocka varor. hurra!