Fem sportlov

Årets sportlov blev ju en ganska vardaglig historia där vi varvade jobb (för mig) med mindre utflykter. Det var ett bra och behövligt lov, men inget som går till historieböckerna. 

När jag tittade bakåt insåg jag att det faktiskt är flera år sedan vi varit hemma på sportlov - lite lustigt med tanke på att vi så gott som aldrig flyttar på oss överhuvudtaget på höstlov och jullov... Eftersom vi haft det tvivelaktiga nöjet att fira ettårsjubileum för coronapandemin samtidigt som rubrikerna blir dystrare för var dag som går tänkte jag fly verkligheten en stund genom göra ett sportlovssvep över de fem senaste åren. Jag vet att vi har det bättre än väldigt många i dessa tider, men jag längtar verkligen efter frihetskänslan jag får av att resa - må det så vara till vår gamla favorit Norrfjärden/Piteå eller till nya berg, hav och främmande städer. 

*****************************************

2020

Det här har jag skrivit om flera gånger förr, men vår sportlovsresa till kusinerna i Norrfjärden 2020 går till historien som veckan som delade in tideräkningen i före och efter corona - eller rättare sagt, före/efter tiden när corona var något som berörde vår egen verklighet. Vi njöt i stora drag av livet och sällskapet precis som vi brukar, både hemma i soffan och ute på roligheter. En extra guldkant var det dessutom att vi fick njuta av vinter och snö den här vintern som annars mest bjöd på halka och gråväder här hemma. Att vi fick hänga med dem var roligt och trevligt som alltid, men det var först i efterskott som vi verkligen insåg precis hur värdefullt det var. Nu har det gått ett år och fortfarande vet vi inte när vi kan träffas igen, men vi hann verkligen ta ut det sista av tiden före pandemin. Det är jag tacksam för!

2019

Även 2019 körde vi iväg norrut i karavan med svärfar och hans paketbil. Då åkte vi också slalom i Piteå, men den gången lite mindre lyckat eftersom Arvid kraschade sina urgamla pjäxor i första åket och dessutom hann med en dag feber... men det var mindre viktiga "bumps on the road". Leos lekland var däremot utomordentligt lyckat, liksom förstås att bara hänga hemma hos våra favoritsvenskar. Teknikens hus i Luleå blev det också, tack vare en framgångsrik övertalningskampanj av A&E. Strunt samma om vi börjar kunna de fasta utställningarna utantill, det är succé varje gång vi åker dit. 

2018

För tre år gjorde vi som flyttfåglarna och flög söderut! Någon solsemester blev det inte på Mallorca den här årstiden, men det var vi inte ute efter heller. Däremot blev det svindlande vacker natur, vandringar, bergsbyar och en välkommen paus från allt tjat om vinterkläder. Att vi hade bokat en lägenhet som gav oss tillgång till spa-avdelningen på grannhotellet var inte heller helt fel, så en del bad blev det i alla fall, om än inte utomhus! 

Vi hade hyrt bil för hela tiden, så vi kunde ratta runt se oss omkring bäst vi ville - och det ville vi!

Naturen uppe i bergen är nästan overkligt vacker. Jag skulle gärna återvända nån gång för att göra fler och längre vandringar - det verkar finnas nästan hur mycket vandringsleder som helst. För tre år sedan var ju Josef bara tre (!) år, så vi fick nöja oss med det som var kort och lättillgängligt. Att vandra med barnen nu, bara tre år senare, skulle vara något helt annat! 

2017

Det var faktiskt redan året före Mallorca som vi hade testkört konceptet med sportlov i Spanien och gav det klart godkänt. Den gången flög vi till Alicante och bodde i tio dagar i färgglada, urmysiga Villajoyosa som ligger lite norrut längs kusten. Det var en så rolig resa - vi bodde bekvämt (vilket inte bör underskattas för en småbarnsfamilj - vilket vi ju fortfarande var 2017) i en ny och fin lägenhet och gjorde en massa roliga utflykter åt olika håll. Fortfarande, fyra år senare, är jag ohemult nöjd över att jag navigerade oss bort från alla mindre mysiga turistområden som det verkar finnas rikligt av omkring Alicante och landade just i fina Villajoyosa. 

Jag hade läst mig till att området kring Alicante har ett av de bästa mikroklimaten om man hoppas på värme under vinterhalvåret och antingen hade vi en väldig tur eller så stämmer det helt enkelt, för största delen av tiden hade vi behagligt, soligt sommarväder. (Sommarväder för oss nordbor som inte är bortskämda med alltför mycket värme alltså!) En dag tog vi tåget in till Alicante som verkar vara en väldigt trevlig stad, men största delen av tiden tillbringade vi uppe vid fästningen Santa Bárbara (bilden nedanför). En fenomenal utflyktsdag! 

Bil hyrde vi bara en och en halv dag, men vi utnyttjade tiden till max. Att köra runt i bergstrakterna i närheten är nog något av det vackraste vi gjort, inte minst för att vår resa sammanföll med att mandelträden blommade så vackert att det nästan gjorde ont i ögonen. (Är det mandelträd förresten eller tror jag bara det? Rosa blommor i varje dal och sluttning, och däremellan mysiga byar och storslagna berg.  

2016

Mitt sportlovssvep landar där det började - i ett snöigt Piteå/Norrfjärden för fem år sedan! Ännu ett sportlov med det klassiska upplägget som jag saknade lite extra mycket nu under pandemiåret som gått. Vi hoppas, ber och tror att världsläget så småningom ska tillåta lite större rörlighet. Tills dess får vi nöja oss med att vintervädret åtminstone är som det ska även här hemma i år!