torsdag 4 februari 2016

Cambridge (9.6)


När jag var på snabbvisit till Huntingdon 2013 körde vi in till Cambridge en dag och jag blev förtjust. Det är något med alla college, alla utsirade byggnader indränkta med historia, alla skrönor och traditioner som lockar och fascinerar. Därför ville jag gärna tillbaka till Cambridge, och den här gången fick familjen följa med. Vår nästsista dag i England tyckte vi skulle passa alldeles utmärkt för en utflykt till Cambridge - Emma hade en del ärenden att uträtta, så hon stannade i Huntingdon och skickade iväg oss med bussen.


Precis som förra gången jag besökte Cambridge var det kallt och ruggigt, även om det var juni den här gången istället för maj. (Utgående från min enorma erfarenhet av Cambridge drar jag slutsatsen att det inte är just dit den soltörstande ska boka resa!) Det var faktiskt den utan jämförelse kallaste dagen på vår resa - ungefär så kallt som jag senare förstod att det hade varit hela tiden hemma i Finland... Glad var jag ändå! Vi hade ju jackor...


Emma hade tipsat om The Fitzwilliam Museum, som skulle vara lite som en mindre version British Museum. Lägg till gratis inträde (alla gratismuseer i England alltså! Jag får spunk!), och så lät det ganska oemotståndligt. Fun fact - när jag googlade the Fitzwilliam såg jag att museet fyller 200 år idag. Alltså inte i år, utan idag, 4 februari 2016. Grattis!



Det här kanske låter snobbigt, men jag är så glad att det gång på gång visar sig att det går alldeles utmärkt att gå på museer med barn. (Säkert inte vilket museum som helst när som helst och hur som helst, men ändå.) De tycker det är roligt och spännande, jag tycker att det är roligt och spännande, alla vinner! Jag känner ofta att jag vet så otroligt lite om historia - tänk vad roligt det skulle vara att kunna förklara och berätta så att barnen bara får suga i sig... men det får kanske duga med att jag är road och intresserad av alla de berättelser som finns på ett museum, även om det ofta blir fragment. Jag tänker att jag åtminstone för över lite av fascinationen på barnen. Sen får de lära sig massor och förklara för sin gamla mamma i sinom tid...







Överraskande nog var det övre våningen full av konst som fascinerade mest. Jag hade kanske tippat på mumierna eller riddarrustningen på första våningen, men det var faktiskt målningarna som drog allra starkast, och som barnen funderade allra mest över. Så roligt att snacka konst med en femåring och en sjuåring! (Passar min nivå ganska bra också... min konsthistoriska allmänbildning är inte heller så fyllig.)


(Okej, typ alla bilder härifrån är suddiga, men just nu får tanken räknas!)


Ut i kylan igen! Vi var vrålhungriga vid det här laget, och konstaterade lite för sent (när vi redan hade gått därifrån) att vi nog borde ha satsat på lunch i museets cafeteria helt enkelt... så dags då! För just då började energinivåerna vara sådana att man Absolut. Inte. Vill. Vända. För att gå flera kvarter bakåt. Utropstecken! Vi hittade ett litet pizzaställe som nog hade nåt med Jamie's Italian att göra, men eftersom resten av Cambridge tydligen också vill klämma in sig i den pyttelilla lokalen bestämde vi oss för att ta med oss våra pizzabitar och äta på nån bänk på nåt torg. Typ. Bra plan. Förutom att det var råkallt, vi hade tre barn med oss och det inte var så lätt att hitta lediga bänkar att sitta på. Heh. Okej, okej, inte smidigaste lunchen, men det funkade - och pizzan var god!


Vi valsade vidare, frös lite, gick in i en godisaffär och köpte varsin godisbit åt A&E (undrar fortfarande om vi någonsin varit så måttfulla förr och om det någonsin kommer att hända igen?), tittade på tinnar och torn och tittade på asiatiska turister.




Många colleges var stängda på grund av tentperiod, men när vi gick förbi Trinity college såg vi att det var öppet, så vi betalade ett par pund och gick in. Vilken miljö! (På tal om campusmiljöer var dagens stora nyhet att Gado ska rivas! Vad konstigt! Men någon vacker byggnad är det då inte, fast jag ätit en del flottig, smarrig chicken kiev där. Blir spännande att se vad de bygger där istället! Sidospår. Men på tal om universitetsmiljöer. Det här var lite pampigare.)



Vi släpptes inte direkt in bland föreläsningssalarna, men vi fick se innergården och kapellet.



Efteråt gick vi ner till floden för att titta på punters som försökte låta bli att krocka med varandra (väldigt underhållande!), men sedan begav vi oss till andra sidan stan för att gå lite i butiker en stund. Där tog vi tydligen inte en enda bild, det säger kanske något om att miljöerna inte är lika pittoreska i hela Cambridge... Ganska roligt ändå!



Det var det! Sedan satte vi oss på bussen och åkte the busway "hem" till färdiglagad middag i Huntingdon. Vilken lyx!


(Längs "the busway" kör bussen en del av vägen längs med ett nedlagt järnvägsspår. Smart!)

2 kommentarer:

Sara sa...

Ser intressant ut, dit skulle jag också gärna åka :) och på bilderna ser det inte alls kallt ut ;)

Mia sa...

Allt är relativt, det lär ha varit ännu kallare hemma! :) Rekommenderar absolut Cambridge med omgivningar! (Nära till Stansted, tips tips... så synd att Ryan verkar ha slutat med de flesta rutter från Tfrs!)