 |
| London 2012. Men håret? Jag vill liksom inte kännas vid att jag har haft rött hår, men tydligen... (Det var inte tänkt så!) |
Det har nog inte gått upp för mig att vi startar vår resa mot Rom - imorgon! Det är nu bara så mycket omvägar innan den verkliga resan startar på torsdagsmorgonen, men icke desto mindre borde jag ju ha koll på det mesta redan imorgon när det är dags att lämna barnen i god omvårdnad, hämta min man i Vasa och köra söderut. Full koll är det långt kvar till, men jag hyser ändå vissa förhoppningar om att hinna sova inatt - inte minst för att jag råkar ha en helt undervisningsfri dag imorgon. Hur bra?
Men det här med att resa utan barnen, som kändes som en så självklar idé för en dryg månad sen... Jag VET ju att det gick jättebra med en långhelg med oss i London för 1½ år sedan, och att barnen rimligtvis borde vara 1½ år mer självständiga nu... men ändå. Jag skulle helst arrangera varje liten detalj av barnens dagar utan oss. När jag gick an om reflexvästar och barnpanadol och gummistövlar påpekade mamma lite roat att våra föräldrar sammanlagt har uppfostrat sju (5 + 2) barn, så de klarar sig antagligen ganska bra.
Det tvivlar jag inte på.
Men frågan är kanske snarare om jag klarar mig i fyra dagar utan att få hålla mina söner i handen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar