fredag 15 mars 2013

London, baby!


Den goda nyheten, kommer ni ihåg? Som jag skulle ta och smälta ett tag. Nu har jag smält den en vecka, och även om det fortfarande finns ett antal lösa trådar och massor av risk för att det inte blir av, så... tja, jag lovar, jag meddelar om det blir till ingenting.

Jag ska till London i maj!

Jag ska till London. Jag ska resa till London på egen hand. Jag ska gå på kurs. Jag ska lära mig mer om intressanta saker. Jag ska cykla längs Themsen. Jag ska vara borta en vecka från mina barn. Jag kommer att sakna dem sjukt mycket. Men - yey, jag ska till London! (Än en gång, bättre att ta ut glädjen i förskott än att det inte blir nåt roligt överhuvudtaget...)

Låt mig förklara. Det finns ju en mängd EU-projekt som riktas till olika grupper. I höstas fick jag via mamma nys om att lärare (och andra yrkesgrupper inom utbildning) kan söka stipendium för att gå på fortbildningskurser inom olika ämnen runtom i Europa. Det visade sig att det fanns massor av spännande kurser, och att oddsen för att faktiskt få stipendium faktiskt är riktigt bra. Så jag sökte. På grund av ett par kriterier som "min" kurs inte uppfyller intalade jag mig sen att jag inte kommer att beviljas nåt stipendium. Jag lyckade så bra att jag var helt övertygad om att jag skulle söka på nytt i nästa omgång när det negativa beskedet kom. Och sen dök det då upp ett positivt, och jag blev alldeles ställd... Kursen jag kommer att gå heter "British culture for teachers of English as a foreign language" och verkar perfekt för mig. Den kombinerar språk, kultur, litteratur och historia - alla mina favoritämnen! Att det ingår besök på diverse museer och andra intressanta platser gör inte saken sämre, och inte heller det att dagarna inte är så överlånga att man inte skulle hinna med egna planer också.

Stipendiet ska täcka resor, kursavgift och boende - åtminstone om inte flygpriserna hinner rusa iväg. Jag väntar fortfarande på bekräftelse av kursanordnaren, så inga biljetter är bokade och jag håller på att bli nervös... och därför hade jag inte tänkt skriva nåt. Men se det så här: om den här planen går i stöpet, var det här blogginlägget bara del ett i berättelsen om hur jag sedan landade på en annan spännande kurs...

Hur som helst. Läs mer om Comenius och Grundtvig på CIMO:s sajt, och om du passar in i nån av yrkeskategorierna - sök, för allt i världen! Chanserna är tydligen goda - mamma beviljades också stipendium för en kurs om Outdoor Education i Skottland i juni. Tack för tipset, mamma! :)

(Efteråt berättar jag gärna om hur det funkat praktiskt, om nån är intresserad.)

2 kommentarer:

Katarina sa...

Oj, så roligt!

Tobbi sa...

Häftigt!