Bokåret 2021!
Jag räknar och kommer fram till att jag tydligen har läst hela 60 böcker under året. Hade gärna jämfört med förra året, men det verkar inte ha blivit någon boklista då - men det är mer än jag läste 2018 och tydligen exakt lika många som 2017! Med tanke på mitt jobb blir det förstås många ungdomsböcker, så då blir det ju också fler än annars. Alla ljudböcker jag lyssnar på medan jag går i skogen eller kör till jobbet puffar förstås också upp antalet.
Som vanligt har jag läst fler böcker av kvinnliga författare, men jag tycker nästan övervikten verkar ha varit större än vanligt - bara 11 av de 60 var skrivna av män. Nio var på engelska, resten på svenska - påfallande många av de som var på engelska var ljudböcker. Jag gör inte skillnad på ljudböcker och pappersböcker här, men fyller olika funktioner gör de ju. När jag lyssnar på ljudböcker behöver jag välja rätt enkla, raka böcker för att kunna haka på igen när jag gått och tänkt på något annat ett par minuter. Fysiska böcker gör det så mycket enklare att få en överblick och kolla upp sådant som gått mig förbi, men som sagt - olika format för olika ändamål!
Släppa och släppa - det låter fel eftersom jag lyssnade på den, men en bok jag inte kunde sluta lyssna på var The Great Alone av Kristin Hannah. Det kändes som om jag var där, i den skoningslösa, mäktiga vildmarken i Alaska.
En bok som fick mig att gråta:
Jag kan eventuellt vara lite hårdhjärtad, men det är inte alla år jag kan komma på en bok som lyckats med det. I år grät jag till Frida Boisens Berätta aldrig om det här.
En bok som fick mig att skratta:
Varför har jag så svårt att hitta något klockrent svar på det här? Kanske Je m'appelle Agneta av Emma Hamberg?
En bok som var värd besväret:
Vanessa Springoras Samtycket var egentligen inte svårläst, men den var svårsmält. Den klibbade sig fast och lämnade en hinna av obehag efter sig, men ja - den var värd besväret.
En bok som inte var värd besväret:
Danny Wattins Lärarinnan. Så oerhört tramsig att jag faktiskt bara bläddrade (!) igenom den andra halvan - enda orsaken till att jag inte bara slutade är att jag tydligen lider av grav FOMO när det gäller böcker och är helt inkapabel att sluta läsa en bok jag börjat på med. Jag tror tydligen alltid att de blir bättre i nästa kapitel. Eller nästa, eller nästa.
En bok som lärde mig något nytt:
Jag tyckte Josefine Frankner/Cecilia Gustavssons Kristi bruds slav: Mitt liv i sektens hjärta var väldigt intressant. Visst, en personlig berättelse är alltid subjektiv, men det var obehagligt och fascinerande hur människor kan inrätta sina liv i utifrån sett bisarra mönster i övertygelsen om att det är det enda rätta.
Peter Mays Lockdown. Jag har hört så mycket gott om Peter May, så hur kunde Lockdown vara så här dålig? Säkra källor har försäkrat mig om att jag valde fel bok av honom, så jag ska nog ge honom fler försök. Måste bara piska upp lite motivation först, för den här boken gav ingen mersmak.
En bok jag inte blir klok på:
En bok jag var fel målgrupp för:
På grund av mitt jobb läser jag hela tiden böcker jag per definition böcker jag är fel målgrupp för. En av de bättre var Wilma Möllers Allt att vinna. Galopphästar, mysterier, vänskap, kärlek och action, what's not to like?
En karaktär jag minns:
Maverick Carter i Betongrosor (av Angie Thomas). Året innan läste jag The Hate U Give och golvades, så den här prologen ville jag förstås läsa - om Starrs pappa innan han blev Starrs pappa. Inte lika bra som THUG, men ändå värd att läsa om man gillade den.
En karaktär som jag skulle vilja träffa:
Ottilia i Marie Lok Björks Att välja ett liv. Det skulle vara intressant att jämföra tankar om livsval och föräldraskap och nu och då med henne, om hon nu skulle ha tid med mig i sitt hårda liv som statare. Berättelsen baserar sig på författarens morfars mors livsöde och var ett fint sätt att se sitt eget liv utifrån - det är trots allt inte så länge sedan 1921!
En bok jag vill flytta in i:
Elin Boardys Nätterna på Winterfeldtplatz. Det är mellankrigstid i Berlin, dekadenta festnätter och en frihetskänsla som svindlar. Handlingen minns jag inte så mycket av, men miljön - mmhm.
En mening/ ett citat som jag strök under:
Det plockar jag från John Greenes Looking for Alaska, där huvudperson är besatt av berömda människors sista ord. Enligt honom var Rabelais sista ord "I go to seek a Great Perhaps".
Årets resebok:
Resebok? Resor? Finns sådant fortfarande? Efter att ha bläddrat i min anteckningsbok får jag tolka frågan väldigt brett och välja Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata. Det är absolut ingen resebok, men den tog mig med till Japan - en på många sätt ganska grå och sjaskig vrå av Japan, men det mest exotiska resande jag ägnade mig åt i februari 2021! (Jag gillade boken och kan rekommendera den, även om jag hade hemskt svårt att sympatisera med fröken Furukura.)
Den sista bok jag läste 2021:
John Greenes Katherinteorin. Tyvärr inte hans bästa, blev rätt besviken på den efter att ha slukat Looking for Alaska ganska exakt ett år tidigare.
Den första bok jag läser (läste) 2021:
Tidsfördriv av Matilda Gunnarsson Rathsman. Ännu en tonårsbok, ännu något av en besvikelse. Årsskiftet var tydligen inte min bästa lästid den här gången!
En bok jag ser fram emot att läsa:
Midnattsbiblioteket av Matt Haig. Gillar Matt Haig redan från tidigare och har hört från en säker källa att den ska vara bra, så jag har redan lånat den från vårt skolbibliotek!
En bok jag annars bara vill rekommendera:
Bikupan av Sarah Crossan. Och One för den delen, men den har jag inte läst det här året. Läser inte berättelser på fri vers tillräckligt ofta känner jag! (Den är alltså inte det minst svårläst för att den är på vers kan jag tillägga. Bara luftig och direkt.)
Och en bok till som jag annars bara vill rekommendera:
För den som gillar självbiografier - Mina åtta år i Kality av Ingela Jansson och Lena Lindehag. Dåliga livsval, fullständig misär och så överlevnad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar