torsdag 8 november 2007

Jokela

Egentligen förstår jag ingenting. Att det kan hända i Finland, att en tonåring hatar så till den grad att han tar sitt vapen och skjuter ner elever och lärare på sin skola. På något sätt är det som om otryggheten har kommit hit - samma känsla som efter Myyrmannibomben för några år sedan. Man reagerar ju så primitivt. När jag läste om det igår kväll var min första tanke "det här ville jag inte veta, jag kunde ha låtit bli att läsa nättidningarna ikväll och vara ovetande åtminstone tills imorgon bitti".

Sedan försökte jag få det långt, långt borta. Det är lätt när det händer i USA (alla vet ju hur USA är med sina skjutvapen...), svårare när det händer i Tyskland och stört omöjligt när det händer i Finland. Jag försökte få det att kännas längre bort på ganska ologiska sätt. Det var ju en finsk skola, det var i huvudstadsregionen... jag vet, helt irrelevant. Och inte fungerade det heller, nära och verkligt är det ändå.

För kanske en månad sen läste jag på Vbl att Finland var på tredje plats i världen med vapen per invånare. Lite malligt tänkte jag på hur lite vansinnesdåd det ändå händer här jämfört med ettan på listan (USA)... men så kan ingen tänka längre.

Mina tankar och böner till Jokela idag.

1 kommentar:

My sa...

Ja man fattar inte... Tänk, jag har också tänkt lite "ja men det är ju en finsk skola, det är ju i huvudstadsregionen" men nej - det är ju ändå Finland. Norden. Inte USA.

Har inte hunnit följa med så mycket i nyheterna de senaste dagarna men igår kväll på aktuellt sa de som intervjuades "javisst, det skulle kunna hända i Sverige också". Förr, när sånt har hänt i USA, har alla sagt att något sånt nog inte skulle kunna hända i Sverige...

Ja, man fattar inte. Och alla ord känns så otillräckliga...