The Desolation of Smaug

Man kunde ju tycka att det skulle vara enkelt att komma sig iväg och se en film på bio om den går dagligen i fem veckor. Jättelätt. Lätt som en plätt. Eller så är det tydligen jättesvårt, åtminstone för oss.

Men idag gick Mattus och jag äntligen på den nya hobbitfilmen, The Desolation of Smaug (stilig filmtitel förresten, jag tycker om hur den känns i munnen!) - och vi hade MASSOR av marginal. För den fortsätter faktiskt att visas... ända tills imorgon.

Men bättre sent än aldrig, glad att vi kom oss iväg! I början av filmen kände jag mest 1) att jag hade glömt bort nästan all handling från första filmen och Sagan om ringen-trilogin, 2) att en del av stridsscenerna var överdrivna och 3) att orcher är ganska tråkiga. Men så småningom tog det sig, och de tappra dvärgarna och deras inbrottstjuv Bilbo fick äntligen annat än orcher att tampas med. Variation förnöjer - och att utmana en drake som vaktar dvärgguld är perfekt verklighetsflykt en vanlig onsdagskväll i januari!

Jag vet förresten inte vad jag ska tycka om att det är en legofilm på gång. Visst är jag helt för att uppmuntra barnens legopassion, men jag har en känsla av att filmen kan ha ganska låg charmfaktor och ganska hög gå på-faktor. Eller är det bara jag som är tråkig?

Update: Ed Sheeran hade gjort en perfekt, klassisk eftertextslåt. Kolla och njut!