lördag 26 oktober 2019

Stockholm 1



Se där! Bara för att jag bloggade om ditt och datt igår fick jag plötsligt ett infall att skriva det här inlägget som jag velat få till i två månader, men inte kommit mig för eftersom bilderna varit en enda röra på telefonen. Jag vill verkligen (för min egen skull mest, som vanligt) blogga om vår långhelg i Stockholm, för de dagarna hör utan minsta tvekan till årets höjdare. Inser samtidigt att om det inte blir av före Madeira kommer sannolikheten för att det ska bli av att sjunka radikalt... så nu! Det är alltså ganska precis två månader sedan vi lämnade våra barn till vänliga släktingar (hehe) och for till Stockholm för att leva loppan i några dagar - det var min 40-årspresent till Matias och om jag får säga det själv, en riktig fullträff till present. Vi startade på fredag morgon och kom fram till Stockholm fortfarande ganska nymornade (därav de sömniga blickarna på bilden ovanför!) Eftersom vi kom fram tidigt och inte hade bråttom nånstans testade vi att ta oss in till stan från Arlanda med lokaltrafik - det är inte det snabbaste sättet, men det gick väldigt smidigt och kostade ingenting extra eftersom vi ändå hade tänkt skaffa SL-kort för tre dagar. Tips för den som inte har bråttom!


Vi är inga vidare cafémänniskor och brukar ofta prioritera bort sånt när vi är ute på vift, men den här gången hade vi bestämt redan länge på förhand att det skulle bli en second breakfast på Vete-Katten när vi kom fram. Faktum är att ingen av oss har varit dit förr även om vi hört så mycket om det caféet, så det här var ett perfekt tillfälle att testa. Turister och blöta paraplyer fanns det så det räckte till och blev över, men det var både mysigt och gott - och så oerhört lyxigt att kunna sitta och prata med varandra i lugn och ro en helt vanlig fredagsmorgon, utan att ha bråttom någonstans, utan barn eller elever som kräver något av oss och med en hel helg i samma stil framför! Underbart!


Sedan gick vi till hotellet jag hade bokat, Mornington City som ligger nära Östermalmstorg. Tänkte framför allt lämna in väskorna, men fick genast vårt rum. Perfekt att få ta av sig blöta skor och slänga sig och vila en stund innan vi fortsatte med dagen! Mornington gillade jag. Åtminstone vårt rum var lite slitet och inte supermodernt, men jättemysigt! Kändes inte så mycket som ett massproducerat hotellrum, utan mer som att ha en egen lya på Östermalm. I like!


Till sist slet vi oss ändå från soffan respektive sängen och begav oss ut på stan igen. Det började ju bli dags för lunch! Ett av våra mål för den här helgen var att prova på nya saker och hitta nya favorithörn i staden - Djurgården och Grönan i all ära (jo, vi hann dit också!), men det finns ju faktiskt mer än så i Stockholm. Jag hade läst om "Teatern", ett slags foodcourt i köpcentret Ringen nära Skanstull, så det körde vi på. Perfekt val för oss då - vi hittade båda två god mat, men tror det hade varit lite svårare (men inte omöjligt) att hitta mat som barnen hade varit ivriga att hugga in på. Och det var ju ett av våra andra mål - välja mat och aktiviteter som inte nödvändigtvis skulle uppskattas av barnen, utan mest av oss! Passade också på att gå lite i butiker där och jag hittade faktiskt något jag länge velat ha - en riktig damhandväska i svart läder. För jag är ju faktiskt vuxen nu. Den liknar faktiskt väldigt mycket handväskan min fammo hade när jag var liten, så jag såg till att omgående fylla den med halspastiller, pappersnäsdukar och småpengar för att den skulle vara komplett!


Matias hade dragit på sig en rejäl förkylning lagom till Stockholmshelgen och börjat bli ganska slut vid det här laget, så vi satte oss ner och tog en funderare på hur vi skulle göra med regnvädersprogrammet vi hade tänkt oss. Till sist kom vi underfund med att rätt mycket av tröttheten berodde på kaffebrist, så vi tog tunnelbanan till Gamla stan, åtgärdade kaffebehovet och tog båten ut till Djurgården. Vi hade nämligen tänkt oss ett besök på ABBA-museet! Ingen av oss är några riktiga hardcore-fans, men det går ju inte att ha växt upp i den här delen av världen utan att ha nån slags relation till ABBA. (För mig: Lånade ABBA-kassetter från biblioteket när jag var i tioårsåldern!)


När vi kom fram häpnade vi över köerna och jag vet fortfarande inte om det var regnvädret som spökade eller om det alltid är sådär tjockt med folk? Dessutom var det ju fortfarande augusti, så det fanns gott om utländska (läs: utomnordiska) turister där. Visst hade det kanske varit ännu roligare att gå runt och titta om man hade fått armbågas lite mindre, men det var inget större problem. Och museet var verkligen värt ett besök! Välgjort och med massor av roliga scenkläder att titta på, både från ABBA:s framträdanden och från Mamma Mia-filmen. En av sakerna vi valde bort var faktiskt showen Mamma Mia på Tyrol - jag tror fortfarande att det skulle ha varit en rolig kväll, men vi föredrog att ta dagarna lite mer som de kom och inte planera in någon stor (och dyr) programpunkt. Bra val, så här i efterskott - så skönt att få gå på magkänslan och göra vad som faller en in!


Haha, tydligen tyckte vi det var en perfekt plats för selfies också - måste bara lägga in inte bara en, utan två stycken, bara för att vi ser så milda och harmoniska ut på dem. Vi var faktiskt rätt harmoniska hela helgen, men tittar man noga är vi allt lite stirriga också, från allt ljud och ljus inne på museet... 



Men en sak hade vi faktiskt planerat in på förhand, och vi höll oss till planen. Seinabo Sey skulle spela på Grönan, hurra! Det ville vi inte missa för 1) hon är ganska extraordinär och 2) Matias är alltid upplagd för en konsert på Grönan (efter sina somrar som scenarbetare där). Vädret var inte perfekt, men under tiden vi gick runt på Grönan, åt korv och glass och väntade på konserten så hann det klarna upp och blev till sist en riktigt fin kväll. 


Konserten var strålande och stämningen på topp. I början av första låten blev det tekniska problem, så hon måste avbryta och stå och vänta medan några svettiga stackare sprang runt och försökte fixa problemet, men det höjde nästan på stämningen, för när hon började om var publiken tre gånger så peppade - lite som att alla ville lyfta henne lite extra efter den krångliga inledningen. Så ska en bra publik vara! (Och ja, jag ser det lustiga i att som 40-årspresent ta med födelsedagsbarnet på en konsert där artistens största hit går "you ain't gettin' any younger, are you"...) 


Sen avslutade vi en lång dag. Alltså lång - vi hade alltså startat hemifrån vid femtiden på morgonen och varit på fötterna största delen av dagen efter det... men eftersom spårvagnarna från Djurgården in mot stan (förstås) var överfulla bestämde vi oss ändå för att gå till hotellet. Rätt mysig promenad ändå, omgivna av post-konsertglada människor, uppfyllda av Seinabo Seys musik och den bubblande glädjen en storstad kan ge! (Bara min monstertå som blev jobbigare ju längre dagen led, men den fick klara sig.) Trötta, men så nöjda och glada!


Inga kommentarer: