Bloggen har visst tagit paus, helt utan att jag egentligen har tänkt desto mer på det. Egentligen är det ju inte konstigt, efter den överraskning vi fick för en vecka sedan.
Samtidigt har förstås inte livet pausat även om vi ofta går och tänker på fammo som fortfarande ligger på intensiven där långt borta, i Uleåborg. Tvärtom - vi kom hem från den märkliga helgen på söndagskvällen, och redan på måndagsmorgonen var vardagen här med full kraft: jobb, skola, blöjor och matlagning. För så är det ju. I helgen blir det antagligen en ny utflykt till Uleåborg, och då igen är det vardagen som får pausa lite. Vänta till måndag morgon. Och vi försöker att inte låta oss slås ner av ovissheten - den där påfrestande ovissheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar