Jahapp, så har jag då varit och närvaroanmält mig som studerande för... inte mindre än åttonde året! Ingen idé att hymla med att jag är "n:te årets studerande", sanningen kommer alltid fram ändå. När jag började studera satt vi vid instens (ja, det var en institution då) bibliotek på tredje våningen på nunnegatan (ja, littvet bodde där) och skrev mail i pine (ja, så hette mailprogrammet) på unixterminaler (ja, de fanns inte bara i Axelia). Och efter det där går ingen på att jag nyligen började studera! Men tilläggas bör ju att jag nog inte studerat på riktigt de senaste åren, det är bara min evighetsgradu som hänger kvar och envisas med att aldrig avsluta sig själv.
Men vad nostalgisk jag blir den här årstiden! Tänk vad härligt att få packa ihop efter sommaren och ta tåget ner till Åbo. Få ett undervisningsprogram och börja plocka ut kurser man vill gå. Alltid välja för mycket och väsa mellan tänderna åt sitt dumma överentusiastiska september-jag när man försöker slutföra kurserna senare i höstslasket. Storhandla till kylskåpet som stått tomt och promenera vid ärtsoppsån och träffa alla man inte sett sen våren. Gillar nog min tillvaro nu också, men saknar ändå den där tillvaron.
2 kommentarer:
Åh, kan du inte smitta mig med åtminstone lite av den där entusiasmen? Jag är rädd att jag väl nästan aldrig har varit fullt sådär entusiastisk inför åbohösten...
Ja, visst saknar man åbolivet ibland... Här börjar stan fyllas av studenter igen - studenter som storhandlar på Maxi och Willys, som ska fylla sina skåp igen... Och det börjar bli svårt/farligt att cykla när det är så mycket folk ute, få med lykta och ringklocka dessutom...
Jag tänkte förresten också på pine här nyligen. Det var verkligen ett tag sen. Verkligen.
Och just nu känner jag mig åtminstone liiiite entusiastisk inför terminsstarten. Har ju köpt ny kalender, ett måste inför skolstarten :) Borde inhandla någon ny pärm också, och bereda lite plats på skrivbordet...
Skicka en kommentar