lördag 18 januari 2020

Machico och Caniçal


(Fortsättning från föregående inlägg...)

Ner mot kusten och solen igen! Bussen kringlade sig ner mot lägre höjder och vi kom ut till Machico, en stad på Madeiras östra sida. Kortaste vägen är Machico faktiskt bara 17 km från Funchal fast vi hade varit ute på vägarna halva dagen innan vi kom fram... Här fanns det tid för lunch och bad - eller ska vi kanske säga lunch eller bad... Vi långsamma lärare stod och funderade på om man ska eller inte ska och kom till sist fram till att vi nog borde äta först och sen se om vi hinner i vattnet. När vi väl hade bestämt oss var två av våra kids redan nere i vattnet för länge sen. Haha! Vi som var torra gick till en uteservering i närheten och slog oss ner med en rejäl lunch istället. I efterskott kan jag tycka att det var lite synd att det inte blev något dopp, men just då kändes det viktigare med mat och vila. Riktigt skönt att sitta med vår lilla grupp och snacka bort en långlunch! 


Naturligt har Madeira mest stenstränder och en del lavastränder med svart sand, men det finns ett par med importerad sand. En av dem är i Machico, och jag kan inte förneka att det såg väldigt lockande ut med lite strandliv! November och allt. 


Vårt nästa stopp var en liten bit därifrån, på valmuseet i Caniçal, Valar har länge varit en viktig näring på Madeira och museet berättar framför allt om valfångstens historia på Madeira, men också om livet under ytan. Först fick vi en kort lektion av museets pedagoger som dels berättade om ekosystem i havet, dels lät eleverna testa vad som händer när olja blandas (eller inte blandas) med vatten. Helt bra lektion! Men lite förvånad var jag över att museipedagogen inte pratade engelska utan hade en kollega att översätta... I och för sig helt kul att lyssna på portugisiskan. Så vackert språk!

Själva museet var också jättefint och det var riktigt intressant att läsa både om människorna på fiskebåtarna och alla varelser under ytan. Tyvärr blev det lite ruschat eftersom vi var efter i tidtabellen, tror vi hade kommit till museet en timme senare än planerat... Överlag var det nog så med mycket vi gjorde, vi fick en snabbtitt och vallades sedan vidare. Programmet var minst sagt kompakt: Skulle man sprida ut det vi gjorde på våra fyra planerade dagar över en tiodagarssemester och göra allt i lugn och ro tror jag det skulle bli ett riktigt behagligt tempo! Mmmm... det skulle jag inte ha något emot att göra, faktiskt. Inte alls. 


Precis som vid Sao Vicente ett par dagar tidigare slogs jag av tanken på hur annorlunda landskapet såg ut på den här delen av ön - kargt och vindpinat. Om jag hade kommit att tänka på Island där, tänkte jag här att det måste vara så här det ser ut nånstans på Shetlandsöarna eller kanske Färöarna... Inte vet jag, men någonstans betydligt nordligare än Madeira! Så oerhört vackert. 


Vinden friskade i och regnmolnen som hade blött ner oss uppe i bergen kom seglande - och jag kände en viss sympati med fiskarna vi just hade hört och läst om inne på museet... Det var nog ett hårt liv!


Tillbaka i Funchal var det dags för kvällens middag, den här gången på en enklare kvarterskrog bara ett stenkast från hotellet. Vi koordinatorer satte oss i den ena bordsänden och passade på att ha ännu ett snabbt och effektivt planeringsmöte i väntan på maten... De här människorna, det är en sån förmån att jobba med dem! 


Inga kommentarer: