onsdag 30 september 2015

Vår Josef, ett år

Det går undan här! Josef har hunnit bli hela ett år och två veckor, och det börjar bli hög tid att skriva inlägget om "Josef ett år" som jag hade lovat mig själv att skriva. Josef ett år och två veckor är en väldigt skön typ. Han är nöjd och duktig på att sysselsätta sig själv med sina leksaker. Han äter, han sover och han charmar sockorna av oss.


Några strödda kom ihåg-punkter för oss själva eller för stora babyfantaster i vår närhet:

- Han börjar bli "vana karl" på dagis efter 1½ månad där. Han trivs och det har egentligen inte varit några större problem alls. Bakslaget som vi väntade oss efter några veckor har hittills inte kommit och vi hoppas det fortsätter så! Att han är bara 2½ dag i veckan kanske också hjälper, det blir inte för mycket av det goda. Idag var det dagisfoto - yes, vi som aldrig har fått till nån ordentlig ettårsfotografering med något av våra barn! Nu fick det här bli hans ettårsfotografering, vi håller tummarna för att han levererade ett riktigt gulligt smil.

- Han har börjat prata mer och mer. I flera månader sade han mest "aboo", men det har han nästan slutat med. Nu "gluggar" han mest. Han säger na-na när han får något gott att äta och ibland är är vi nästan säkra på att han hälsar oss med ett "hej". 

-  Han sover ofta två gånger per dag, men på sistone har han kommit in i nån slags brytningsfas där vi aldrig riktigt vet om och när och hur länge han kommer att sova. Sover han för lite blir han lätt grinig på kvällen, men det är inte alltid han går med på att sova och då hjälps det inte så mycket... Bäst sover han i vagnen, men på dagis har han fått börja sova i säng nu också.

- På natten sover han riktigt bra. (Punkt. För det är ju faktiskt jättetråkigt att detaljredogöra för småbarns nattsömn.)

- Numera sover han i spjälsäng, men till vår förtjusning sov han jättebra i vaggan nästan till sin ettårsdag! Inklämd i babynästet i vaggan kunde han knappt röra sig, men det var kanske just det som gjorde att han sov så gott... Men när han hade satt sig upp och nästan tippat över kanten tillräckligt många gånger tog vi in spjälsängen i början av september. 

- Han äter med god aptit och föredrar att få plocka i sig själv istället för att matas. Med bävan lägger vi märke till att han börjar ha mer och mer skillnad på vad han äter... Men hittills går det mesta an, även om han har sina favoriter.

- På tal om mat så undviker vi att ge honom de smarriga smoothie-klämmisarna, för han blir fruktansvärt ARG när de är slut...


- Han dricker nästan ingenting om han inte måste. Jag ammar fortfarande, men ibland är jag ju borta nästan hela dagen, så då blir det till att lirka.

- SÅ han gillar sina bröder! När han vaknade på måndagsmorgonen och insåg att hans storebrorsor var i samma rum efter några dagar i skilda länder blev hans min obetalbar - så förvånad och glad!

- Han har en del temperament. Det blir nog ingen mild och vän unge det här heller. Om det nu finns sådana. På dagis berättar de att han har börjat ta tillbaka saker om något annat barn tar nåt av honom. Och tja, det är väl bra att stå på sig antar jag... särskilt som de flesta andra barn på avdelningen är större än honom!

- Han ställer sig upp och står med stöd. Släpper ibland och faller för det mesta, men det är inte långt borta... Han går däremot inte, varken med eller utan stöd, jag tror inte han kommit på den tanken.

- Leker fokuserat med klossar och ringar och grejer, försöker stoppa in en burk i en större burk och sånt. Men om någon öppnar diskmaskinen släpper han allt och störtar dit för att hjälpa till...

Ibland hänger jag nog inte riktigt med. Häromdagen satt han och lekte i sandlådan när jag hämtade från dagis, och jag blev jätteförvånad. Jamen, klart han är tillräckligt stor för att leka i sandlåda! Jag hade bara inte fattat det...



Och detta har hänt...

10 månader
- När Ylva och Anders var på sommarvisit började han krypa.
- Fick börja hänga med i cykelstol och cykelkärra.

11 månader.
- Började dagis
- Sov fortfarande i vagga

Inga kommentarer: