Trinity College University - det enda jag hade bestämt mig på förhand för att jag "måste" se i Dublin. Kan helt klart rekommendera ett besök för den som är ens lite intresserad av antingen universitet, arkitektur eller historia!
Det är säkert helt trevligt att bara vandra runt på egen hand, men jag hoppade på en guidad rundtur som var riktigt intressant. Jag hade tur, för under lågsäsong är det bara guidningar ett par dagar i veckan, men den dagen var de i full gång - och nästa tur skulle starta tio minuter efter att jag gick in genom porten. Vår guide var en italiensk dramastudent som hade en massa intressant att berätta om universitetet, historien och studielivet.
En anekdot jag gillade handlade om den missnöjde mannen på fotot ovanför. Han hette George Salmon och var rektor för universitetet i slutet av 1800-talet, när kvinnor fortfarande inte var välkomna på universitetet. Så var det och skulle det förbli - enligt honom. För vem vet vart det annars barkar av..? “If a female had once passed the gate, it would be practically impossible to watch what buildings or what chambers she might enter, or how long she might remain there.”
Han svor på att kvinnor skulle tillåtas studera på Trinity över hans döda kropp. Så blev det också. 1904 ändrades reglerna som dittills hade utestängt kvinnor - en månad efter Salmons död. Idag är cirka 60 % av de studerande kvinnor. Inte underligt att han ser så missnöjd ut.
(Intressant artikel här!)
Under den här resan lärde jag mig så mycket om gaeliska/iriska! I Dublin är språket inte alls lika starkt som på västkusten dit jag senare fortsatte, men det är ändå väldigt synligt på skyltar och anslag. Skulle gärna ha velat ha en grundkurs i uttal av någon av lärarna på vår (gaeliska!) partnerskola - det skulle vara kul att om inte annat kunna uttala texten på skyltarna rätt! En annan gång kanske...
Efter rundturen var jag genomfrusen och dessutom ganska hungrig, så fortsatte med att leta upp ett café som visade sig vara tätt befolkat av studenter snarare än turister. Kände mig som hemma där jag satt med min tonfisksmörgås och ägnade mig åt people-watching som bäst! Kunde nästan ha varit på Gado i Åbo i början av 2000-talet...
Sedan tyckte jag i alla fall det var dags för dagens stora "måste" - Trinity College Library. Eller, ska vi vara noga tänkte jag närmast på Old Library med sitt "Long room" (innovativa namnval där, hehe) - Trinity College Library är ett helt normalt, fungerande universitetsbibliotek. Jag hade sett bilder av The Long Room på förhand och ville gärna se det själv. Det var verkligen något utöver det vanliga! Men faktum är att jag föredrar ett vanligt bibliotek där böckerna får röras... är hellre i ett bibliotek fyllt med bokmalar eller studerande på jakt efter något att läsa än i ett bibliotek fyllt med turister med selfiesticks. Om jag nu får säga det utan att låta snobbig. (Ja, jag hörde det själv!) Men javisst - det var ett enastående vackert bibliotek och redan vetskapen om hur värdefulla samlingarna är gjorde det fascinerande.
I närheten av Trinity College finns också National Library, som lär vara ett annat vackert bibliotek om man nu en gång slagit in på den banan. Där hade jag dock ingen lycka, för det var tillfälligt stängt och jag fattade inte riktigt varför. Där jobbar för övrigt den ende otrevlige irländaren jag träffade under min vecka. (Han dumförklarade mig totalt när jag inte fattade att det var stängt trots öppen dörr, normal öppethållningstid, inga anslag och folk där inne... men säkert hade jag missat något!) Är ändå hyfsat nöjd med statistiken eftersom alla (!) andra jag träffade var vänliga och hjälpsamma, även i storstaden Dublin!
Istället gick jag in i grannbyggnaden, National Museum of Archeology. I ärlighetens namn är jag inte så intresserad av förhistoria, men det var en vacker byggnad och väldigt skönt att komma in i värmen en stund! Det mest minnesvärda var att de hade några "bog men", alltså bevarade människolik som hittats i mossar. De fanns inne i avgränsade små hytter, antagligen så ingen skulle behöva se på dem i misstag, men det var just det jag gjorde när jag gick in i en för att kolla vad som fanns där inne... huh, kan erkänna att jag hoppade till och hjärtat bultade lite extra en stund! Jaja, jag lärde mig i alla fall vad "bog" och "turf" betyder, tydligen väldigt användbara ord att kunna i County Mayo senare under veckan.
Vidare ut i råkylan - där jag frös lite för mycket om fingrarna för att dra fram kameran så värst mycket... Men jag hittade fram till Grafton street och köpte mig en varm crepe med Nutella och blåbär - helt oskojat en av resans höjdpunkter! (Just så lätt är jag att få nöjd ibland...) Gick runt en sväng i St Stephen's Green som finns i bortre ändan av Grafton Street och hittade en eller ett par butiker att gå in i.
Så småningom gick jag tillbaka mot floden, hittade ett thaiställe där jag åt och en Penney's där jag gjorde ett par fynd. Efter att ännu ha promenerat hemåt i kvällen var jag inte alls förvånad över att jag hade 25 000 steg på min mätare den dagen!
2 kommentarer:
Tänkte spontant när jag läste det här inlägget att vi skulle kunna utgöra ett bra team på resor. Jag skulle nog också ha valt att gå och beundra det där biblioteket om jag besökt Dublin – och jag skulle antagligen, efter att först ha konstaterat att det är snyggt, börjat sakna ett "riktigt" bibliotek. Alltså ett där man får bläddra i böckerna. (I somras när jag var i Pärnu råkade vi passera ett bibliotek och jag var ju tvungen att gå in och titta. Hittade en biografi över Ilon Wikland som såg jätteintressant ut. Jag googlade när jag kom åt internet nästa gång och lärde mig att den tyvärr inte finns översatt till något annat språk. Synd, för min estniska är allt för bristfällig för att jag ska klara av att läsa en bok på språket.) Ja, och så skulle jag också ha velat veta hur man uttalar de iriska orden!
Ja, jag är svag för bibliotek när jag reser! Även helt vanliga som inte brukar toppa "things to see before you die"-listor... Är lite sugen på en Helsingforstripp för att få se Ode med egna ögon nu! Kulturhuset i Stockholm är också alltid en favorit.
Skicka en kommentar