Mina förväntningar på höstlovet 2022 var rätt så modesta. Efter min resa till Irland såg jag fram emot att vila och bara vara, men samtidigt hade vi ju tänkt hitta på roliga höstlovsgrejer på hemmaplan - vi hade pratat om simhall, bio, bowling och övernattning vid mommo och moffas. Så många möjligheter! Vi kanske till och med skulle göra slag i saken och få till en dag på Duudsonit i Seinäjoki som vi gav Edvin löfte om i födelsedagspresent (jo, för ett halvår sen...)
Men lovet har väl tyvärr underträffat förväntningarna lite. Jag var trött efter resan, men framför allt har vi varit krassliga lite till mans och fått krympa de små planerna vi hade. Dessutom har jag jobbat orimligt mycket för att kalla det lov - helt utan flow dessutom. Det mesta jag tagit mig för har liksom strulat åtminstone i någon mån.
Just nu är resten av familjen på kusinkalas medan Edvin är hemma med förkylning och lite feber tillsammans med mig, som är hemma med ögoninflammation (om det nu inte är en överdimensionerad allergisk reaktion på att jag råkade gnugga in nattkräm i ögat igår, men det känns osannolikt nu ett dygn senare). Kul, inte kul. Men vi bakar vaniljbullar som står och jäser just nu och hoppas de blir goda, och sen blir det film och chips. För vad är väl en bal på slottet? Och jag har faktiskt varit ute på skogspromenad i dagsljus alla dagar hittills på lovet, vilket känns som en seger! En av gångerna fick jag till och med med mig hela familjen, även om vi satte oss och åt mazariner efter fem minuters promenad innan jag fick fortsätta resten av rundan ensam... men det får duga! Och ännu har vi ju en helg kvar innan vardagen tar vid igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar