En fantastisk försommarkväll som den här får man verkligen fundera över varför man frivilligt bor i höghus. Utsikt eller inte. Här i Purmo har Arvid fått krypa i gröngräset, krama ett träd och se sin mor hjula på gräsmattan. Nåja. Får se var vi bor när det blir sommar nästa gång... inte vet jag, men jag skulle inte ha något emot ett ställe där man kan använda såna här kvällar som de är tänkta att användas.
Och loppiset blev, som Linda redan konstaterat, en trevlig tillställning. Först och främst. Och så var det ju inte på minus att några nya människor fick se hur Baptistkyrkan ser ut inuti, att Zambiaprojektet fick lite pengar och att vi fick agera kontaktförmedling (gamla prylar-nya ägare).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar