tag:blogger.com,1999:blog-60313982305518121642024-03-14T08:29:38.386+02:00det ena och det andraMiahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.comBlogger2100125tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-60304902716584988952024-02-02T21:48:00.002+02:002024-02-02T21:55:39.936+02:00En snabbvisit i Helsingfors<p></p><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOOWchR9kXZmlcIIfy2hFi3xO7Y_EU0dbqmEdBEnyWMKhIqqajBI8QGlfZzO6drL477762gCmymaM-w8zh8n2pvBzH4aVIsZwfyRMoX7VZKdH2Czu7W-6cUYXZ3GrOmvALOHR8NsfKYMI3fbzzOU-MtNY2x0iky-J4oTxqMyvCRTc1Nb5l0WqrDn_xGU6z/s1440/IMG_20240126_200549_520.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1440" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOOWchR9kXZmlcIIfy2hFi3xO7Y_EU0dbqmEdBEnyWMKhIqqajBI8QGlfZzO6drL477762gCmymaM-w8zh8n2pvBzH4aVIsZwfyRMoX7VZKdH2Czu7W-6cUYXZ3GrOmvALOHR8NsfKYMI3fbzzOU-MtNY2x0iky-J4oTxqMyvCRTc1Nb5l0WqrDn_xGU6z/w640-h640/IMG_20240126_200549_520.jpg" width="640" /></a></div><div style="text-align: justify;"><br /></div>Jag är lite ovan med att bara hänga med på resor. Efter några år av Erasmusresande är jag van med att jag är den som styr upp, bokar och har koll - och kan inte påstå att det är annorlunda när jag reser med familjen heller... Men förra helgen gjorde jag precis tvärtom; jag åkte till Helsingfors, men utan att ha koll på nånting. Det gick också!</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Det var efter jullovet som frågan kom - vi som är med i ledningsgruppen, skulle vi vara intresserade av att besöka Educamässan? Jodå, det skulle vi. Kul med ett avbrott i vardagen som någon annan fixar! Jag har varit på Educamässan två gånger tidigare, men det är länge sen. Så här länge sen: senast gick Matias och jag på mässan tillsammans, med en pytteliten Josef i barnvagn och skötväska i högsta hugg. Ett nytt besök kändes alltså helt rimligt!</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div><div style="text-align: justify;">Vi startade okristligt tidigt, kom till mässan till öppning kl. tio och stannade kvar till femtiden, när vi sammanstrålade för att gå och äta middag tillsammans. Funkade förvånansvärt bra, även om vi var mer än mätta på intryck mot slutet av dagen... Det är roligt med mässa, men samtidigt kanske inget som revolutionerar min undervisning. Prickade också in några seminarier och föreläsningar med varierande resultat. Ett keynote speech om AI var i och för sig nyttigt, men kanske inget jag blir entusiastisk av - ett seminarium om hur man kan använda nyheter i undervisningen gav däremot idéer och inspiration som jag faktiskt tror att jag har mer direkt användning av. Men som sagt, mässan är framför allt en kul grej och ett spektakel och sådana ska inte heller underskattas!</div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJZq9F7mZ8Wc6b3_Z8x7DLPLDFkbobSCIFtBfLNCWBQjeex32AccVo-cQzqfp6BaOWAzc1CnzltuyuS4rtGoGuhPwlGWJoJCaDvagED-maoZOoaGTIkRR8a5xtqQxKx_5CANoAgtfZSAWEffwMK_DpvvPFhLadWPggC4IqR4mNuza-A4iquzTdMupYjEUi/s1440/IMG_20240126_200549_394.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1440" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJZq9F7mZ8Wc6b3_Z8x7DLPLDFkbobSCIFtBfLNCWBQjeex32AccVo-cQzqfp6BaOWAzc1CnzltuyuS4rtGoGuhPwlGWJoJCaDvagED-maoZOoaGTIkRR8a5xtqQxKx_5CANoAgtfZSAWEffwMK_DpvvPFhLadWPggC4IqR4mNuza-A4iquzTdMupYjEUi/w640-h640/IMG_20240126_200549_394.jpg" width="640" /></a></div>Vårt hotell, The Folks Hotel Konepaja, låg en kilometer från mässan i Böle, men det var riktigt kul med en promenad i ett område där jag nog aldrig förut har varit. Lite roligt också när jag och min mo-lärarkollega stod i trapphuset på hotellet, tittade uppåt och hittade texten <i>Nulla dies sine linea - Inte en dag utan en rad</i>, vilket var Topelius valspråk... och Topelius underskattar vi icke i hans födelsestad! Även om vi googlade oss till att den ursprungliga betydelsen snarare var<i> Inte en dag utan ett (ritat) streck</i>, eller kanske ännu mer ursprungligt en linnetråd. Så att så!</div></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Det bästa med kvällen? Vi checkade in på hotellet vid sjutiden, med middagen färdigt äten och inga planer! Vi bara chillade, och strax efter tio låg jag i sängen med min bok. Så tidigt har jag inte varit i säng på flera år tror jag, och dessutom med sen väckning dagen efter! Lyxens lyx.</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div><div style="text-align: justify;">Följande dag hade vi i princip kunnat gå en sväng på mässan igen, men vi var nog alla ganska mässmätta efter dagen innan, så istället blev det en lång frukost (när vi faktiskt satt länge och väl och bollade tankar och funderingar om skolan, vilket ju var halva tanken med resan!) och sedan en stunds irrfärder på Mall of Tripla, innan det var dags att sätta oss på tåget igen. Lite för sent insåg vi att presidentkandidaterna höll sin sista debatt före valet just på Educamässan på lördagseftermiddagen, men då satt vi ju redan på tåget... Hade nästan varit värt ett senare tåg, men skönt ändå att komma hem tidig lördag kväll efter en kort och kraftig tur söderut!</div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="2453" data-original-width="1800" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmSq3TDJRA5uA2QEJ3XCZTs0bOlT9qaTOT3_tyJsQgGCVSugCJWPa0IK2bxaKY6oweu9PVvuzhCIOGmzwqRlvb1sUmMA8d56_oy87dHbK9gPbtZf1Jd08oMba65BQw8WK27jQ1bMtTeIdi9FStT6MS_MMa2-XxHPAGCoYmdUcMO3fhQoge6ecdHTB_UnU6/w470-h640/20240127_102126.jpg" width="470" /></div><br /></div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-59876283435406464142024-01-21T22:01:00.003+02:002024-01-21T22:01:25.907+02:00Tjugosjunde dag Knut<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHlqJK0qoywMUUgOHDapsIfkOlXlYUaiEQDvzL5-PGZkv4lnT-MV7nP5fVnEXE1OPkOn-ThRRCR8GmhsLKq6Yw1AFqWJ6ImYVzKZANy78_Ed__IueSgh-2inVHFJzh_qDtJZpVu_aJhF5NtBuSavI_W1b3A_kQuni12P5qc-9exnR1f5XMo_xmXS7v-Fe_/w480-h640/20240118_224359.jpg" width="480" /></div><div><br /></div><div>Igår, en vecka efter tjugondagen, var dagen vi eldade upp vår gran för i år. Det har hänt att vi behållit den ända till februari och bara plockat bort det tomtigaste pyntet lite vartefter, men det här året fick det räcka nu. Inte så att jag blivit trött på granen, men det kändes lagom nu. Och dessutom tyckte vi att tillfället var helt rätt för en julgransbrasa. Det näst trevligaste med en gran enligt mig, förutom att ha den stående i ett hörn, grön och trevlig, så länge som möjligt, är nog att elda upp den. Det sprakar och doftar och smäller och värmer. Och jag myser. </div><div><br /></div><div>Tänk att få ha ett kök där det går att elda upp sin julgran i öppna spisen! Jag har börjat ta det mer för givet med åren och fastnar ibland i att bara se det som borde fixas och ordnas, men ibland slår det mig ändå - tänk att vi får bo här! I det här vänliga huset, med höga träd tryggt i ryggen. Precis som jag ville. </div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-17161425219775704332024-01-18T22:10:00.002+02:002024-01-18T22:10:31.074+02:00I'm out of bed and dressed, what more do you want?<p style="text-align: justify;"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgV_bhi62ck9jNP5gJrTtr0Aw0S_8HOh9TYh8id7RYO0c9pP4qo7vgv2q8sGldoKz3L-2f7IZ4yOb9LemZzdbhTSBmDXm_aip0XI-YOSye8dj_N_VWMwKB_hAkgyBXJyFd1h-mP9VagUP6aJ_teTE3jnaJB3ygKBRKVidyE5GsxEPPxNgH9LQv_dGIqqE2-/s5695/DSC_0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="3797" data-original-width="5695" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgV_bhi62ck9jNP5gJrTtr0Aw0S_8HOh9TYh8id7RYO0c9pP4qo7vgv2q8sGldoKz3L-2f7IZ4yOb9LemZzdbhTSBmDXm_aip0XI-YOSye8dj_N_VWMwKB_hAkgyBXJyFd1h-mP9VagUP6aJ_teTE3jnaJB3ygKBRKVidyE5GsxEPPxNgH9LQv_dGIqqE2-/w640-h426/DSC_0001.jpg" width="640" /></a></p><p style="text-align: justify;">Det har snart gått två veckor av den här vårterminen. Nio ynka skoldagar. Ingenting, ju! Och likväl känns det redan som om jag blivit överkörd av ett tåg, manglad av en ångvält och fått en slägga i skallen. Jag har ganska mycket på schemat den här perioden, förutom allt det som finns utanför, och nu känner jag att jag är ganska redo för sommarlov... eller åtminstone en helt ledig helg utan tankar på jobb! Drömma kan man... Men eftersom niorna turas om att åka iväg på PRAO under de kommande två veckorna borde det bli en liten andningspaus - kanske tillräckligt för att jag ska hinna ikapp lite. Jag håller tummarna!</p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6GpkEG0f0N_4c8u8xOH8qKJNrPSb1Y1X8Q-yUw4FVnoh1EZj8eTc6tqeMN9-o_HlXL21hyphenhyphenNdG-J4oN5-h2I7RBQamasbdPykErtuMMS5AVfZTWcsdAgY7QpWMzvjqUFwrH4vo2F_rk0vxtvkoYzLnlgVFhS69b181_sRDYLU0H_3kSJp9ZpwLqyGvMQjU/s6000/DSC_0006.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6GpkEG0f0N_4c8u8xOH8qKJNrPSb1Y1X8Q-yUw4FVnoh1EZj8eTc6tqeMN9-o_HlXL21hyphenhyphenNdG-J4oN5-h2I7RBQamasbdPykErtuMMS5AVfZTWcsdAgY7QpWMzvjqUFwrH4vo2F_rk0vxtvkoYzLnlgVFhS69b181_sRDYLU0H_3kSJp9ZpwLqyGvMQjU/w640-h426/DSC_0006.jpg" width="640" /></a><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Jag försökte ge mig själv en spark i baken och gå igenom en rad bilderboksanalyser som niorna skrivit, men gav upp när jag insåg att min hjärna faktiskt bara är mos ikväll. Jag känner att ett blogginlägg ligger på en lämpligare nivå! En tillbakablick till en måndag kväll i Barcelona i november känns faktiskt alldeles mitt i prick. </div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwD2lWloz8BUsYxWqhZMbRoPXFrUBa5wNwkTYr5wwK62ktxlrluLQLcdDaFZ2vrzwfdRLmSxseHaynPz0x0JMAE4YeBJmVO7MXv-3GEWp1CbGT0WlglUz05YCymRW1OOqJoVyJXMZoa9ycb9_MLrDYllPqEV0uz-MYvxz04eOjSfPUCT5ZxJdXoTbKapu8/s6000/DSC_0010.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwD2lWloz8BUsYxWqhZMbRoPXFrUBa5wNwkTYr5wwK62ktxlrluLQLcdDaFZ2vrzwfdRLmSxseHaynPz0x0JMAE4YeBJmVO7MXv-3GEWp1CbGT0WlglUz05YCymRW1OOqJoVyJXMZoa9ycb9_MLrDYllPqEV0uz-MYvxz04eOjSfPUCT5ZxJdXoTbKapu8/w640-h426/DSC_0010.jpg" width="640" /></a></div><p>Efter första dagen på kursen bestämde vi oss för att utforska Barri Gòtic, alltså Barcelonas gotiska kvarter. Men efter att vi hade strosat runt bland de mysiga, små butikerna ett tag bestämde jag mig för en avstickare - jag hade nämligen läst att det fanns ett Banksy-museum i närheten. Det lät som en god idé!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUBYN1IH29eyJiV33Ke9LEM9Z5rglhTbQ3fw4dvfixQNP292pG_-oaBpnMDPpRK2NbKhsPR_pbilIsXjzlaqjxLvhcB1SH-4eHDjzNlkI5HuEUVMbEkjGbEzZhkYGzSlyipg3qrpGp8jOMAzP_4eGJMwgGxm91no0MLI1YaNjrGhr_h75sX2tpLVLBr9iz/s5150/DSC_0018.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3190" data-original-width="5150" height="396" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUBYN1IH29eyJiV33Ke9LEM9Z5rglhTbQ3fw4dvfixQNP292pG_-oaBpnMDPpRK2NbKhsPR_pbilIsXjzlaqjxLvhcB1SH-4eHDjzNlkI5HuEUVMbEkjGbEzZhkYGzSlyipg3qrpGp8jOMAzP_4eGJMwgGxm91no0MLI1YaNjrGhr_h75sX2tpLVLBr9iz/w640-h396/DSC_0018.jpg" width="640" /></a></div><p>Och det var en god idé. Så vilsamt och behagligt att gå runt ensam i ett halvtomt museum - det var ju ändå en måndag kväll i november - och bara låta sig roas, oroas och provoceras. Precis den motvikt jag behövde till den annars så sociala veckan!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOZKasXidjD8JvaFzCgwVLly12zXF7I5EoydtP7aRJR6CRd9O6g8NVCf3qX2BhchY9xafY1pVhcyN45AD9rfwWwlWqt0ayNYcFF1RYpX2hvXq22Iu-J_BwE13gcx-tzEqmGkZG_Ucax9CEl9O0-hUUuzqm7TxlODg2I34EbZREQjTaNwMEooxQerzBtDOs/s5755/DSC_0042.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3837" data-original-width="5755" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOZKasXidjD8JvaFzCgwVLly12zXF7I5EoydtP7aRJR6CRd9O6g8NVCf3qX2BhchY9xafY1pVhcyN45AD9rfwWwlWqt0ayNYcFF1RYpX2hvXq22Iu-J_BwE13gcx-tzEqmGkZG_Ucax9CEl9O0-hUUuzqm7TxlODg2I34EbZREQjTaNwMEooxQerzBtDOs/w640-h426/DSC_0042.jpg" width="640" /></a></div><p>Museet innehåller över 130 av Banksys verk, och de flesta har byggts in i miljön på ett enkelt men ganska genialiskt sätt för att skapa street-känsla, fast man befinner sig inomhus i ett prydligt museum. Det är en blandning av underhållande och samhällskritiskt, sådär att det roade leendet blixtsnabbt kan stelna samtidigt som det formas en klump i halsen. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMKQ9tCpG-5jbgOvG_2CXhVJ2vWEbzOnc1H41bXPPwCSIqgvrZMIPp_d4-So00d5psjuwRrtaIySorkW0oriG8uDVJLHFYIKya7T0DkkmcUwLLEiLXsVczHKOW-1-28jwsTNLJKUmYA2YL45Fk6sSA4gZzmX8AioG-4VZcMAe8HmAIrpbaOI40aIQBzpKQ/s6000/DSC_0032.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMKQ9tCpG-5jbgOvG_2CXhVJ2vWEbzOnc1H41bXPPwCSIqgvrZMIPp_d4-So00d5psjuwRrtaIySorkW0oriG8uDVJLHFYIKya7T0DkkmcUwLLEiLXsVczHKOW-1-28jwsTNLJKUmYA2YL45Fk6sSA4gZzmX8AioG-4VZcMAe8HmAIrpbaOI40aIQBzpKQ/w640-h426/DSC_0032.jpg" width="640" /></a></div><p>Ser ni Steve Jobs uppe ovanför de främlingsfientliga duvorna? Den målningen dök först upp i det ökända flyktinglägret The Jungle i Calais (finns inte längre, men uppmärksammandes stort under 2015-2016) och anspelar på att Steve Jobs faktiskt är son till en syrisk flykting. Det visste jag inte! </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir09kqVUonUYBvzCocAPNW4BRcipqWFVsqIRKpklIwEQBByvCcMkhv4xsAPKoe03zGo7YHdTWJgLD14uuGEFkSzx0NjQFhLhA3f59pwETRlZ20LLse2pfB7WiDcb4FIsZUfb3yoBupOd2wq3cYjTbgUNeEuJ_efZYd4NCirwDIE1ISzfzNfYD20GIokttK/s5849/DSC_0023.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3899" data-original-width="5849" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir09kqVUonUYBvzCocAPNW4BRcipqWFVsqIRKpklIwEQBByvCcMkhv4xsAPKoe03zGo7YHdTWJgLD14uuGEFkSzx0NjQFhLhA3f59pwETRlZ20LLse2pfB7WiDcb4FIsZUfb3yoBupOd2wq3cYjTbgUNeEuJ_efZYd4NCirwDIE1ISzfzNfYD20GIokttK/w640-h426/DSC_0023.jpg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>"A wall is a very big weapon."<p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaVTQGq8JAym8AfzG_X4Nz1JuWwxGbi2_SQc-WbzGWO0WwcHjS19PChWoNeI_tnyz94kptxZmPX3SOXPzVp81cf1xudMiLZ34YWmTLdPNiDbrcBIO5uCdKHLns-D_9rA5jAZqQ3E3D7UI0qpFyxlWiO81SvKjPA2tIuiKPFTGZzSEgaSWFifmZpLd1siRz/s5691/DSC_0047.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="3841" data-original-width="5691" height="432" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaVTQGq8JAym8AfzG_X4Nz1JuWwxGbi2_SQc-WbzGWO0WwcHjS19PChWoNeI_tnyz94kptxZmPX3SOXPzVp81cf1xudMiLZ34YWmTLdPNiDbrcBIO5uCdKHLns-D_9rA5jAZqQ3E3D7UI0qpFyxlWiO81SvKjPA2tIuiKPFTGZzSEgaSWFifmZpLd1siRz/w640-h432/DSC_0047.jpg" width="640" /></a><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Verken som ursprungligen finns på och i närheten muren på Västbanken fick det att snöra ihop sig i bröstet. Hjärtskärande aktuellt. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVnMGcYDvfkq0UUicAqgwctCuxWh8wQxRduyEToflFphGwxDg1J09mV2OmxlruLx5Dc-M_xZL5O1pOXC0DtTBfjTsBq0l1ITE9SwdLsb5LMP0skkW2Co5CO7XFfmHsDjWRHV8rGzvdw1z1oxBh8JF2NXE816Q5s9tT-OqQBVcSXS6zSFRLtG1b-cBxmd8Q/s6000/DSC_0048.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVnMGcYDvfkq0UUicAqgwctCuxWh8wQxRduyEToflFphGwxDg1J09mV2OmxlruLx5Dc-M_xZL5O1pOXC0DtTBfjTsBq0l1ITE9SwdLsb5LMP0skkW2Co5CO7XFfmHsDjWRHV8rGzvdw1z1oxBh8JF2NXE816Q5s9tT-OqQBVcSXS6zSFRLtG1b-cBxmd8Q/w640-h426/DSC_0048.jpg" width="640" /></a><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Så gick jag till sist ut i kvällen igen för att sammanstråla med mitt sällskap. Och se vilken gräddtårta jag snubblade över! Palau de la Música de Catalana. Magnifikt! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv-Xk4Argm9WfvUuc0k7FVkeA_Aq7W8YHHHrWzYUJCDkylYl4i7yYG44VZzWkIla54ExmPNNLUXuCZcOTMFTSeg0bDAodjqTxAfUXtJG_M-fxvsC88dyxg5VLFHN6OnQzvYn6xl9ewMniHfkxXtwtT1OeXaq6hfbkK_hYdolYePq6eTwmWdMPT5loAGp9N/s6000/DSC_0060.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv-Xk4Argm9WfvUuc0k7FVkeA_Aq7W8YHHHrWzYUJCDkylYl4i7yYG44VZzWkIla54ExmPNNLUXuCZcOTMFTSeg0bDAodjqTxAfUXtJG_M-fxvsC88dyxg5VLFHN6OnQzvYn6xl9ewMniHfkxXtwtT1OeXaq6hfbkK_hYdolYePq6eTwmWdMPT5loAGp9N/w640-h426/DSC_0060.jpg" width="640" /></a><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-51485263598644979722024-01-12T23:04:00.004+02:002024-01-12T23:04:51.802+02:00Montserrat<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5-DWy-6E8J0I-wsXveG81ztu73G6mvJYM_pBVlon95GIiJPpjTBzAsKySgMEoowX9LoSnMMZl4uD993wgNC1_ef33oIoXv4a-Mx0gOWh2cIlVyIaEneDTx7EpYvLk3Gp8OcmXbLI0H4LSmghJ-9zhIxfN-3bWn9y_O6M4R3BH4-IAh90zA3kme0-0vth4/s4624/20231105_100604.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="631" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5-DWy-6E8J0I-wsXveG81ztu73G6mvJYM_pBVlon95GIiJPpjTBzAsKySgMEoowX9LoSnMMZl4uD993wgNC1_ef33oIoXv4a-Mx0gOWh2cIlVyIaEneDTx7EpYvLk3Gp8OcmXbLI0H4LSmghJ-9zhIxfN-3bWn9y_O6M4R3BH4-IAh90zA3kme0-0vth4/w473-h631/20231105_100604.jpg" width="473" /></a></div> <div style="text-align: justify;">Nämen, om vi skulle se tillbaka på november, när solen sken från en klarblå himmel och det ibland blev så varmt att jag fick dra av mig jackan och känna den milda vinden fläkta mot mina bara armar?</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Ja precis. Det är alltså november i Barcelona jag tänker på, inte november i Finland. Jag var alltså på en veckas kurs inom ramarna för ett Erasmus+-projekt tillsammans med två kollegor, men vi startade med en ledig söndag. Perfekt att ha lite ledig tid för att upptäcka! Min vana trogen finkammade jag nätet för att hitta tips på utflykter, kuriosa och spännande sevärdheter under veckorna innan vi åkte - jag lovar att jag försökte lägga band på mig för att inte skrämma bort mitt resesällskap... När jag befinner mig i min vanliga vardag är mitt tempo relativt sävligt när jag är ledig, men något händer när jag är på resande fot och jag speedar upp i ren och skär förtjusning och upptäckarglädje. Det brukar oftast följas av en förlamande trötthet som slår till när jag kommit innanför dörren hemma och släppt ner kappsäcken på hallgolvet, men det är det värt. </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip-JKBbEVVW0KxtJ9SLPF2VEGpFZ3KFtZh6TZVDN6f56WSElRqF5XcyHfv4obSmgrqH6GZqsvWPxCfRw_NXj43A1ZC446Z01RI0yi0ItF31xAuR-0_GdxYFDRERtYvCRLkhkFTypQPLncSnUoeFjjenRL-nMa8NWPTVMDew_XWB6oaAGKAnYnIqmTr0zT3/s4624/20231105_120038.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip-JKBbEVVW0KxtJ9SLPF2VEGpFZ3KFtZh6TZVDN6f56WSElRqF5XcyHfv4obSmgrqH6GZqsvWPxCfRw_NXj43A1ZC446Z01RI0yi0ItF31xAuR-0_GdxYFDRERtYvCRLkhkFTypQPLncSnUoeFjjenRL-nMa8NWPTVMDew_XWB6oaAGKAnYnIqmTr0zT3/w480-h640/20231105_120038.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip-JKBbEVVW0KxtJ9SLPF2VEGpFZ3KFtZh6TZVDN6f56WSElRqF5XcyHfv4obSmgrqH6GZqsvWPxCfRw_NXj43A1ZC446Z01RI0yi0ItF31xAuR-0_GdxYFDRERtYvCRLkhkFTypQPLncSnUoeFjjenRL-nMa8NWPTVMDew_XWB6oaAGKAnYnIqmTr0zT3/s4624/20231105_120038.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a></div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: justify;">Montserrat var ett tips jag återkom till gång på gång och inte riktigt kunde släppa. Visserligen innebar det en timme eller så på ett långsamt lokaltåg, men bilderna verkade för spännande för att strunta i. Montserrat är ett benediktinerkloster uppe på en bergssida med svindlande utsikt, omgivet av ett nästan overkligt månlandskap av berg och klippformationer. Sände ut trevare och lyckades sälja in idén till mitt resesällskap, så jag fick till och med sällskap på dagsturen. Trevligt, särskilt eftersom det var första "riktiga" dagen på vår gemensamma resa, så det var fint att kunna umgås och göra något tillsammans. Nu har jag ju haft förmånen att resa med ganska många olika kollegor, både med och utan elever, och är övertygad om att det inte finns nåt bättre sätt att bonda med sitt arbetslag än att resa med dem! Lättare sagt än gjort för de flesta arbetsplatser, inser jag ju... </div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip-JKBbEVVW0KxtJ9SLPF2VEGpFZ3KFtZh6TZVDN6f56WSElRqF5XcyHfv4obSmgrqH6GZqsvWPxCfRw_NXj43A1ZC446Z01RI0yi0ItF31xAuR-0_GdxYFDRERtYvCRLkhkFTypQPLncSnUoeFjjenRL-nMa8NWPTVMDew_XWB6oaAGKAnYnIqmTr0zT3/s4624/20231105_120038.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhczSZEe4AGv2UBo19XP1tQ7WKeti0BkKQxNpf6wJFo7TUapzGDaiBS0h8ntJUhdmdDUgiXlG65Msg3wuilpc2gm2sh4OGs1FXsy1vktUMsdpjw5gpTOd12N-k-nlk2wKM4kGtThweA8JhUFfQAJpy_7-LKYJspn6XSHbcEp1q-ktXLRydT3evjKW_aiZi2/w480-h640/20231105_121330.jpg" width="480" /></a></div></div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">För att ta sig upp till Montserrat kan man stiga av tåget vid "Aeri de Montserrat" och stiga ombord på en kanariegul liten burk som tar dig uppför bergssidan på en onekligen ganska svajande kabel. Måste väl medge att mina kollegor (som ingendera älskar höjder) kanske hade uppskattat mer att åka vidare till "Monistrol de Montserrat", därifrån det istället går att ta en lite mer jordnära bergbana istället. Men de klarade den svindlande färden med den äran! Själv njöt jag av den stillsamma flygturen med vyer över mäktiga berg och dalar. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5Tax-f818eMc7On6DjuAcsXxUxuIiUavlfCb6kvbf_LNHyTNSjzeC6YAkSG_4urSZtEnUIqLJjoo_XE3RnydnMxMU5Z41LqLB7DNU1n-KgsMz1erx2h3exRMG08C-th-0lNbxA8tRKK2X7OxBme_tOuKACOyeHqne_xgSXyfHUpddwOH8G86zqpZFyKqG/s4624/20231105_123801.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5Tax-f818eMc7On6DjuAcsXxUxuIiUavlfCb6kvbf_LNHyTNSjzeC6YAkSG_4urSZtEnUIqLJjoo_XE3RnydnMxMU5Z41LqLB7DNU1n-KgsMz1erx2h3exRMG08C-th-0lNbxA8tRKK2X7OxBme_tOuKACOyeHqne_xgSXyfHUpddwOH8G86zqpZFyKqG/w480-h640/20231105_123801.jpg" width="480" /></a></div></div><div><br /></div>Väl framme fann vi klostret Montserrat, med ett litet torg framför som var späckat av folk. Det var förstås söndag, och säkert också någon slags fiesta eftersom vi lite senare också såg någon slags procession, men kanonsaluter och allt. Vet tyvärr inte riktigt vad som firades! <br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdfmgdQ1Uwjx-f0IOMAb_Xnv1Z-aeUYL7B3Zee5hwloM4cgWNr8lYGG3eujUBAqirwwEYo4qSizI-HHbjzdjO33O0BsMW5uh9Z02O1njUug6WUyHW9YMJ6yiYJ-5RNxstfWKyooWXOSdjZlidItMc7rXo4x3pMPxsqS-cFqOJ7KlIKfFyjCf5cK6ct7ZXb/s4624/20231105_122338.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdfmgdQ1Uwjx-f0IOMAb_Xnv1Z-aeUYL7B3Zee5hwloM4cgWNr8lYGG3eujUBAqirwwEYo4qSizI-HHbjzdjO33O0BsMW5uh9Z02O1njUug6WUyHW9YMJ6yiYJ-5RNxstfWKyooWXOSdjZlidItMc7rXo4x3pMPxsqS-cFqOJ7KlIKfFyjCf5cK6ct7ZXb/w640-h480/20231105_122338.jpg" width="640" /></a></div></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">I våra biljetter ingick, förutom tåget, linbanan och ett par bergbanor, också en utställning om klostret. Vi gick in i utställningen som berättade om platsen och det var riktigt fint - det mest berörande var ett rum där en video med Montserrats gosskör spelades upp på den ena väggen, tillsammans med filmer från området. Det var vackert!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Efter att ha strosat runt och tittat på folk och känt på stämningen lite till ville jag själv vidare uppåt med bergbanan Funicular de Sant Joan, som kunde ta en vidare upp på bergskrönet. Mitt sällskap ville gärna hålla fötterna på fast mark nu och valde istället att gå runt på söndagsmarknaden utanför klostret. Bergbanan som gick nästan rakt upp var en spännande upplevelse - när jag efteråt försökte förklara att det faktiskt inte alls kändes läskigt ändå vet jag inte riktigt om det hjälpte att jag förklarade det som en buss som man hade tippat snett och satt in olika nivåer i... Det kändes alltså ingen lutning för den som var inne i "vagnen" <i>(- Kabinen? Hytten? Fordonet?) </i></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKh1q5cXlPfyGlfwt0gL27KcBAFFC_0Gg4SBp4xzjhIwpsghn0KaHbHzQOABoHVBkVsrNfytiln3-7RM7YTMraoRpTIcTLl6jM-DpO1iFu81tGVwEto0j8gU0m15vToFhYDbhrGj7gVhKQ1FyvWpCcsYSmo9vAhqE_fDX9haJMy60oG5lKLfhNQvmH8nBi/s4624/20231105_135202.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKh1q5cXlPfyGlfwt0gL27KcBAFFC_0Gg4SBp4xzjhIwpsghn0KaHbHzQOABoHVBkVsrNfytiln3-7RM7YTMraoRpTIcTLl6jM-DpO1iFu81tGVwEto0j8gU0m15vToFhYDbhrGj7gVhKQ1FyvWpCcsYSmo9vAhqE_fDX9haJMy60oG5lKLfhNQvmH8nBi/w480-h640/20231105_135202.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Wow! Jag är så oerhört glad att jag åkte upp, för det blev en av höjdpunkterna på hela resan! För det första lyste solen där - själva klostret och byn runtomkring låg i skuggan av berget jag just hade åkt bergbana uppför, så det var faktiskt riktigt kyligt där nere, vilket vi nog hade underskattat när vi valde kläder på morgonen... Uppe på berget låg solen däremot på, och jag lät axlarna slappna av, vände ansiktet mot solen och bara njöt. Där uppe finns miltals med vandringsleder åt olika håll och min drömdag hade nog varit att ha matsäck i ryggsäcken, gott om tid och bara kunna sträcka ut benen och gå så långt jag orkar åt något håll. Nu fick jag nöja mig med att gå en bit - jag har absolut ingenting emot att göra sånt på egen hand, men blir lätt stressad av att veta att någon väntar på mig under tiden, även om de antagligen var fullt sysselsatta och inte alls led av att fördriva tiden nere på marknaden... </div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="3264" data-original-width="2448" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbzi9GEp31ZLcaipXOvwnR9kQDAzkJ-BsqqVMX8N-R6Pk052MC1lLdLuHB3dl6DtTqeasE7ZuBgvZPUksjZQSghcQrZJ9B85EDtNdfvNhsntMQwY_18Qfe70hdcQZAY4UZfATCHDcYNV5iZ9KU069kdw9-8P4nLY0ED-tG6jSUDGHMnM0GWKnxkIcfQVy5/w480-h640/20231105_133824.jpg" width="480" /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Landskapet var fantastiskt. Tog andan ur mig. Lät sinnena vila och fantasin flyga iväg. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Att ha sett landskapet kring Montserrat gör också att jag förstår Barcelonas speciella arkitektur så mycket bättre - jag vet att Gaudí inspirerades av naturen, men nu har jag upplevt just den natur som inspirerade bland annat Sagrada Família - och då kan jag se och ta in byggnaderna med helt andra ögon.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoRzi_HBHcU0E77ua1dIKe1LYUvRzA6bPJuSr8psq4yV_CWESNbcaomQJYQWtey7w3xIAlO725QQd5qqQxdE7Jd7H6ueaOqOBqzwwMTYrrfnganWa3iUUDqgEv0iXq9aIqNSOFTGmgSAi8NRaNDF6qP2E2sKR-fftvdA98Bjrejh2v60R91cGIXuZ5VCZS/w640-h480/20231105_132148.jpg" width="640" /></div></div></div><br /><div style="text-align: justify;"><span style="text-align: center;">Fantastiskt. Sa jag det redan?</span></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip0IU1UMSytxcZAoiODxoZOZMy1gfLvkhQ5ZaBVgWb_3MWBoUF0NHU4e6XgQXcrEVOOJZwS4VeiLpElTVqEeGQoNfVWvc2iB5stTpwyLqyKqZlaNOwawCB9DfqJEheouJV6AKz_CyqRc55huomjcd4fDAjVowwwim11EDkN6CsYDQ5Eh0FSYS-oVHKtrRQ/s4624/20231105_132327.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip0IU1UMSytxcZAoiODxoZOZMy1gfLvkhQ5ZaBVgWb_3MWBoUF0NHU4e6XgQXcrEVOOJZwS4VeiLpElTVqEeGQoNfVWvc2iB5stTpwyLqyKqZlaNOwawCB9DfqJEheouJV6AKz_CyqRc55huomjcd4fDAjVowwwim11EDkN6CsYDQ5Eh0FSYS-oVHKtrRQ/w480-h640/20231105_132327.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Med mera tid hade det också funnits annat att göra, även utan den långvandring som jag fortfarande känner att drar i mina fötter. Man kunde också ha vandrat lite neråt, till Santa Cova. Legenden säger att två herdebarn fick en himmelsk uppenbarelser för lite drygt tusen år sedan, och när de återvände med sina föräldrar hittade de en Madonna-ikon i en grotta - <i>La Moreneta</i>. När den skulle bäras nerför berget av en procession blev den så tung att den inte gick att bära, och det fick bli ett tecken på att den inte fick föras bort från berget - och där finns den fortfarande. Numera finns den inne i klosterkyrkan, men vi gick inte in dit heller. Jag känner att jag inte blev riktigt färdig med Montserrat på bara en gång!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><span style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigkQVigWks_sQV8d6OXAPk1Pf900mrQnuGyVylpVs651zopwFEPUqTnRM8mp5KuQKXEHX1aA7nB_gDcmB0tno9kjyeT9tOuUbnuwWSO4CO97h_xCf8akP5gMqqrag3hggJmDwcnwvJKmWCC4qCGOIlgaCiaoozgp-5xgUnRd4ybQGKGxmJ8Dw9Thgs8cqQ/s4624/20231105_133450.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoLM9m-SDydG7CBgD_Yyaeutgovzbl-pS15D1MkzRQBzfb6RIEwbDk6WNzZkA48F6UdEge0tqIhpaj_PUpGojusSfE6ukZCDxab5fo7ymfsGb3PPt4sJYjviLgKf44f9u6pdnMvEqjFdeNm68TYBL8iyDpP2YdnprrUHACsgIrgfiC5U05ByDQePi6lVtD/w640-h480/20231105_131032.jpg" width="640" /></a></span></div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigkQVigWks_sQV8d6OXAPk1Pf900mrQnuGyVylpVs651zopwFEPUqTnRM8mp5KuQKXEHX1aA7nB_gDcmB0tno9kjyeT9tOuUbnuwWSO4CO97h_xCf8akP5gMqqrag3hggJmDwcnwvJKmWCC4qCGOIlgaCiaoozgp-5xgUnRd4ybQGKGxmJ8Dw9Thgs8cqQ/s4624/20231105_133450.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a></div><div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: justify;">Så småningom hade jag inte samvete att gå runt uppe i solen uppe på berget medan mitt sällskap gick nere i skuggan och frös, så jag sökte mig tillbaka till bergbanan för åka ner till den kyligare sidan av berget. Jag hittade mitt lilla gäng och vi satte oss på ett fullsatt café och åt (i ärlighetens namn ganska trista) smörgåsar innan vi började resan tillbaka in till Barcelona - linbana ner och tåg tillbaka igen. </div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Tack Montserrat, för en minnesvärd söndag!</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVX_awc3xgBQ-DZOFAGx54GXVOS5kYPpD-BCb9CsDXcrPzjBuR7_VffSW-YY9k9JfPEtuI6XCNTnvSSw4FenhwKgIc5e03XNNXcXyZcprG0X8GuEvLhgKFgZrabAhIhemBNHKokb1_wdLcZHtGXWLRf6EzgFfE03k2-_7qx9D83Ikzmxb9kbHGYqROv3_P/s1440/IMG_20231105_203930_438.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1440" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVX_awc3xgBQ-DZOFAGx54GXVOS5kYPpD-BCb9CsDXcrPzjBuR7_VffSW-YY9k9JfPEtuI6XCNTnvSSw4FenhwKgIc5e03XNNXcXyZcprG0X8GuEvLhgKFgZrabAhIhemBNHKokb1_wdLcZHtGXWLRf6EzgFfE03k2-_7qx9D83Ikzmxb9kbHGYqROv3_P/w640-h640/IMG_20231105_203930_438.jpg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Och sen var vi hemma på vår gata i stan... på bilden nedan! Hjärta hjärta. Vi hann ta det lugnt en stund i lägenheten vi hyrde innan det var dags att gå ut och hitta oss middag. Vi gick bara tvärs över gatan till en restaurang vi såg från fönstret, men det var kanske inte den bästa idén - uteserveringen såg visserligen trevlig ut, men både interiören och maten var nog lite suspekt... Nåja, det var en bisak efter en strålande dag! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn4q98iBDs5De0vcRiTKrd8WDmPvb5eCVuu9rZwT6LW2m9m47WFd6nem8FiYJskyX3bY0vtt265J-RvGvB2R6iQ8z8FmRni49xzRlWUMRSJCzPnfHHXbOia-x7vcRKyCh3prxNw3kJiCUpoOV1_ypLGZ07Tzr5ZbpIdI0ykAZA81_DJf0QQJKgD9BTlpnu/w480-h640/20231105_173855.jpg" width="480" /></div><p></p></div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-11075055015813288772024-01-03T22:29:00.002+02:002024-01-03T22:29:46.385+02:00Läsåret 2023<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both;"><span style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px;">Nyåret har passerat och det är dags att sammanställa läsåret 2023! Detta var alltså inte det år jag började använda Goodreads, även om det kan se ut så på skärmdumparna, men däremot kanske 2024 blir? Vi får se, men nu har jag i alla fall fört in förra årets böcker bara på skoj. Jag gillar ju att min anteckningsbok med fladdriga sidor är den sista analoga utposten i mitt liv, men samtidigt verkar det ändå ganska kul med Goodreads. Vi får se! </span></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">När jag summerar läsåret fick jag inse att det inte är någon lång lista - i själva verket den kortaste på flera år. Jag har läst totalt 45 böcker, vilket är färre än ifjol och betydligt färre än året innan. Visserligen har jag glömt att anteckna i november + början av december, så det saknas nog något, men i ärlighetens namn läste jag inte mycket på senhösten i år ändå. Vad gör jag istället? Scrollar? Jo, säkert. Jobbar? Säkert det också. Väldigt många böcker har jag lyssnat på, vilket i och för sig är en trevlig sysselsättning medan jag gör annat till vardags, men önskar också att jag skulle skapa mig tid att läsa fler fysiska böcker. Känns ändå som att det blir mer av en upplevelse eftersom jag läser mer aktivt då.</span></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px;"><span style="font-size: 15.4px;">Lite statistik:</span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Kvinnliga författare 37</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Manliga författare 7</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">En kvinnlig + en manlig författare 1</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;"><br /></span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Finlandssvenska böcker 6</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Sverigesvenska böcker 16</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Anglosaxiska böcker 21</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Övriga 2 (en nigeriansk och en fransk)</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;"><br /></span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Läst på svenska 35</span></span></p><p style="background-color: white;"><span style="color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="font-size: 15.4px;">Läst på engelska 10</span></span></p></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcMSjT9dJrVtsZNjgraGs63xUsrQq22PqwTFClZi5wrQMeOFe42wzQ-njpG433s9ivSzkNdcmJB5xfPxalnkSnM4MAEjS6tuK35w9ojT9kam4QwUnyKMkqpr9fwqa-oFwDMIDXh8eEWepa2QaBqHJa4DOV98of6A77TDQ2I8kkA009_66_fuJ9f0KFzqf6/s2400/Screenshot_20240103_165258_Goodreads.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcMSjT9dJrVtsZNjgraGs63xUsrQq22PqwTFClZi5wrQMeOFe42wzQ-njpG433s9ivSzkNdcmJB5xfPxalnkSnM4MAEjS6tuK35w9ojT9kam4QwUnyKMkqpr9fwqa-oFwDMIDXh8eEWepa2QaBqHJa4DOV98of6A77TDQ2I8kkA009_66_fuJ9f0KFzqf6/w288-h640/Screenshot_20240103_165258_Goodreads.jpg" width="288" /></a></div> <div><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><b style="font-size: 15.4px;">En bok jag inte kunde släppa:</b></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><i>Unge Mungo</i> av Douglas Stuart. Vilket berättardriv! Läs den! Det påminner mig om att jag verkligen måste få tag på <i>Shuggie Bain</i> som jag inte kommit mig för att läsa ännu. </p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok som fick mig att gråta:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Carina Bergfeldts <i>En bra dag att dö - vad 276 avrättningar lärt en fängelsepastor om livet</i>. Det är en bok med flera lager - journalisten Carina intervjuar pastor Jim, som berättar och reflekterar både om sitt eget liv och de många tragiska människoöden han kommit i kontakt med genom sitt arbete som fängelsepastor på <i>death row</i>, samtidigt som hon själv speglar händelserna i sin egen tuffa barndom. Det är synd om människorna, det är det.</p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok som fick mig att skratta:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Kommer inte direkt på någon nu - är det så att jag inte har läst så roliga böcker i år? Det får bli <i>Harry Potter och hemligheternas kammare</i>. </p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok som var värd besväret:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><i>Nazisternas barn </i>av Tania Crasnianski. När jag läste den var jag inne i nån slags historieflow och hade strax innan läst om både slaveriets historia i USA och Ku Klux Klan, så att fortsätta med en bok om nazister på det gjorde mig mer än lätt illamående... Men boken var intressant och väckte många frågor om skuld, skam och ansvar. </p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok som inte var värd besväret:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><i>Det börjar med oss</i> av Colleen Hoover, alltså uppföljaren till <i>Det slutar med oss</i>. Jag tyckte faktiskt riktigt bra om <i>Det slutar med oss - </i>den var lättläst, men hade ändå något att komma med. Uppföljaren däremot; vad hände där? Den innehöll liksom ingenting alls och jag misstänker att den aldrig hade köpts in av något förlag om inte Colleen Hoover var Colleen Hoover och boken som kom innan var en bästsäljare av astronomiska mått. Läs den inte. Du kommer att känna dig lurad. </span></p><p></p><div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiarS4onXz4gz83zi1f3BHkeXDmGFS9TJcIUG1Ub9naD0sIVAX7IP01khoKAxmdJP8z37zj6YqO3rpSHED9-soVz3Rks5rtR7O416iS7D3iZ9wu4vM2_WqbLhqT2UKtePbrNvdsZS4OlaEWV1pPADdtSD03-dAqVA4yTnDQEfQocmpSSSEe-uX52aftXUwN/s2400/Screenshot_20240103_165314_Goodreads.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiarS4onXz4gz83zi1f3BHkeXDmGFS9TJcIUG1Ub9naD0sIVAX7IP01khoKAxmdJP8z37zj6YqO3rpSHED9-soVz3Rks5rtR7O416iS7D3iZ9wu4vM2_WqbLhqT2UKtePbrNvdsZS4OlaEWV1pPADdtSD03-dAqVA4yTnDQEfQocmpSSSEe-uX52aftXUwN/w288-h640/Screenshot_20240103_165314_Goodreads.jpg" width="288" /></a></div><div><br /></div><div><div class="columns-inner" style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 14px; min-height: 0px;"><div class="column-center-outer" style="float: left; position: relative; width: 620px;"><div class="column-center-inner" style="padding: 0px;"><div class="main section" id="main" name="Huvudsektion" style="margin: 0px 1em;"><div class="widget Blog" data-version="1" id="Blog1" style="line-height: 1.4; margin: 0px; min-height: 0px; position: relative;"><div class="blog-posts hfeed"><div class="date-outer"><div class="date-posts"><div class="post-outer"><div class="post hentry uncustomized-post-template" itemprop="blogPost" itemscope="itemscope" itemtype="http://schema.org/BlogPosting" style="margin: 0px 0px 45px; min-height: 0px; position: relative;"><div class="post-body entry-content" id="post-body-8510416357152231630" itemprop="description articleBody" style="font-size: 15.4px; line-height: 1.4; position: relative; width: 592px;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok som lärde mig något nytt:</b></span></p><p style="text-align: justify;">Laurie Lees <i>As I walked out one Midsummer Morning</i> tog mig med ut på ett strövtåg i Spanien under tiden strax före och under inbördeskriget och fick mig också att läsa på lite om det spanska inbördeskriget. Har fortfarande stora luckor, men ett och annat frö till förståelse såddes i alla fall. Det var en av de böcker som stack ut lite mer i år - det är författarens memoarer från när han i sin ungdom reste till Spanien för att vandra runt med sin violin utan vare sig pengar eller särskilt många spanska ord i bagaget. Tänk Rasmus på luffen, om Rasmus på luffen vore en engelsman som strövar mellan brännheta spanska byar präglade av en allt mer växande politisk spänning. </p><p style="text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok jag inte blir klok på:</b></span></p><p style="text-align: justify;"><i>Min syster seriemördaren</i> av Oyinkan Braithwaite. Jag började läsa den med inställningen att jag skulle komma att sympatisera med berättaren, vars syster finner sig i den ena efter den andra olyckliga situationen som till sist inte kan bortförklaras... men jag är inte så säker på min sympati. Inte så säker. </p><p style="text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok jag var fel målgrupp för:</b></span></p><p style="text-align: justify;"><i>En av oss står på tur </i>av Karen McManus, uppföljaren till tonårspusseldeckaren <i>En av oss ljuger</i>, som jag läste förra året. Precis som med Colleen Hoovers duologi var jag inte så imponerad av uppföljaren, även om jag gillade den första boken. I den här serien har det kommit ännu flera böcker till, men jag tvivlar på att jag fortsätter efter den här. </p><p style="text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En karaktär jag minns:</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;">Bird i Celeste Ngs <i>Våra förlorade hjärtan </i>- eller om vi ska vara riktiga noga, kanske ännu hellre hans mamma Margaret, poeten som utan att själv ha planerat det blir en central figur i samhällsomstörtande protester. Boken plockade jag helt på måfå ur hyllan i vårt skolbibliotek, men wow! Den var något helt annat än jag hade förväntat mig, en dystopi om ett samhälle som liknar dagens USA, men i en parallell verklighet där främlingsfientligheten och isolationismen vridits ännu några steg längre och skapat ett samhälle som styrs av rädsla och misstänksamhet. Rekommenderas!</span></p></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaY8tKcC1Ywy9DgKq47lteYv6_admCpwQfurJERJBGZeyJYl5GxBm5bMxcyENO0tUj-KzCVuw6dzushVwCIZUJiAgkex7bdL423ppPudNhVRNgz3zCU-gOuFAnsPeRS2TmtzrR3n_MJwuASA2pElH0OtDFSWQwImBlGrF8fecfUbNg1r8jr-ngMnxhyphenhyphenSjK/s2400/Screenshot_20240103_165323_Goodreads.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaY8tKcC1Ywy9DgKq47lteYv6_admCpwQfurJERJBGZeyJYl5GxBm5bMxcyENO0tUj-KzCVuw6dzushVwCIZUJiAgkex7bdL423ppPudNhVRNgz3zCU-gOuFAnsPeRS2TmtzrR3n_MJwuASA2pElH0OtDFSWQwImBlGrF8fecfUbNg1r8jr-ngMnxhyphenhyphenSjK/w288-h640/Screenshot_20240103_165323_Goodreads.jpg" width="288" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En karaktär som jag skulle vilja träffa:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Fergus, pappan med svikande minne i Cecelia Aherns<i> The marble collector</i>. Jag förknippar Cecelia Ahern främst med romance, även om jag också har läst och uppskattat hennes YA-dystopier <i>Flawed </i>och <i>Perfect</i>, men den här var något annat. En ganska stillsam berättelse om en dotter som inser hur lite hon vet om sin pappa, och pappan som glömt sina hemligheter efter ett slaganfall. Jag tyckte om den.</p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok jag vill flytta in i:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><i>Pride and prejudice</i>, tack. En vistelse på några månader hemma hos familjen Bennet på Longbourne estate känner jag att skulle eliminera en del av mina moderna vardagsproblem. Även om det kanske skulle innebära en del sociala slitningar... </p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En mening/ ett citat som jag strök under:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Pass - alldeles för många ljudböcker för det...</p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>Årets resebok:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Dåligt med reseböcker i år! Det närmaste vi kommer är kanske <i>Konsten att inte hitta sig själv på Bali </i>av Zandra Lundberg, men den handlar nog mer om existentiell ångest, psykiskt illamående och avarter inom New Age än Bali i sig, så tveksamt om den räknas till denna kategori!</p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>Den sista bok jag läste 2023:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><i>Den som offrar sig</i> av Gustavsson och Ventus. Måste erkänna att mina förväntningar inte var så högt ställda, men den var bättre än jag trodde! Deckare i Vasamiljöer, med en lite annorlunda twist. </span></p></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxmhn-z83rHu0wMnQmpC6SOeY3Q9KnfG7KUFfq_hvSDVehxLGM_X_eX9ad4RWNBqyecCRphd0IM7C_6k1EkuLW1S6m1atYyH2vtMuh0OOmQ61tVxutwEWs_6NRdi1Yhr3HDioJdFDP-XOBWtmudZrf4Q98-iBRoolEzNRqo9wjujd6teXaE41pLE3qkPQR/s2400/Screenshot_20240103_165330_Goodreads.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxmhn-z83rHu0wMnQmpC6SOeY3Q9KnfG7KUFfq_hvSDVehxLGM_X_eX9ad4RWNBqyecCRphd0IM7C_6k1EkuLW1S6m1atYyH2vtMuh0OOmQ61tVxutwEWs_6NRdi1Yhr3HDioJdFDP-XOBWtmudZrf4Q98-iBRoolEzNRqo9wjujd6teXaE41pLE3qkPQR/w288-h640/Screenshot_20240103_165330_Goodreads.jpg" width="288" /></a></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>Den första bok jag läser (läste) 2024:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Jag gav den korta novellsamlingen <i>Mistlar och mord</i> av P.D. James åt Arvid i julklapp, men lade sen beslag på den innan han själv hann börja läsa. Perfekt jullovsläsning! Har lite kvar av den fjärde och sista novellen, gissar att jag kommer att läsa ut den ikväll. </p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok jag annars bara vill rekommendera:</b></span></p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><i>Dalenglitter: En roman om hårt arbete </i>av Wanda Bendjelloul, en bok om fattigdom, klassamhälle sett från en fritös och betydelsen av ursprung. Köpte boken i en reakorg på Akademen kvällen före resan till Turkiet i mars och den fick följa med som reselektyr. Oavsett hur trött jag var på kvällarna såg jag fram emot att läsa vidare!</p><p style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><span style="font-size: 15.4px;"><b>Och en bok till som jag annars bara vill rekommendera:</b></span></p><div style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;">Graham Nortons <i>The swimmer</i>, en stämningsfull och målande kortroman. Eller lång novell kanske? Ann-Louise Bertells <i>Vänd om min längtan</i> kan jag inte heller strunta i, särskilt som jag följde upp med teaterbesök veckan efter att jag hade läst boken. </div><div style="background-color: white; color: #666666; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15.4px; text-align: justify;"><p><span style="font-size: 15.4px;"><b>En bok jag ser fram emot att läsa:</b></span></p><p><span style="font-size: 15.4px;">Axel Åhmans <i>Eldsjäl</i>, som jag fick i födelsedagspresent i höstas, men som fortfarande ligger på vänt. </span></p></div><p></p></div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-34962894556140328962024-01-03T09:25:00.006+02:002024-01-03T09:35:30.347+02:00Denna iskalla morgon<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL3aoxskl1wYiherXlzn4bz4LbYqufRlEWMEAfgoqiep62Ihg7S9WitMqv5ryjuQFlLcDPpQ67B1L3y5SjWnP625ZdlpcSXWiaVYXI2KfINt4gyVJYynDxFzF-l014BhT7v7yFvPWucuFK9B01NIGQzjYxdZgYw7Wm82L7RQ84nnz3l4ymMBlVjVOj1Xkb/s4624/20231230_153039.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL3aoxskl1wYiherXlzn4bz4LbYqufRlEWMEAfgoqiep62Ihg7S9WitMqv5ryjuQFlLcDPpQ67B1L3y5SjWnP625ZdlpcSXWiaVYXI2KfINt4gyVJYynDxFzF-l014BhT7v7yFvPWucuFK9B01NIGQzjYxdZgYw7Wm82L7RQ84nnz3l4ymMBlVjVOj1Xkb/w480-h640/20231230_153039.jpg" width="480" /></a></div><p></p><div style="text-align: justify;">Gott nytt år!</div><p></p><div style="text-align: justify;">Det nya året har börjat, men jullovet fortsätter ännu lite till - för mig! Idag har jag skickat iväg resten av familjen till deras första dag på jobb och skola efter jul, sedan satte jag mig bekvämt med ännu en tekopp, en varm och noppig tröja och illasittande mjukisbyxor och tackade staden jag jobbar i för deras kloka prioriteringar när det gäller lovdagar... Hela tre dagar har jag ännu lov medan familjen börjat på med sin vardag och det känns fantastiskt. Visserligen har jag också tänkt börja smygjobba nu - har en hel hög filmrecensioner att gå igenom, Erasmustankar att tänka och en termin att planera... men det kommer jag att varva med att drälla runt här hemma och ta det lugnt. </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Hade också tänkt varva det med generösa skidturer, men det är jag inte så säker på att jag gör - termometern visar nästan -30 och så tuff är jag faktiskt inte... Däremot avslutade vi barnens jullov med både (!) bowling och simning igår, vilket var jätteroligt. Även om jag sov dåligt inatt på grund av värkande armar... what? Visserligen kände jag mig skönt trött när vi kom hem efter att både ha simmat längder och kört vattengympa framför skärm, men att träningsvärken skulle få mig att stiga upp för att ta en värktablett mitt i natten hade jag inte trott. Det fick mig att känna mig en aning klen, men också ganska förundrad över hur behagligt det är att träna i vatten utan att riktigt märka hur mycket man tar i. </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Annars har vi haft ett riktigt lugnt och i positiv bemärkelse händelselöst jullov. Det har varit den avslappning vi behövde! I nyårshelgen hade vi Sverigekusinerna här och firade både jul i efterskott och nyår i realtid med dem, så då fick vi lite omväxling i lunken. Nästa gång vi träffas blir antagligen sportlov i Sverige, hoppas vi på!</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Och nu - dags för ännu en tekopp? Och kanske lite försiktigt börja - om än inte jobba, men åtminstone skriva en lista över jobb jag skulle vara tacksam till mig själv för att ha fått gjort under de här dagarna. God fortsättning!</div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-82600855417413234052023-12-30T23:44:00.001+02:002023-12-30T23:45:36.744+02:00Jo förresten, Barcelona<p></p><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="2604" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijMrfsWfUj0jlnCRYgNMhk8ANCxrSiUOOvf8sQdhx_MZ_2YkMrRMUKCfi0CdfRBZijtIK_1m-EFzr4YGK5OoTEN4b5G6YjvqTfJxu4YQKTICbDhrVsYj1eemZR-ZCa0G_upMStwkNhlKPeX7-6pipn0fKR00GLiSVFLJoraOMcOlkKpvQKlGOWSJB4es3J/w360-h640/20231111_101311.jpg" width="360" /></div></div><div><br /></div><div style="text-align: justify;">Jo förresten - jag har ju varit till Barcelona i höst också! Det har kliat i fingrarna efter att blogga om resan, men efter att jag kom hem har livet liksom suttit i ett. Det var hur som helst en riktigt fin resa. Det är ju nämligen så att jag inte bara koordinerat Erasmusprojekt med elever, utan jag har också administrerat ett projekt som gjort det möjligt för oss att skicka iväg personal på kurser runtom i Europa under det senaste året. Av olika orsaker bestämde jag mig ändå i ett skede i våras för att inte själv åka på kurs, så jag gav bort min plats och var nöjd med det. Hur som helst, i höstas studsade platsen liksom tillbaka i retur och då greppade jag chansen och tänkte att det nog var meningen trots allt. </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Hastigt och lustigt tog jag rygg på två kollegor som skulle på kurs under hösten och som bäst höll på att snickra på sina planer. Vi hade en tidpunkt i november som passade oss alla tre, och ett givet tema, men platsen var öppen, så vi kollade runt och kunde lika gärna ha hamnat i Strasbourg eller Florens. Till sist landade vi i Barcelona, och kursen <i>Facing diversity - Intercultural Classroom Management</i>. Eftersom jag har varit i Barcelona (om än bara en långhelg för snart tio år sedan) var det inte mitt förstahandsval, men så här i backspegeln är jag jätteglad över att det blev så och skulle gladeligen åka dit igen! Kursen var givande och staden färgglad och inspirerande. </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Vi hade en hel vecka på oss, men jag börjar lite blygsamt med ett inlägg från vår allra sista förmiddag i staden.</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWop6ZIXqqV23GBFEy-j59xj4mpN-HJbHyLDeFV4RyLBUzgQsrRDN7fYhwcr84uwUPTkUaYCZQv43168g9aE1w4xZNE8_BC71AfP3i4AiaH31_xSGVW76u5UK8myMLCNUbPCOqb1LIqcJ2uN4sO_KP4K9D_jiRvG6O8jKb8CVgT48Qg7LKCBo3z3f7xQ2h/s3264/20231111_095259.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3264" data-original-width="2448" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWop6ZIXqqV23GBFEy-j59xj4mpN-HJbHyLDeFV4RyLBUzgQsrRDN7fYhwcr84uwUPTkUaYCZQv43168g9aE1w4xZNE8_BC71AfP3i4AiaH31_xSGVW76u5UK8myMLCNUbPCOqb1LIqcJ2uN4sO_KP4K9D_jiRvG6O8jKb8CVgT48Qg7LKCBo3z3f7xQ2h/w480-h640/20231111_095259.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Det skulle bli en lång hemresa med stopp både på Heathrow och i Vanda, så på morgonen den sista dagen gjorde jag vad varje rimlig människa skulle ha gjort och smet iväg på en morgonpromenad innan vi behövde checka ut från lägenheten och åka ut till flygfältet. Ser ni i min nyvakna blick hur glad jag är över att hinna vandra runt lite bland apelsinlådorna ännu lite till? Strosa kan man dock inte påstå att jag gjorde, för jag hade gett mig på att hinna till området kring katedralen (första bilden) och tillbaka i tid för att packa det sista, och då fanns det bara ett tempo - powerwalk. Skönt ändå med lite fart inför allt sittande! Jag hann till katedralen, harmades lite över att jag inte hade en halvtimme mer så att jag hade kunnat gå upp på katedralens tak (vyer över Barri Gotic!), köpte ett par smycken i en liten butik och powerwalkade tillbaka. Kom fram med en halvtimme kvar till avfärd och packade och städade i rasande fart!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="2604" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHBL_WJ1PTEWg_47MO-6H7LOoHTGk-aLlVsI1yUG1FPNTPIRap1oIOnDpXUsvA9nSZmidRRT3Jq5RdiGDD6jdvZYDf0C6btwfZKQHjnxl9vlxAHV7Qe4Nl52fF3R7AOazjyYffou1l6QBD5K8xXcx4HKUIzNMHLk_hZDbHu-lkv2bHcKvj-_JXNUgo9qTG/w360-h640/20231111_135906.jpg" width="360" /></div><div><br /></div><div style="text-align: justify;">Måste erkänna att jag hade varit barnsligt förtjust över att mellanlanda i London, även om det bara var för ett snabbt stopp. Jag hann åtminstone köpa lite engelskt godis och botanisera bland de nya titlarna i en bokhandel, så det var åtminstone på plus - även om jag förstås medger villigt att det kändes betydligt tröttsammare med flygkombon än att åka direkt, som vi kunde göra på vägen dit...</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">När vi anlände till Barcelona i början av resan var det redan kväll och mörkt, men eftersom vi startade hemåt mitt på dagen kunde vi njuta av utsikten - att lyfta från (och förstås säkert landa i) Barcelona bjuder verkligen på vackra vyer! Så även om bilderna är telefonfoton med trötta färger och lite konstigt format avrundar jag med utsikt från flygplansfönstret. Jag återkommer snart och berättar mera om själva resan!</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfqqSENUmCo3fGmFoRzAy2isMh1QXjpB3sF0zmhJCVJhYHONCFONbKUHLhOO9ddqMFbN7iJGgaPxaSWO3wrFgY900C1nHbKoXyfsaoVSZNKyEQARD_roT-TNfAPhswY7_cLp3_yqlsoBsEySm7CSS7Fpb0DVIHXj5uyPE8auxwl1AcB7rqzGyB0C22PJib/s4624/20231111_143438.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="2604" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfqqSENUmCo3fGmFoRzAy2isMh1QXjpB3sF0zmhJCVJhYHONCFONbKUHLhOO9ddqMFbN7iJGgaPxaSWO3wrFgY900C1nHbKoXyfsaoVSZNKyEQARD_roT-TNfAPhswY7_cLp3_yqlsoBsEySm7CSS7Fpb0DVIHXj5uyPE8auxwl1AcB7rqzGyB0C22PJib/w360-h640/20231111_143438.jpg" width="360" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcJ58SOoGY1uVu4htwE5t2ar7-Aqm5d2myuX7rVhZEzeD70o7X9mT-ChP0ae4_HxDw2smdNU8dfLUUyz3gfkD3lkvsMN8tT8FRmDKW-9-pfQ1_OW-BFLKsRWAQ_Bu3Z2FMWTyQt6Tx__d287Ta1MeOvvWmMP737BzfAQDEjtiL3h7wwm4PC2omVfu-Scy_/s4624/20231111_143446.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="2604" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcJ58SOoGY1uVu4htwE5t2ar7-Aqm5d2myuX7rVhZEzeD70o7X9mT-ChP0ae4_HxDw2smdNU8dfLUUyz3gfkD3lkvsMN8tT8FRmDKW-9-pfQ1_OW-BFLKsRWAQ_Bu3Z2FMWTyQt6Tx__d287Ta1MeOvvWmMP737BzfAQDEjtiL3h7wwm4PC2omVfu-Scy_/w360-h640/20231111_143446.jpg" width="360" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0e6I65RsVQl077jqQu_KVlJb9iYC02-XpbtX1OsN2CWhu_AKOOlSpNuWg8c5wCtY6WuwDQld5ojy0ya2SBf3PAlekaufwEkZ2OD20xK-mf91O-N5Bvhyphenhyphenom_bsAjeKhwaycCNrdsoWl9niqhazX-GJ6BOr4i6I2nuYZI70Dcnp3NAM1dMCEQC2Iv3lkICo/s4624/20231111_143451.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="2604" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0e6I65RsVQl077jqQu_KVlJb9iYC02-XpbtX1OsN2CWhu_AKOOlSpNuWg8c5wCtY6WuwDQld5ojy0ya2SBf3PAlekaufwEkZ2OD20xK-mf91O-N5Bvhyphenhyphenom_bsAjeKhwaycCNrdsoWl9niqhazX-GJ6BOr4i6I2nuYZI70Dcnp3NAM1dMCEQC2Iv3lkICo/w360-h640/20231111_143451.jpg" width="360" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-46168990767437388842023-12-30T17:27:00.005+02:002023-12-30T17:27:47.876+02:00Julen 2023<p></p><div style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg562kLKkLE_1voTXi9QsSZKRIvr92le0nhOqbjFJHpcbJotOdbXaXPtmOxzsiqJ3MbO6z9gF7t3uy-__UiwvJQ45LoPEqBLwN_jVIa2VT8f9-H_lE8H5M7Np18k9oURtoiyCarKusPuYaJy7rkI6jpX7Q5s0EyJ0DruNfJD6xaQDMxJaUNTN6nIMrQRfF4/w480-h640/20231217_190535.jpg" width="480" /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Så har nästan hela december månad gått utan ett inlägg. Inte så konstigt, för det fanns inte många sysslolösa stunder den månaden! Under veckan som ledde upp till julhelgen hann jag med inte mindre än fem fester inom åtta dygn, vilket känns en aning galet. Men vad göra? Det var personaljulfest, ettårskalas, församlingsjulfest, Josefs skoljusfest och slutligen min egen skoljulfest inklusive knytkalas i lärarrummet - och allt detta mellan fredag och fredag - sedan väntade julafton redan på söndag... Men även om det var intensivt, var det också väldigt fina fester, så den här gången behövde jag inte vänta på julstämningen. Det enda jag hade önskat var liite mer jullov mellan julfesten och julafton - en dag kändes lite underdimensionerat! Norrsken fick vi också se i Överpurmo efter den ena julfesten. Det var jag jätteglad för, för jag brukar alltid missa norrskenen tills jag får höra om dem dagen efter... Det var extra vackert över Stennabba den kvällen!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZR0vfj10xb4n4ax-lnINrEmiA2CKJkvoR0GU077VjbAfiBffiYbRNr_4vRIxlWGdG4EIYjr2Ihrwu1tMDnv8Ex59_O5K1OMXm38lIsUpgjd6PMALZ6XY-Pq0XY7SRX5Q7uSThxeMFWPRoiaohUZTpPz1NouKTV75YKywz9I-6XUB12GBObIV4olUR7TxL/w480-h640/20231224_111522.jpg" width="480" /></div><div><br /></div><div style="text-align: justify;">Julhelgen blev lugn. Helt enligt traditionen sov vi över i Överpurmo mellan julafton och juldagen, men före det firade vi också lite jul på egen hand. Vi tände ljus på gravgården i stan och åt julmat med bara oss fem kring bordet. Egentligen skulle vi ha bjudit svärfar också, men han stack spontant på en gruppresa till Lappland och gott så! </div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI4Lvc62fNLGeyYVRl9oObOkF7T4UQQOAoXILTpOZ4s7De7EFztZhchhpAPPuFuWY2biUAZKB3rfPxlNZLlYLDOc2Ach9dsoCTwdJGwCsFvegHxFGRo6RWV60Ta0uX3oTydDO-O_exfieJva0RD-10Am2AwSD3qA9qyDSyUt3NIkYHHC04vbC9KRT6ExV9/s4624/20231224_152353.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI4Lvc62fNLGeyYVRl9oObOkF7T4UQQOAoXILTpOZ4s7De7EFztZhchhpAPPuFuWY2biUAZKB3rfPxlNZLlYLDOc2Ach9dsoCTwdJGwCsFvegHxFGRo6RWV60Ta0uX3oTydDO-O_exfieJva0RD-10Am2AwSD3qA9qyDSyUt3NIkYHHC04vbC9KRT6ExV9/w480-h640/20231224_152353.jpg" width="480" /></a></div><div><br /></div><div>I Purmo var det heller inget storslaget program, utan vi tog det lugnt, umgicks med mina syskon som kom och gick, åt gott och var mycket ute i snön. Det var ett fint juldygn! Den enda incident vi hade kunnat vara utan var en liten knatte som precis missade jultomten eftersom han föll strax innan och slog upp ett hack i pannan som måste sys med tre stygn... julfirande med barn i olika åldrar blir aldrig förutsägbart! Men slutet gott, allting gott där också - vi fick avsluta det avbrutna firandet med dem några dagar i efterskott istället. </div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirIxP2mcyPGhFKxaRaZYH88egjbHtjhoLW5cU2PULodk-d4RJsEb75YGcotQXN0UpJSH1LzM0sUsuC-3Xy5btRhwCtiaHV9cVeXsUWZ_K9-e-zgoyCiCmAJDHHd6cij-SkXqFgby2FRz1_abfXcp8k6BXkzR6k-WtfNnBEXqGvtm3fEJCO-_LGd1h7EAFf/s1440/IMG_20231225_124459_241.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1440" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirIxP2mcyPGhFKxaRaZYH88egjbHtjhoLW5cU2PULodk-d4RJsEb75YGcotQXN0UpJSH1LzM0sUsuC-3Xy5btRhwCtiaHV9cVeXsUWZ_K9-e-zgoyCiCmAJDHHd6cij-SkXqFgby2FRz1_abfXcp8k6BXkzR6k-WtfNnBEXqGvtm3fEJCO-_LGd1h7EAFf/w400-h400/IMG_20231225_124459_241.jpg" width="400" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Sedan har jullovet fortsatt i samma stil - väldigt stillsamt och väldigt improduktivt. Lite småförkylningar i farten, men inte mer än att det stoppat oss från att hitta på några större dagsplaner. Det var kanske precis ett sådant lov vi behövde. Men nu börjar jag känna att vi nog ska försöka hitta på nån dagsutflykt eller aktivitet ännu innan barnen börjar skolan igen, för gränsen är hårfin mellan avslappnat och försoffat... Just nu har vi i alla fall Sverigekusinerna här över nyår, så det är trevligt! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">GOTT NYTT ÅR!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMbbM60nNc2MyV6pIWi0HpalccVtT0eHyVpEVki1XIYxPebwQ6EWgXP5OhCfvaX1fPHvWUGMiQ1DuzlOfK9EXuBp7ek3Y_kXH5HXopA58FqoPOv5t9f0IPTsOIqFdLw3oWuTryF1qUya0azNJPGozTC2Ym6vMQrCu5cFoGIg2WZ1ZEkyDlmfuDk8eWD3Uc/s4624/20231228_121218.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMbbM60nNc2MyV6pIWi0HpalccVtT0eHyVpEVki1XIYxPebwQ6EWgXP5OhCfvaX1fPHvWUGMiQ1DuzlOfK9EXuBp7ek3Y_kXH5HXopA58FqoPOv5t9f0IPTsOIqFdLw3oWuTryF1qUya0azNJPGozTC2Ym6vMQrCu5cFoGIg2WZ1ZEkyDlmfuDk8eWD3Uc/w480-h640/20231228_121218.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-64079439878160694022023-11-30T22:04:00.001+02:002023-11-30T22:14:18.662+02:00Novembervinter<p style="text-align: justify;"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZYf_9KE9p8b5x1wrH4xdGiDs5IO7dVRBROebAM0v2xe5mhEdbYNP13z7LzZ6s9X5XoZUrU8BoMqY_6pqObQ348qokw3mwv2WyVaiHVFATTvLsPYvgDtnatwmbxD_NZia_oGrCKhQxuYXFuzPgUaQRSDo486-Icth5Yl_DbeoeGOKeUOSe6AulPxjWVN4H/s4624/20231126_152629.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZYf_9KE9p8b5x1wrH4xdGiDs5IO7dVRBROebAM0v2xe5mhEdbYNP13z7LzZ6s9X5XoZUrU8BoMqY_6pqObQ348qokw3mwv2WyVaiHVFATTvLsPYvgDtnatwmbxD_NZia_oGrCKhQxuYXFuzPgUaQRSDo486-Icth5Yl_DbeoeGOKeUOSe6AulPxjWVN4H/w480-h640/20231126_152629.jpg" width="480" /></a></p><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">November har varit generös i år - generös med ljus, vackra landskap och snöknarr! Om november alltid uppförde sig så här tror jag att mina känslor gentemot den här månaden skulle vara betydligt varmare. Särskilt roligt är det att ha novembersnö den här veckan, för just nu har vi en fransk gymnasieelev boende hemma hos oss. Arvids skola har ett utbytesprogram med en skola i Nîmes, så den här veckan hälsar en fransk grupp på här i Finland, och sedan blir det svarsvisit till Frankrike i vår. Måste väl medge att jag var nervös på förhand - även om jag haft förmånen att umgås med elever i olika åldrar från olika länder rätt så regelbundet under de senaste fem åren är det något helt annat att ha en gäst hemma hos oss. Vi vill ju verkligen han ska trivas, även om vi har en del slitna hörn och tidvis ganska slitna humör också. Men ingen orsak till oro, han verkar trivas gott här och vi trivs också alldeles utmärkt med honom! Det är roligt att höra vad de hittat på under dagarna - och så roligt att Arvid vågade steget och anmälde sig.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">En annan, lite oväntad effekt av att fungera som värdar den här veckan är att jag fått något av en aha-upplevelse. Jag har haft fullspäckat jobbschema och risken är stor att kvällarna i vanliga fall skulle ha blivit en ganska trist historia. Men nu har jag fått smak av hur vår familj kan vara om vi bara anstränger oss lite extra - en känsla för vardagen i ett hus där det städades grundligt förra helgen och där alla anstränger sig lite för att undvika klädhögar på golvet och diskberg i köket. En familj där man anstränger sig för att andas djupt en gång först istället för att fräsa till när ens familj går en på nerverna. En vardag där man umgås lite mer och jobbar lite mindre kvällstid (om än till priset av lite svettigare raster och lite mer ostrukturerade lektioner följande dag). Där vi försöker vara oss själva, men en lite bättre version. Hallå, det var inte dumt alls! Kanske värt att testa även vanliga veckor...</div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-14980219865915748712023-10-31T21:57:00.001+02:002023-10-31T21:57:22.145+02:00Varför Paris, vi har ju Åbo<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0Hq4kaw2WoVd3neCRKXG9IeNvBXUA6yF7v8iv8D5YNzjmSPnCehkHs8qHBYPqV65HPiofjVcIeXYdqBPA_dTn-k_V_ReTgqje8FK40Ywxq3YjEmuEgD_GbJkJJc464Nn1O7ruObbmU_HF0GUmnYzZzlTcceHla-Zbq3WXDAUjPJxD6jbKPRhN4giXkgiU/s6000/DSC_0610.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0Hq4kaw2WoVd3neCRKXG9IeNvBXUA6yF7v8iv8D5YNzjmSPnCehkHs8qHBYPqV65HPiofjVcIeXYdqBPA_dTn-k_V_ReTgqje8FK40Ywxq3YjEmuEgD_GbJkJJc464Nn1O7ruObbmU_HF0GUmnYzZzlTcceHla-Zbq3WXDAUjPJxD6jbKPRhN4giXkgiU/w640-h426/DSC_0610.jpg" width="640" /></a></div> <div style="text-align: justify;">Titta här - ett halvfärdigt inlägg fullt av sommar och sol som bara behövde lite text för att läggas upp. Var så goda! Jag bjuder på en somrig, ganska härlig promenad längs Aura å. Dagen innan hade vi rullat in på Runsala camping och ägnat en eftermiddag åt Åbo slott. Nu var det dags för en annan favoritaktivitet i Åbo, nämligen strosa längs ån. Vi började vid Forum Marinum, kollade båtar, klättrade på prästkragen och begrundade lyftkranar. </div><div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7zPwna6Qe3i_O9jzJtXMe9eHai5za82WpSMb-CqOiHxW9v6rlu9ADhkxDFO9Z9Ua6XJh04JDRmvgReu2SqvF0XEDWpFyXqz-EghsC4UEIZweskF-noKoMxCd8SNTic5nYZuql3jqMijYcUBZ1MQjSdR_IDG_5XpTARyrQi5I4qKgy3xl2EXMywMJoa3RJ/w640-h426/DSC_0616.jpg" width="640" /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Efter en överfart med färjan Föri och en broburen återkomst till den sida av ån vi började på hade vi kommit till Kakola. Vi har ju knappt varit i Åbo sedan Kakolabacken befolkades av icke-frihetsberövade invånare, och inte har vi testat bergbanan heller. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-041X1zB8BI9Fk1UBTT5im3tLztre07meuv__ZcpR2CiD-FHfMMQW_F4JCFRbiDVOyDwiOm3vLvTliQsHhObK1oG-VoMTOPhf4PvtFOnzbWIlbgbgOY6PrYSVgxkGMI6yumdKyVSPRGNHPW9pUfyo3U9Jdo7fxI2bhe5sMflc4Wv2EsDCs161hgRRRp0Y/s5336/DSC_0620.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="5336" data-original-width="3424" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-041X1zB8BI9Fk1UBTT5im3tLztre07meuv__ZcpR2CiD-FHfMMQW_F4JCFRbiDVOyDwiOm3vLvTliQsHhObK1oG-VoMTOPhf4PvtFOnzbWIlbgbgOY6PrYSVgxkGMI6yumdKyVSPRGNHPW9pUfyo3U9Jdo7fxI2bhe5sMflc4Wv2EsDCs161hgRRRp0Y/w410-h640/DSC_0620.jpg" width="410" /></a></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Vad fint det var där uppe! Jag är visserligen tveksam till om jag själv skulle vilja bo på ett gammalt fängelseområde, men den som planerat det nya området har onekligen gjort ett bra jobb! I det här skedet höll kämpaglöden hos vissa flanörer på att falna, så vi fick illa kvickt leta fram en parkbänk att äta mellanmål på nere vid ån. Sedan var alla redo för att gå vidare igen - in till centrum för att leta upp en lunch! </div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1tM56br-H08Tm3Sk-m4F3mgunO-hN3SWVj9ZWT4E5vU1Ftw1ihJA0aqQRcamsu6xd2YDIvuuHnkYtLJO6StJGfWqMK-71usjxQIHJs619VLU_SSXJyH2-sG2TzGzziGIbtuzuKKa3B42psmAv2jugbiMB0GeLsBb-BQ6sZraEMXyO2t2DDtYY9mK9qTys/w640-h426/DSC_0633.jpg" width="640" /></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Snopet värre när det visade sig att det inte fanns något Stockmann café längre, men besvikelsen lade sig när vi hittade en präktig asiatisk buffé i Hansakvarteret istället. Efterrätt och allt!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Sen hängde vi på stan, shoppade Funko Pops, åt glass nere vid ån, tog en sväng förbi Domkyrkan... men sen var det dags att återvända till Runsala - kvällsdopp, brädspel och chill väntade! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="6000" data-original-width="4000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqOl9nlo2XD-T9R67OAEi3ZFPTwI_70Dd6H6JRQDOWP_e0dKtTIDWcPevp-mrnzeC7qBrrmnlwEAseRq9C4qtfGKRqRxfJIow7niKBwveg4HRlLabnbt23XodTnO2cuSz3qZEmgLnbQ1Tz1qM8TMGdbdsuhg9xqNu6D2C-kDZn8PQtqpB95WHZoADZTxpp/w426-h640/DSC_0637.jpg" width="426" /></div></div><p></p></div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-74432087046432759172023-10-30T19:06:00.003+02:002023-10-30T19:06:43.114+02:00Höstlovet som vaknade till liv igen<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXM8isbArc_0uUNYxLOOY-Fhm1yXgmZAfR2REQMdG1N9MKiiI3qe7jXuyuFLxiLHNOJnha3wudsjHOiRFNS3mZC02Ced_zM9KMzb7SU39uV9nCLsEymV44OACMNu7EhOuVuOuNoBhRf0e8Rx_En8verhoeoUh1ocaG25gAsJs7QRtLl8YCOnrsjTNS5bta/s3468/20231021_153329.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXM8isbArc_0uUNYxLOOY-Fhm1yXgmZAfR2REQMdG1N9MKiiI3qe7jXuyuFLxiLHNOJnha3wudsjHOiRFNS3mZC02Ced_zM9KMzb7SU39uV9nCLsEymV44OACMNu7EhOuVuOuNoBhRf0e8Rx_En8verhoeoUh1ocaG25gAsJs7QRtLl8YCOnrsjTNS5bta/w640-h640/20231021_153329.jpg" width="640" /></a></div><br /><p></p><div>Oj, nu har jag låtit det miserabla föregående inlägget ligga högst uppe för länge... skynda skynda, här kommer ett mer positivt inlägg! </div><div><br /></div><div>Höstlovet var i och för sig inte så minnesvärt - det kom och gick, jag var krasslig och ur form och sen började jag jobba ungefär när barnen fick sitt lov. Men sen! På fredagen checkade jag ut från jobbet efter lunch och plockades upp av den höstlovslediga familjen. På grund av olika orsaker - framför allt de osynkade lovdagarna - hade vi ju inga stora planer för lovet, men något ville vi hitta på ändå. Och så blev det Tropiclandia, en hotellnatt och en massa god mat i Vasa. Så enkelt, men så trevligt! Ja, till och med att guppa runt i Tropiclandias överbefolkade bassäng utan att kunna ta fem simtag åt något håll utan att krocka med en annan höstlovsfirare var trevligt. Att sova på hotell och spela Carcassonne på rummet var trevligt. Att äta en massa gott var trevligt. Att gå på stan och titta på saker var trevligt. Att gå en sväng på färgsprakande, höstiga Sandön var trevligt. Framför allt - att umgås och göra något roligt tillsammans med familjen var trevligt. Det behövde vi!</div><div><br /></div><div>Men sen tog min förkylning ny fart och nu, en och en halv vecka senare, känns det som att jag kommer att vara förkyld för alltid. Det är så det är nu. Huvudet som i ett akvarium, en röst som inte riktigt fixar lärarjobbet och en energinivå som ligger långt under alla önskemål. Kanske inte helt smart att ligga och skvalpa runt i en bassäng tillsammans med halva Österbotten när jag inte riktigt hunnit bli frisk ändå. Men det var det värt. </div><div><br /></div><div>(Men jag ger den inte många dagar till. För snart ska jag ut på äventyr igen!)</div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-47956720935561897412023-10-15T21:29:00.003+03:002023-10-15T21:34:39.092+03:00Regnhelg<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOQJH79fTRYDLXEWRaem-kOCeaCGpVjOmnM__SwSPq0uW3jHvgnNyqMLzugIK5_il8cvwHzlIyOGNIa6wxlkKYUHbWItJCE1VjWjkhsZPyWJ5Lsnv3wIe99SQ6ucp21fD_zTF9rdW7K8jEVgSQwtGBsW3nUY5IXcxh4GLru4IYCrQAsga7cVzOWVf-KvZ6/s4000/20231015_142715.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="3000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOQJH79fTRYDLXEWRaem-kOCeaCGpVjOmnM__SwSPq0uW3jHvgnNyqMLzugIK5_il8cvwHzlIyOGNIa6wxlkKYUHbWItJCE1VjWjkhsZPyWJ5Lsnv3wIe99SQ6ucp21fD_zTF9rdW7K8jEVgSQwtGBsW3nUY5IXcxh4GLru4IYCrQAsga7cVzOWVf-KvZ6/w480-h640/20231015_142715.jpg" width="480" /></a></div><br /><p></p><div style="text-align: justify;">Helgen har gått, och därmed två av mina fem höstlovsdagar. Kan inte påstå att det har varit två stärkande, upplyftande dagar, utan snarare en ganska eländig mix av gråväder, spänningshuvudvärk, konflikter med de två mer konfliktbenägna barnen, misslyckade planer och skärande Weltschmerz. Jag vet inte, kanske är det helt enkelt det som händer när det kommer lite ledighet efter en höst med alltför lite återhämtning? Sist och slutligen skönt ändå att vi inte har så storslagna planer! Vi hade funderat på en tur till Sverige för att hälsa på kusinerna, men det föll på olika saker - bland annat att kommunerna här har synkat lovet så dåligt att jag är ledig i början av veckan och barnen i slutet, vilket ju känns lite klumpigt... Matias, den lyxliraren, har höstlov hela veckan. Vi får ta lovet som det kommer och gott så!</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Blir också så oerhört ledsen för det här jordklotet när jag läser nyheterna och går in på sociala media. Det sista världen behövde just nu var ett hastigt upptrappat, våldsamt krig på en redan så inflammerad plats. Redan nu syns det ju också hur polariserande den här situationen är - hur kan man välja sida i en konflikt där det finns så många fel och så lite rätt? Hur ska det någonsin gå att hitta en väg till fred när varje raketanfall gräver djupare sår bland människorna? </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Vad kan jag säga - jag ber om ursäkta för detta bedrövliga inlägg!</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Jag har åtminstone plockat äpplen och kokat mos i helgen. Och gått på 12-årskalas. Det är åtminstone något!</div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-35831853904336326242023-09-30T10:18:00.001+03:002023-09-30T10:18:06.317+03:00Åbo slott anno Domini 2023<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="6000" data-original-width="4000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjztqHJHimvQUkVTeTLpHoqY0zqHD-OiazY3MdEnuKFnX-vfqbAa-pkV56SrWX7EH2z0XxQSlT18-aP40hFP7aFv1cbGZZAo7eRjrZ58ufdD8wlgjncB8yPvVXDjVfTwrRkXsH5whm5e8EqQWl-xQlc4M4zd3hhMN5Q2IXHUWH_t3Jy7ldDEabNK4vizrCF/w426-h640/DSC_0574.jpg" width="426" /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Den här hösten! Det såg så luftigt och ledigt ut i min kalender, med rekordfå lektioner den här perioden. Tur det, för det har minsann fyllts på! Som vanligt är det till stor del självförvållat, eftersom jag de senaste 1,5 månaderna har fyllt all ledig tid med att jobba på inte bara en, utan två, Erasmusansökningar. Efter ett avslag på vår senaste projektansökan känns det som att det här verkligen <i>ska </i>lyckas! Punkt slut. Och lyckas det inte har vi åtminstone investerat all kraft och omsorg vi kunnat i de här projektplaneringarna. Men nu är det faktiskt lite skönt att deadline kommer emot om några dagar - även om det är mycket annat på gång under de här dagarna också, så jag kan inte bara stänga in mig på min kammare och slipa på projektplaner även om det skulle vara fint. Några dagar till av multitasking - sedan blir det mer fritid på fritiden!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigh8EqCc8YUhG83Lc-W5qDCS-p7xYa_MxvGCDElOXSTx6I7ahtSKOYawmDmq3B_w0m2ssibAwuFMEGvFHbeBUwuEv3rHES0yLy2zsUX6pKMjREfDnumJHM9dJSlalB93xbZaVL3SjeJhPxTdfnysg3Hl4-3MPXJZlrDkas536W93w0LPiZx7eRl9mMS_2V/s6000/DSC_0564.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="6000" data-original-width="4000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigh8EqCc8YUhG83Lc-W5qDCS-p7xYa_MxvGCDElOXSTx6I7ahtSKOYawmDmq3B_w0m2ssibAwuFMEGvFHbeBUwuEv3rHES0yLy2zsUX6pKMjREfDnumJHM9dJSlalB93xbZaVL3SjeJhPxTdfnysg3Hl4-3MPXJZlrDkas536W93w0LPiZx7eRl9mMS_2V/w426-h640/DSC_0564.jpg" width="426" /></a></div></div> <p></p><p>Hur som helst. En liten paus ska jag stjäla mig och ladda upp bilder från en fin dag i somras. Vår husvagnssemester landade efter många om och men i Åboland, och allra mest just i Åbo. Vi fick en fin plats i skogsbrynet på Runsala camping och stortrivdes där. Och så roligt att få återse Åbo i lugn och ro tillsammans med familjen! Vi inledde starkt med en eftermiddag på Åbo slott. Det råkade vara medeltida marknad utanför under dagarna vi var där - inte att förväxla med Medeltidsdagarna i Åbo, men ändå trevligt. När vi var där låg dofterna av helstekt gris i luften och övningarna inför tornerspelen var i full gång. Det gav en omedelbar semesterkänsla!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXC7B7axVGy5UVd_fkHknvXC1U9HiX0Gsplq6_erjsjaoASst1Q4ezvUN4FjD7k3RZRJID9AtlZY7kQaXAajYU4jJ3tNKvx7T3cBKZVrvISBoTPTCp4FOh6WTs9k4BzzyesKv9yyZJZFpT1hOQMWfqVHuOJq6iThPmZUFVoRBr1neyhgxyOrgpKbFFHnA9/s5455/DSC_0562.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3637" data-original-width="5455" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXC7B7axVGy5UVd_fkHknvXC1U9HiX0Gsplq6_erjsjaoASst1Q4ezvUN4FjD7k3RZRJID9AtlZY7kQaXAajYU4jJ3tNKvx7T3cBKZVrvISBoTPTCp4FOh6WTs9k4BzzyesKv9yyZJZFpT1hOQMWfqVHuOJq6iThPmZUFVoRBr1neyhgxyOrgpKbFFHnA9/w640-h426/DSC_0562.jpg" width="640" /></a></div><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Åbo slott har alltid varit en favoritplats där jag känt historien virvla runt i alla hörn. Så är det fortfarande, men så det har utvecklats där! Den vänliga biljettförsäljaren tipsade oss om att inleda med en tur i utställningarna i sidoflyglarna och vi vandrade nyfiket dit. Wow! Där har det hänt mycket! Där fanns utställning efter utställning - man kunde ha gått i timmar! Nu har vi ju rätt stora och rätt historieintresserade barn, men när vi kom till (den också nya) museishoppen nånstans på mitten måste vi köpa oss en strut salmiak för att få lite nytt krut och orka fortsätta vandringen från kammare till kammare, från århundrade till århundrade. Det var vi inte riktigt förberedda på, men otroligt fina utställningar var det!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4DYdRY6cNHlxKpAgnU99jaIiOMFZJnbEHvTR20UjUFr10KqlJ8Ki4fUsfWPL3xGKkysgtgXxvlT-ZiUFuW-DyPaPLb7qElpSHF77YfBtFtT7yqSWu2d_g0tli1bXgFMsnisy8Gse4va3dArH7MkfffJqGoXNYav2-My0tSWANsVjFr5sNr47F4OiYIeKS/s6000/DSC_0567.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4DYdRY6cNHlxKpAgnU99jaIiOMFZJnbEHvTR20UjUFr10KqlJ8Ki4fUsfWPL3xGKkysgtgXxvlT-ZiUFuW-DyPaPLb7qElpSHF77YfBtFtT7yqSWu2d_g0tli1bXgFMsnisy8Gse4va3dArH7MkfffJqGoXNYav2-My0tSWANsVjFr5sNr47F4OiYIeKS/w640-h426/DSC_0567.jpg" width="640" /></a></div><br />När vi väl gått igenom den delen av slottet och hade det <i>egentliga </i>slottet kvar, det jag tänkte på när jag pratade om att besöka Åbo slott var energin redan på upphällning och i jämförelse med de noggrant uttänkta miljöerna tidigare lyckades inte de vackra, men ganska avskalade rummen och salarna fånga barnens intresse helt... Men jag lyckades valla min flock igenom hela rundturen ändå, och flocken var föredömligt medgörlig trots allt. Med stadig påfyllning av salmiaktillgången så...<br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUfcx6100e9kMp2Gsy7o-Pe2AEbhGO7KvBnZjYNNpUY592Sb50Qw9b7_O4Lm0SeO6yTuzyTTPY8D2WGcGDc0pBAa-IH5LaRZWGzM-lNfY7OLqDDoAeEne8MLbhG8gV-YrL8BhslgU-C7dO-PeRUYPYbu4ScN5RCb2-r4c3PwSfno4LHpi3HZpZ87WkbSlP/s5967/DSC_0569.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3978" data-original-width="5967" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUfcx6100e9kMp2Gsy7o-Pe2AEbhGO7KvBnZjYNNpUY592Sb50Qw9b7_O4Lm0SeO6yTuzyTTPY8D2WGcGDc0pBAa-IH5LaRZWGzM-lNfY7OLqDDoAeEne8MLbhG8gV-YrL8BhslgU-C7dO-PeRUYPYbu4ScN5RCb2-r4c3PwSfno4LHpi3HZpZ87WkbSlP/w640-h426/DSC_0569.jpg" width="640" /></a></div><br />Sedan var det roligt att komma ut till marknadsplatsen igen och strosa runt och känna sommarkänslan. Men så småningom var det dags att fylla på energinivåerna efter vår långvandring i historien, och då föll valet enhälligt på pizza i centrum istället för den helstekta grisen... så så blev det. En fin dag att plocka fram nu när hösten och jobbet smugit sig på igen!<br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #0000ee;"><u><br /></u></span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi08OhNOy45an7iZNK0jmz4za6a6uilBFomXfbk9LaDMZVzXk0oprvqiPsVpXyng8_dRwDzriIkNnXt7s3gjU7ZEgeKNnD2835Pae-iazzEOBNYGEG2VKYZ3jqAZ0JuwrewKaomwFl-cHFLFD1arBHPKtUNr8jP7UVJGgDggvQowtY3Z6OZyq4rbfVm4GKV/s6000/DSC_0575.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi08OhNOy45an7iZNK0jmz4za6a6uilBFomXfbk9LaDMZVzXk0oprvqiPsVpXyng8_dRwDzriIkNnXt7s3gjU7ZEgeKNnD2835Pae-iazzEOBNYGEG2VKYZ3jqAZ0JuwrewKaomwFl-cHFLFD1arBHPKtUNr8jP7UVJGgDggvQowtY3Z6OZyq4rbfVm4GKV/w640-h426/DSC_0575.jpg" width="640" /></a></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #0000ee;"><u><br /></u></span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsHeUjTuRWEoSqXCQv6zE2XV5Q2j0cN2m1KcN1Qrk4rGxVT2q_yPVYzYwhylSobRhKzfng6LkTCVTu7ShNicy6uqN4fLexQdpNFx3VEDVHTyNVyZflhmbilH00t5b5-OS8wpPKL4D5ZnPjSu9QQuPb08dJxcjdhPtNd9dwCETlUacijPEnDNhBduLuWB2_/s6000/DSC_0588.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsHeUjTuRWEoSqXCQv6zE2XV5Q2j0cN2m1KcN1Qrk4rGxVT2q_yPVYzYwhylSobRhKzfng6LkTCVTu7ShNicy6uqN4fLexQdpNFx3VEDVHTyNVyZflhmbilH00t5b5-OS8wpPKL4D5ZnPjSu9QQuPb08dJxcjdhPtNd9dwCETlUacijPEnDNhBduLuWB2_/w640-h426/DSC_0588.jpg" width="640" /></a></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-55915573108625257762023-08-29T22:23:00.002+03:002023-08-29T22:23:47.337+03:00Streak<p style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQ440fH46mpzc26fnr-PWrr9O1aESqd3Y4m0T0y3X3MUalkTThUAGEK_Kk2E_ew_9YlNGaTE9iYFmXCk3X3AUHPaErg4l4HYxKZH7ERycnkrYJP84_uzq6V2BLGjdd9HXYrpsSDierR6ZnV58szPvzKQzVvUDpDrf3YkVYH0Zm0udUwzMNZN_vPRcx-dTk/s3264/20230802_200730.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3264" data-original-width="2448" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQ440fH46mpzc26fnr-PWrr9O1aESqd3Y4m0T0y3X3MUalkTThUAGEK_Kk2E_ew_9YlNGaTE9iYFmXCk3X3AUHPaErg4l4HYxKZH7ERycnkrYJP84_uzq6V2BLGjdd9HXYrpsSDierR6ZnV58szPvzKQzVvUDpDrf3YkVYH0Zm0udUwzMNZN_vPRcx-dTk/w480-h640/20230802_200730.jpg" width="480" /></a> </p><div>Så lite tid, så mycket att skriva om! Det är tydligen en månad sen jag var inne här senast och som vanligt betyder det att livet utanför skärmen har snurrat på i full fart. Jag har mycket jag vill skriva om, men jag tänker börja med det jag är allra mest stolt över den här sensommaren. Min runstreak på en dryg månad! Japp, du hörde rätt. Jag, som aldrig tyckt om att springa, fick ett infall i slutet av juli - min syster småbarnsmamman berättade att hon kommit igång med löpningen igen genom att springa två kilometer om dagen i två veckor och sen öka på lite. Det tyckte jag lät rimligt och plötsligt tänkte jag att kan hon, kan väl jag? Två veckor med två kilometer per dag. Kör! </div><div><br /></div><div>I början gick det långsamt, långsamt och det ska väl snarare beskrivas som lufs än löpning. Men så småningom började det kännas lättare, och till min stora förvåning gick det bra att springa två kilometer per dag, även dagar när jag hade huvudvärk eller annars bara kände mig ur form. En sån kick att inse! Två veckor gick och en månad blev mitt nya mål. Det gick också fint, så jag tänkte fortsätta så länge det kändes bra. I slutet av förra veckan, efter 32 dagar, kändes det inte bra längre, så då avbröt jag. Jag hade kanske hoppats på att fortsätta lite längre, men jag passerade ju ändå en månad. Kroppen var åtminstone väldigt tydlig med att jag behövde vila några dagar, så då fick det så bli.</div><div><br /></div><div>Det har varit så nyttigt för mig - att inse att jag orkar och kan. Jag tror också det har varit bra för mig att <i>varje dag</i> göra nåt som känns lite jobbigt och så småningom till och med börja se fram emot det. Jag tror att det framför allt var enkelheten som gjorde det för mig. Två kilometer per dag, inget träningsprogram, inga variationer, inga alternativ. Det enda jag varierade var rutten, och några gånger sprang jag tre kilometer. En dag sprang jag till och med 5 km och var (är fortfarande) stolt som en tupp! Ja, och Matias fick jag också med mig! Han började lite efter mig, men eftersom han fortfarande håller på tror jag han passerat mina 32 dagar redan... också en bonus! </div><div><br /></div><div>Nu, efter att ha vilat några dagar, är då planen att fortsätta, men inte med en runstreak den här gången. Jag tror det blir för slitsamt i längden, och kanske också svårt att få till när dagarna blir kortare och arbetstimmarna fler. Dessutom märkte jag runstreaken fick mig att välja bort styrketräning och det känns inte heller så smart. Nu ska det istället bli en träningsstreak - men förhoppningsvis med ett par löpturer per vecka så att jag inte tappar det nu när jag är på gång! Men samtidigt varvar jag med annan träning - idag inledde jag min nya streak med pilates och imorgon fortsätter jag med vattengympa. Men på torsdag kanske jag springer en tvåa igen..?</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidFK0FBo6jXjl7tA0PLpIHZx3PHbhtw0zvfvkOjN3R1vp-VuCC-04btiBQUzJcaW2MtFmuBivSYHJE-PbqqM368nRbMpcj0XmmMGFy4HwQ_FP9-MBzdGQftoemRU44IIuUsKSBMjZWnvy5_WRoWpQVsW014z7tK75Jlj2PlCu-2Jmb9ghDh0MLQe2M_Nqa/s4000/20230813_075832.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="3000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidFK0FBo6jXjl7tA0PLpIHZx3PHbhtw0zvfvkOjN3R1vp-VuCC-04btiBQUzJcaW2MtFmuBivSYHJE-PbqqM368nRbMpcj0XmmMGFy4HwQ_FP9-MBzdGQftoemRU44IIuUsKSBMjZWnvy5_WRoWpQVsW014z7tK75Jlj2PlCu-2Jmb9ghDh0MLQe2M_Nqa/w480-h640/20230813_075832.jpg" width="480" /></a></div></div><br /><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-358388557572470452023-07-29T22:08:00.001+03:002023-07-29T22:08:41.172+03:00Vår husvagnsodyssé, kapitel 1<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEsnzzFot3u36ot4i5on5QKxJSIgnv6zYmUoSgsMOC8Va4-3hfda0ltqCHtihyP9JZXYXfO7kBn-ZZ0UXrukevaCsVIw1BBLjrkH44dISmdo5NNJFZQPaeo5B4gLNrMFoXUzeFuyrN5AJiFu8oKJtl_7o97ZM-RmMmybahETYkZrJTVUi9-tOF4S80-rQL/s5868/DSC_0473.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3912" data-original-width="5868" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEsnzzFot3u36ot4i5on5QKxJSIgnv6zYmUoSgsMOC8Va4-3hfda0ltqCHtihyP9JZXYXfO7kBn-ZZ0UXrukevaCsVIw1BBLjrkH44dISmdo5NNJFZQPaeo5B4gLNrMFoXUzeFuyrN5AJiFu8oKJtl_7o97ZM-RmMmybahETYkZrJTVUi9-tOF4S80-rQL/w640-h426/DSC_0473.jpg" width="640" /></a></div><p style="text-align: justify;">Vem kunde tro att vi skulle få en så fin och på alla sätt lyckad semesterresa? Om jag ska vara ärlig - inte jag. Av någon orsak var det hopplöst motigt att ta tag i planeringen i år (men okej, orsaken är ganska uppenbar - jag hade planerat och åkt på inte mindre än fem Erasmusresor på ett drygt år och även bortsett från det ägnat hela läsåret åt att just planera och styra upp saker, så jag hade fått lite övernog av planering). </p><p style="text-align: justify;">Men när vi satt med barnen i början av sommaren och frågade vad de hade för önskemål överraskade de oss med att mest av allt önska en husvagnsresa i Finland med faffas gamla Solifer. Med tanke på alla mina spännande Erasmusresor och resan till London ifjol hade jag snarare förväntat mig nåt i den stilen, men gott så! För två år sen hade vi en jättefin resa till östra Finland med husvagnen och hela familjen var överens om att det skulle vara roligt med något liknande i år. Vi pratade med faffa, som gärna lånade ut sin husvagn och så prickade vi in in en vecka som varken krockade med Arvids sommarjobb eller något annat program. Vart vi skulle och vad vi skulle göra hade vi en väldigt luddig uppfattning om. Inte ens datumen lyckades sist och slutligen, eftersom vi behövde flytta fram resan ett par veckor på grund av allt kring Matias mosters begravning...</p><p style="text-align: justify;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUTKWXbsrQ4HP_1AR9Rx0mGVYxBipv5zfJ_e2ksqT_lKTD5fKiXgivILIkJSuDJ85eAcd9G9VA7InzMmT3fvE_gV9AAGCLuhlh2GMMmT58hHzi5_KhSx2Y9Qg3D6ijLt-gUFC37VX4QAob43cA1mt9QsBkLwj4wqmkxMdhyB-4ykx8i3fBE4lKKa3J5Xcy/s6000/DSC_0497.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUTKWXbsrQ4HP_1AR9Rx0mGVYxBipv5zfJ_e2ksqT_lKTD5fKiXgivILIkJSuDJ85eAcd9G9VA7InzMmT3fvE_gV9AAGCLuhlh2GMMmT58hHzi5_KhSx2Y9Qg3D6ijLt-gUFC37VX4QAob43cA1mt9QsBkLwj4wqmkxMdhyB-4ykx8i3fBE4lKKa3J5Xcy/w640-h426/DSC_0497.jpg" width="640" /></a></div><p></p><p style="text-align: justify;">Men till sist hade vi en plan och en packad husvagn! Åboland skulle det bli, men in i det sista trodde vi att det skulle bli en tur på Skärgårdens ringväg. Men helt i enlighet med resten av vår flummiga planering ändrade vi oss kvällen innan, skippade ringvägen och bokade in oss på en tur till Bengtskär istället, för övrigt fick det bli Åbo och Pargas. Så bra val! Ringvägen är säkert också fin, men är 100 % nöjd med hur resan blev till sist. </p><p style="text-align: justify;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqtmUu9d4VOdDbgfnb25Ik2tLZT8sABTSbFnfWY6i5nHY12aCr9kTHzUKsrBG2VmA6tgPTKdJChpoD-n4blqjG3JcGcvJzkBqS8rq1tnWiAccAGUz7VUP3fZHWl7e_X7bLyBTzs7W64k4K-xmCHWmcoiKv-A2-m8pHeIsYaFEmHQh8GSIlEhnoZaz9Bqfk/s5961/DSC_0503.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3974" data-original-width="5961" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqtmUu9d4VOdDbgfnb25Ik2tLZT8sABTSbFnfWY6i5nHY12aCr9kTHzUKsrBG2VmA6tgPTKdJChpoD-n4blqjG3JcGcvJzkBqS8rq1tnWiAccAGUz7VUP3fZHWl7e_X7bLyBTzs7W64k4K-xmCHWmcoiKv-A2-m8pHeIsYaFEmHQh8GSIlEhnoZaz9Bqfk/w640-h426/DSC_0503.jpg" width="640" /></a></div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Vi startade en onsdagseftermiddag - E och J gick i simskola och skulle missa de sista dagarna av årets simskola, men E hade ett teknikmärke att ta innan han var redo för avfärd. Den sista uppgiften avklarades på onsdagsförmiddagen och en nöjd son kunde avsluta simskolan med flaggan i topp! Vi körde söderut, men pausade för lunch i Närpes. Av en slump råkade vi förirra oss till Vargberget, där det inte bara finns ett friluftscentrum, utan också en pytteliten pott som E och J kunde simma i medan vi trollade fram en lunch. Bra paus!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibX-pwVg0pwb3Ygt63bCfx62gP1WUX2bwi2ysaNCJLdGUBA58vRIeXQWaSFxiSojjNwYmeStCNFXV-iB1aUChl5o3D-DEEiJmhgq33a4otTKNsiFCHMkH_bVakMPMT5WNtNBsLQw7GU3tC-Mau7VEg0LrmUDF6foPWSRE9LOOdwDdS47WpsQsismdlRdbE/s5060/DSC_0509.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3390" data-original-width="5060" height="428" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibX-pwVg0pwb3Ygt63bCfx62gP1WUX2bwi2ysaNCJLdGUBA58vRIeXQWaSFxiSojjNwYmeStCNFXV-iB1aUChl5o3D-DEEiJmhgq33a4otTKNsiFCHMkH_bVakMPMT5WNtNBsLQw7GU3tC-Mau7VEg0LrmUDF6foPWSRE9LOOdwDdS47WpsQsismdlRdbE/w640-h428/DSC_0509.jpg" width="640" /></a></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Vi var alltså på väg mot Åbo, men efter att ha läst ett tips om Poroholma camping i Raumo bestämde vi oss för att stanna till en natt där. Och med tanke på diverse humör i baksätet var det riktigt skönt att skippa den sista timmen eller så som det skulle ha tagit att köra ända till Åbo den kvällen... för allas nervers skull! Det blev också en riktigt fin kväll på Poroholma! Vi är ju campingamatörer, men åtminstone med vår begränsade erfarenhet var Poroholma lite utöver det vanliga. Mycket liv och rörelse med massor (!) av husvagnar och husbilar, uteserveringar med levande musik och mycket att se på. Ändå en lugn och trevlig stämning - åtminstone på en vardagskväll som det ju var. Hur som helst, det kändes somrigt, semestrigt och roligt att vara där! Vi hade nog inte stannat så många dagar där eftersom vi är lite för introverta för att ha fullt så nära till fullt så många grannar, men för en kväll var det toppen. Lite synd ändå att vi var på väg vidare redan nästa morgon, för jag hade gärna sett mig runt lite i Raumo också. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsNEm3iUJmWj4R-2J-D3HhdYL1jrz39T263KkYegD7zOZ8sqlbLLFFEcujOLtZZZvpWYRJauIesLXRkmSl-TydAxtfY2ocHG1Qh6nXK-yuzy4wxLatbc--rwr4eMWHL0LowEjMmQ4O4IvF_ArZa1FfGUUl4U-X7qQLQaJnTP7A7DeOXoy4nfjjr-MoAGrf/s6000/DSC_0492.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsNEm3iUJmWj4R-2J-D3HhdYL1jrz39T263KkYegD7zOZ8sqlbLLFFEcujOLtZZZvpWYRJauIesLXRkmSl-TydAxtfY2ocHG1Qh6nXK-yuzy4wxLatbc--rwr4eMWHL0LowEjMmQ4O4IvF_ArZa1FfGUUl4U-X7qQLQaJnTP7A7DeOXoy4nfjjr-MoAGrf/w640-h426/DSC_0492.jpg" width="640" /></a></div><br /><div style="text-align: justify;">Är så otroligt glad över att alla våra barn så gärna hänger med oss på resor och utflykter! Till och med fast vi numera har inte bara en, utan två tonåringar... A:s enda villkor var att han skulle få ha en egen säng som han inte delade med någon och det tyckte jag lät väldigt rimligt! Är plågsamt medveten om att antalet somrar innan de flyger ur boet krymper stadigt. Men att resa tillsammans är nog nåt av det roligaste vi vet, så jag hoppas förstås att det är något de vill fortsätta med - typ helst alltid! För de är ju så roliga att umgås med. </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3WIGKzVQWY1WuPfhQDktWTMFISJR3V61gwkXumb4dTzCTuk73H27EguOo-AQrt1uUI-xdgoAd87snks-I09EPXUhetyAYH9mIpkOZJAMVrCz9T0lsJa0gjJ4pRD41FDeA4a1fm3DixEqyX5WdmDsLf_e_GddJWaxu4Zjjjtpq5LD3nuI_xtEIZAnVqjYN/s5926/DSC_0515.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="5926" data-original-width="3852" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3WIGKzVQWY1WuPfhQDktWTMFISJR3V61gwkXumb4dTzCTuk73H27EguOo-AQrt1uUI-xdgoAd87snks-I09EPXUhetyAYH9mIpkOZJAMVrCz9T0lsJa0gjJ4pRD41FDeA4a1fm3DixEqyX5WdmDsLf_e_GddJWaxu4Zjjjtpq5LD3nuI_xtEIZAnVqjYN/w416-h640/DSC_0515.jpg" width="416" /></a></div><p>Det blev nog sommarens roligaste kvällspromenad, det här. Vacker solnedgång, glittrande vatten och mycket kul att se på! Många av husvagnsplatserna var precis invid vattnet, men eftersom vi kom ganska sent fick vi inte en sån - men ändå en helt okej plats. Det var liksom inte långt till vattnet någonstans.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWy9l7r-ZwJiY0oo9CrQAokmPRV-64jHua-6uEnezoLvofqXQTJwY9hcwREggyHIpSJ8GcYSw49ekIi9-g8GCL0IK2eKiec6gxmpkJrY3hZAId4sjnm3Gnq4er0AaqeCILKd8WXePDjmQZ9zDHNNtwwQEjVOHXIF8hVwvQhXZ5IIWTJig5MJKdcJAQk_bF/s6000/DSC_0519.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWy9l7r-ZwJiY0oo9CrQAokmPRV-64jHua-6uEnezoLvofqXQTJwY9hcwREggyHIpSJ8GcYSw49ekIi9-g8GCL0IK2eKiec6gxmpkJrY3hZAId4sjnm3Gnq4er0AaqeCILKd8WXePDjmQZ9zDHNNtwwQEjVOHXIF8hVwvQhXZ5IIWTJig5MJKdcJAQk_bF/w640-h426/DSC_0519.jpg" width="640" /></a></div><p>Min toflsa och min vifsla. Ibland lite utmattande, men också väldigt roliga. Och barnasinnet är det inget fel på!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfiA06xH_VxeA_m6pdzdruUvAQxANpCH10PmP62tiFsHJYj5PC58ING55Emxn9qpzeVSmt6pIFc3BWv0IiMDZLgrxQmkPP_ACgIgq6NFRr4wjN9O7qxmcK_k8RhQKcknaJamb_vitlV64tqw89LXLbQagdTjOr0EK5_MQ-cws_kZQP26opt6DoHzSJcMNW/s5450/DSC_0530.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3570" data-original-width="5450" height="420" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfiA06xH_VxeA_m6pdzdruUvAQxANpCH10PmP62tiFsHJYj5PC58ING55Emxn9qpzeVSmt6pIFc3BWv0IiMDZLgrxQmkPP_ACgIgq6NFRr4wjN9O7qxmcK_k8RhQKcknaJamb_vitlV64tqw89LXLbQagdTjOr0EK5_MQ-cws_kZQP26opt6DoHzSJcMNW/w640-h420/DSC_0530.jpg" width="640" /></a></div><p>Tidigare hade faffa en ungefär lika gammal Solifer, men betydligt mindre och dessutom med någon gammal fuktskada som gav den en markant air av mögellukt. Vi är jätteglada för att han böt upp sig till en som visserligen också är gammal, men som är fräsch och rymmer hela vår familj! Och som barnen konstaterade när vi gick runt på Poroholma och spanade vagnar - den är tillräckligt gammal för att ha passerat gränsen mellan "tråkigt gammal" och "retro". Vem gillar inte retro! </p><p>Tyvärr var kylskåpet lite mer retro än jag hade önskat och hade tydligen blivit mer opålitligt sedan vi lånade husvagnen för två år sen... när vi kom fram på kvällen var det varmt och vi fick kasta en del mjölk och annat som redan hade blivit ofräscht - och jag som hade ägnat förmiddagen åt att fylla kylskåpet till brädden med praktisk och god mat för resan... Det skapade lite dålig stämning, om vi säger så. Det visade sig under resten av resan att kylskåpet ibland var kallt, ibland varmt och aldrig riktigt det man hade förväntat sig... För att rädda husfriden införskaffades en eldriven kylväska redan morgonen därpå, och så var det problemet löst. Vi fick bara handla lite oftare än vi annars hade gjort. I övrigt funkade husvagnen utmärkt!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSMICWBAtAeS-4Zk3tKzkCymskVfHjXn4gEBFBBqN5WwR6SBW7ou2SeNlvzLkTpafLQEvX_VWY_bqYuxYmNP9UtEtZQDucr-KmGfYA9r4I709SZZDL1SJWbC-Y_Cxc7Qym-p2YspC3AO1e7OyyA6qr34QJtgIKRybIK1kL2M3Pd1IMvtUXRFjl85LZh3gX/s2357/DSC_0537.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2357" data-original-width="2357" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSMICWBAtAeS-4Zk3tKzkCymskVfHjXn4gEBFBBqN5WwR6SBW7ou2SeNlvzLkTpafLQEvX_VWY_bqYuxYmNP9UtEtZQDucr-KmGfYA9r4I709SZZDL1SJWbC-Y_Cxc7Qym-p2YspC3AO1e7OyyA6qr34QJtgIKRybIK1kL2M3Pd1IMvtUXRFjl85LZh3gX/w640-h640/DSC_0537.jpg" width="640" /></a></div><br /><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-90312606335247550362023-07-29T20:25:00.001+03:002023-07-29T20:25:05.452+03:00Folk och fä på getfarm<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU4tL7svEPYh9OwSd_hU6Kv0qJTz_T_PnegA6B3L6Oez1gW7DcxRPnM9q6VID_M4RpEZzBEu3z8HP2NPbBAbKlwO18LshFW6Tc9y7x6_YH4kQeKgEN5r1OVwOWt1ok5hQkhyVvfU5uXxeBORmNWlOhqvCYSJOqEoz-RL8Kp8hU_jJ2k1JmEcar_texopJ-/s4096/received_208607141833697.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2731" data-original-width="4096" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU4tL7svEPYh9OwSd_hU6Kv0qJTz_T_PnegA6B3L6Oez1gW7DcxRPnM9q6VID_M4RpEZzBEu3z8HP2NPbBAbKlwO18LshFW6Tc9y7x6_YH4kQeKgEN5r1OVwOWt1ok5hQkhyVvfU5uXxeBORmNWlOhqvCYSJOqEoz-RL8Kp8hU_jJ2k1JmEcar_texopJ-/w640-h426/received_208607141833697.jpeg" width="640" /></a></div><p style="text-align: justify;">Det har blivit höst. Kanske inte om vi frågar almanackan, eller kalendern som fortfarande hävdar att det är ett par veckor kvar till skolstart, men definitivt om vi ser på vädret. Det blev en abrupt övergång - under vår husvagnsodyssé i Åboland simmade vi nästan varje dag och sommarkänslan var på topp, men efter att vi kom hem har det inte blivit ett enda dopp. Det har inte regnat hela tiden, men regnet och rusket har hela tiden hängt i luften och på morgnarna har det varit september i luften. Det här var jag inte riktigt redo för, så jag hoppas på åtminstone en liten, liten värmebölja ännu! Vill simma mer under bar himmel innan jag är redo för en lång, mörk vinter!</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFQfh2lK6r3bzS12XGQ6rwhwqS0tTkXcvmPzkBgk0rDKyCxpoHcnXJup0H8p8m8_J3jMX21lD_MJkxlHTtEaNw5QRu7E9yKbZV_uMHxaJJFrviVAUdzxGsVe5lB4PemGTDV390yUoHGJ7_Zx5gRPLg7vUIJcjbCRZqKfMEJQd6sytwICyYUWwFsEey_hQb/s4096/received_7071392436261621.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2731" data-original-width="4096" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFQfh2lK6r3bzS12XGQ6rwhwqS0tTkXcvmPzkBgk0rDKyCxpoHcnXJup0H8p8m8_J3jMX21lD_MJkxlHTtEaNw5QRu7E9yKbZV_uMHxaJJFrviVAUdzxGsVe5lB4PemGTDV390yUoHGJ7_Zx5gRPLg7vUIJcjbCRZqKfMEJQd6sytwICyYUWwFsEey_hQb/w640-h426/received_7071392436261621.jpeg" width="640" /></a></div><div><br /></div><div>Häromdagen hade vi stämt träff med mina systrar och en hel hög kusiner på Mannas lilla getfarm i Esse. Vi hade kollat att vädret borde vara okej, men när vi skulle gå ut till bilen var det som om någon hade vridit på en kran. Eller snarare en vattenbazooka. Men tydligen var det ett superlokalt regnväder, för när vi körde ut från Sandsund var det som att köra över gränsen till ett annat land, eller kanske en annan årstid - sol, blå himmel och torra vägar... så lustigt!</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbdlW8BwQ26Unx3oBcIj7wsahSZDUXQIXGbDFGLFQNss98isx15-FYwFj-4RxNEIdNKQs_DhjS6rZZiycB1Yl0CkyUtCR1hIw8YjFbLrPibciUQLSef6TFAnpJdxPw1SWLAoPu6tVV_USlmy0Tthrdto9BqDsse6qvY3xCRjnJhX_JHOm5v50205xKhUU7/s4096/received_6568854176506770.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4096" data-original-width="2731" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbdlW8BwQ26Unx3oBcIj7wsahSZDUXQIXGbDFGLFQNss98isx15-FYwFj-4RxNEIdNKQs_DhjS6rZZiycB1Yl0CkyUtCR1hIw8YjFbLrPibciUQLSef6TFAnpJdxPw1SWLAoPu6tVV_USlmy0Tthrdto9BqDsse6qvY3xCRjnJhX_JHOm5v50205xKhUU7/w426-h640/received_6568854176506770.jpeg" width="426" /></a></div><br />Men Mannas getfarm/getcafé, vilket ställe! Jag hade ju hört att det var värt ett besök, men hade väl ganska modesta förväntningar. Men så mysigt! Och vilka roliga djur getter är! Det är absolut inte bara en utflykt för småbarn (och deras slitna föräldrar), för jag hade med alla mina barn och tonåringarna var minst lika begeistrade som sina små kusiner. Fast det är klart, djurvän i största allmänhet behöver man ju vara för att trivas där...<br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgb8kKZPtgv8KtGN90qwGKYxzTxqbrXFKRKqyJToF0HlDjCHTR3KBF4K05w1z7L02cYlzeb2UB1Gf0SspsWgQ9XFasVjY8FmXIt5z2I3HSiY4WjelGe8j-fW0I_ux3gBzxkOObQmQfRzAiy69JkG7PaqTG-4p87a6GFkyiNwO3nFSjbSiR4oW2bjPuIEaP6/s4624/20230727_153037.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgb8kKZPtgv8KtGN90qwGKYxzTxqbrXFKRKqyJToF0HlDjCHTR3KBF4K05w1z7L02cYlzeb2UB1Gf0SspsWgQ9XFasVjY8FmXIt5z2I3HSiY4WjelGe8j-fW0I_ux3gBzxkOObQmQfRzAiy69JkG7PaqTG-4p87a6GFkyiNwO3nFSjbSiR4oW2bjPuIEaP6/w480-h640/20230727_153037.jpg" width="480" /></a></div><div><br /></div><div>Rent och städat var det också, helt otroligt att man kan hålla det så fint med så mycket djur som strövar runt! Men mycket folk var det - när vi körde in på parkeringen kanske en kvart efter öppning var där bilar i långa rader... men väl inne bland getterna kändes det ändå ganska lugnt och rymligt, vet inte riktigt hur det gick till. Så allt som allt, trevlig utflykt för en eftermiddag i juli. Rekommenderas!</div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9ANYurITSCYstz_3m_DDVzYmiyE6L80pCPINsjm9JOICehJJoZGjA-GXgf4WWp3-40RWaZAeSOTyXaeaJyr7fQuPTyXtMq5XaHxcsq7xQw97p0RqofR5g5t3Oqq0RmmlllWsbMpaPOSbO_TDqtslxMZPZaxMbekQYpjjMTTYzYw0XOg2okCv-gEQmEWl6/s3264/20230727_152951.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3264" data-original-width="2448" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9ANYurITSCYstz_3m_DDVzYmiyE6L80pCPINsjm9JOICehJJoZGjA-GXgf4WWp3-40RWaZAeSOTyXaeaJyr7fQuPTyXtMq5XaHxcsq7xQw97p0RqofR5g5t3Oqq0RmmlllWsbMpaPOSbO_TDqtslxMZPZaxMbekQYpjjMTTYzYw0XOg2okCv-gEQmEWl6/w480-h640/20230727_152951.jpg" width="480" /></a></div><br /><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-59305951885196452572023-07-11T10:44:00.000+03:002023-07-11T10:44:30.825+03:00Juni 2023<p>Ett halvt sommarlov har gått! Vi har inte utfört storverk, men har lyckats riktigt bra med att fånga dagarna. Mycket har hänt, även om vi geografiskt inte varit långt hemifrån under de fem veckor som hittills gått av sommaren. Blogga bakåt om allt det kommer jag säkert inte att göra, så istället får det blir ett (säkert ganska långt) dagboksinlägg om juni. Så här!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiy0_FvnCIL4yoovXmMRI_EbI9CejxhKPZruDESG6DcxObhapy31qWFhPDMFYan014XqhZFKR3-EcVPVUAwybj5jsRtBL011IuP_OC9wx0e9H2p_bRJi_CQTFt9I4XbysyzYhlfNmv-Vc3b07FkFL6M7hi0oZqyQqnVTyDbin29qI1D2YozhYDqFFqouhqg/s4000/20230625_101526.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="3000" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiy0_FvnCIL4yoovXmMRI_EbI9CejxhKPZruDESG6DcxObhapy31qWFhPDMFYan014XqhZFKR3-EcVPVUAwybj5jsRtBL011IuP_OC9wx0e9H2p_bRJi_CQTFt9I4XbysyzYhlfNmv-Vc3b07FkFL6M7hi0oZqyQqnVTyDbin29qI1D2YozhYDqFFqouhqg/s320/20230625_101526.jpg" width="240" /></a></div><p><b>Vecka 1</b></p><p>Sommarlovet inleddes lite svajigt. Det började med att jag dagen efter skolavslutningen steg snett i skogen och skadade vristen - egentligen hade jag nog gjort nåt med den redan ett par veckor tidigare (dålig idé: delta ouppvärmd men med själ och hjärta i lärarlaget på skolans brännbollsyra) men trodde att den redan var bra. Nu har den istället krånglat till och från hela sommaren och jag börjar fundera på i vilket skede man ska ge sig och visa den för någon som vet lite mer om vrister. </p><p>Sen jobbade jag vidare som en arbetshäst som liksom inte vet hur man saktar in - i början av veckan i skolan, resten av veckan hemma med Erasmusadministration som jag inte hunnit med tidigare. Samtidigt var jag trött in i märgen hela veckan, kanske kroppens tack för en stressig vår. Och som ett brev på posten kom dessutom en dunderförkylning dagen efter att jag loggat ut och bestämt mig för att ta ledigt och fortsätta tankearbetet i augusti... och även den höll i sig mer eller mindre i flera veckor. Vädret hade i alla fall blivit somrigt och härligt - sådär att man inte kunde tro att det snöade och haglade (!!!) en vecka tidigare. </p><p>Ivriga barn skjutsades också iväg till sommarens första läger på Humle och vi som var kvar hemma invigde glass-säsongen på Skorpan. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmESIdKpAouwvHNgrrZhK1Ngn_3YHr1TP4Z75Pop3rPuej1YqAT1t2mndQYcnA7bRq5eqE0ortZGkCSm7JzOkrTUXBASBMtbB2gjG6Ynb1CEnXRMetrv3fZpbknM3u5ZgqOh-d9ZCzhOlXyeKizMmDOLyPMuuiuonRI_VYDrohtst3RvRBFV8bsTi0FfzB/s4624/20230607_180825.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmESIdKpAouwvHNgrrZhK1Ngn_3YHr1TP4Z75Pop3rPuej1YqAT1t2mndQYcnA7bRq5eqE0ortZGkCSm7JzOkrTUXBASBMtbB2gjG6Ynb1CEnXRMetrv3fZpbknM3u5ZgqOh-d9ZCzhOlXyeKizMmDOLyPMuuiuonRI_VYDrohtst3RvRBFV8bsTi0FfzB/w480-h640/20230607_180825.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b style="text-align: left;"><br /></b></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b style="text-align: left;">Vecka 2</b></div><p>Den här veckan var min första lediga vecka, men som den trogna lärare jag ju är hade jag förstås sparat en rejäl förkylning till ledigheten. Orkade inte mycket denna vecka, men det goda i det var att jag ganska duktigt höll mig på soffan och läste eller löste sudoku. Måste medge att det var ganska mysigt ändå - och rätt så skönt att få vara sjuk ifred, utan att behöva fundera på vikarieprogram eller annat jobbrelaterat.</p><p>Edvin gick på en veckas musikaldagläger och stortrivdes - stolt som en tupp (höna) var jag sista dagen när de visade upp sång och dans och han helt klart gick ut ur sin comfort zone! </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBDCs_rczl_fMjRmL-jdfutl9CKlyXgQ7tBc5xTPlqRVXCucMeLjlj3HxS-QQAFml5OvjzXEyIwYMurxUSFO3lmJAB6tsX-PHOzK3gCCrr8KBDAhUEEVPRfy1YWIlHb4of28PKguxcbOYUUSldzHgbCzPpGxRNpMObbyWF2y9OqcwcqSrngQhPTDT9Duba/s4624/20230616_213628.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBDCs_rczl_fMjRmL-jdfutl9CKlyXgQ7tBc5xTPlqRVXCucMeLjlj3HxS-QQAFml5OvjzXEyIwYMurxUSFO3lmJAB6tsX-PHOzK3gCCrr8KBDAhUEEVPRfy1YWIlHb4of28PKguxcbOYUUSldzHgbCzPpGxRNpMObbyWF2y9OqcwcqSrngQhPTDT9Duba/w480-h640/20230616_213628.jpg" width="480" /></a></div><br /><p>Till helgen hade den värsta förkylningen lagt sig och vi åkte en hel flock på familje-/talkoläger till Humle - min familj, Hannas familj och vår kusin som är jämnårig med våra barn. Vem vet, det lägret kanske jag skriver ett eget inlägg om, men jag är så oerhört glad att vi sent omsider bestämde oss för att delta, för där och då, mellan glassar, dassrivning och ostsmörgåsar med O'boy började jag äntligen känna att sommarlovet hade börjat på riktigt! Arvid var också med, men i egenskap av sommarjobbare. Yes, han har sitt första sommarjobb i sommar, på just den plats han ändå ville hänga på så mycket som möjligt! Han klipper gräs, travar ved, städar toaletter och växer som människa. På söndagen åkte vi tidigare för att hinna till konfirmationskalas - och när Josef strax över ett dygn senare återvände till Humle för barnläger hade han hunnit med både konfirmationskalas och kompiskalas i mellantiden...</p><p>Under helgen fick vi också ett oroväckande besked - Matias gulliga men bräckliga moster, som kämpat med sin hälsa i många år, låg på sjukhus och hade diagnosticerats med långt framskriden cancer. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGAS8QGWPK4xWgBIPAi0a8HGPEVFXO3zs7Ew4FMdP82FymR6NfXAAX1Md7o2ga-epq3_lmoporOa9iguByr8jK7eEyynfmTDWKnVrxP1fZAMivx0Z6CVk9FY1Ar_iTTGvER6eC3UIyqAvi61-7k7mrU9CewluYMp79uwK4FoG1paXuYLZYT9ku-pIdzr19/s4624/20230617_094954.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGAS8QGWPK4xWgBIPAi0a8HGPEVFXO3zs7Ew4FMdP82FymR6NfXAAX1Md7o2ga-epq3_lmoporOa9iguByr8jK7eEyynfmTDWKnVrxP1fZAMivx0Z6CVk9FY1Ar_iTTGvER6eC3UIyqAvi61-7k7mrU9CewluYMp79uwK4FoG1paXuYLZYT9ku-pIdzr19/w480-h640/20230617_094954.jpg" width="480" /></a></div><p><br /></p><p><b>Vecka 3</b></p><p>Veckan inleddes med barnläger för Josef (deltagare) och Arvid (sommarjobbare). Under tiden drog vi andra till Kokkola för att hälsa på Matias moster och ta reda på mer om hur det egentligen var med henne - informationen hade varit lite knackig och vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss. Det var ett fint besök; hon var trött, men glad för besöket och orkade prata med oss hela den halvtimme vi var där. För att göra det till en rolig utflykt för Edvin när brorsorna var på Humle passade vi också på att gå på loppis, äta hamburgare med havsutsikt och leta upp ett omtalat sandtag i Kronoby att ta årets första dopp i på vägen hem.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvjbRPkvGpXDsrPv9SYn4cCJWgvgfDVpNsYodaX3LofTo918m88jX0S0Rz0NNmtgZlrWp7E0_jQiIkYP6tNqDpzQtcSa9ItI303XY-GCBPV1oTFjTOjfp1CwVyNFWJ-3cujlS_h2EPTt0Rr25AnrNm4SuD_JJTDT-2y3rwjCr-NkauGPEwIZ4KCbOMubhV/s3456/20230621_092105.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3456" data-original-width="3456" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvjbRPkvGpXDsrPv9SYn4cCJWgvgfDVpNsYodaX3LofTo918m88jX0S0Rz0NNmtgZlrWp7E0_jQiIkYP6tNqDpzQtcSa9ItI303XY-GCBPV1oTFjTOjfp1CwVyNFWJ-3cujlS_h2EPTt0Rr25AnrNm4SuD_JJTDT-2y3rwjCr-NkauGPEwIZ4KCbOMubhV/w640-h640/20230621_092105.jpg" width="640" /></a></div><p>Vilken händelserik vecka det var, det här. Jag träffade också ett gäng fina vänner från <i>way back </i>över en lyxfrukost på Jeriko Gård och så hängde Edvin och jag med syrran Amanda och hennes knatte Paul till simhallen - och till Skorpan. Så utomordentligt sommarlovigt. Sen kom Arvid hem, fyllde 16 år och firades med släktkalas. </p><p>Midsommaren hade varit tom och oplanerad, men sist och slutligen var det precis som det skulle vara, för på grund av den sjuka mostern bestämde sig Ylva och Anders för att helt spontant komma till Finland för en långhelg, om det nu skulle visa sig vara väldigt lite tid kvar. Det var det. På midsommarafton hälsade vi på, hela gänget på nio personer, och hon var märkbart tröttare än hon varit på tisdagen, men orkade ändå med midsommarbesöket. Dagen därpå hälsade bara Ylva och Anders på, och när de kom tillbaka konstaterade de att orken hon trots allt haft dagen innan hade sipprat iväg nu. De hade rätt när de trodde att det inte var mycket kvar, för kvällen därpå fick vi budet om att hon hade somnat in, en dryg vecka efter sjukdomsbeskedet. Jag är så glad att vi var lediga och hann hälsa på de här två gångerna även om det var en kort tid!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguHsViaAy84qWHyiH00hJsqJk47GBLZeSoBUlJOVTag3FjzC4Dnnw3gx1-h9Ah8TmwnRTI_xr9oVDp-m-UdFmKevYE1jZBPr7QKpfQBHxQ-Mx_AHRxWUdfHsf_nkPSsfUR2jLC_9HZE4gz-D95_Jt98_ZaoqN14OKn5CqmRv0y-UJIoX54IyWsupqAzofz/s4624/20230626_155006.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguHsViaAy84qWHyiH00hJsqJk47GBLZeSoBUlJOVTag3FjzC4Dnnw3gx1-h9Ah8TmwnRTI_xr9oVDp-m-UdFmKevYE1jZBPr7QKpfQBHxQ-Mx_AHRxWUdfHsf_nkPSsfUR2jLC_9HZE4gz-D95_Jt98_ZaoqN14OKn5CqmRv0y-UJIoX54IyWsupqAzofz/w480-h640/20230626_155006.jpg" width="480" /></a></div><p><b>Vecka 4</b></p><p>Det blev en intensiv vecka. Begravningen skulle bli bara en vecka senare och eftersom Matias moster inte hade någon egen familj blev det vi och svärfar som ordnade med detaljerna inför begravningen, med dödsannonsen och att se till att alla som behövde få budet fick det. Dessutom tömde vi på två dagar rummet på boendet som varit hennes hem i 30 år. Kan väl medge att jag var lite nervös för hur det skulle funka att styra upp tillsammans med make och svärfar i ett väldigt litet rum med väldigt mycket saker... men det gick över förväntan, så klapp på allas våra axlar för det!</p><p>Mitt i allt det hade vi ju också lovat barnen ett besök på Power Park och eftersom det var planerat tillsammans med en kompis fick vi snällt hålla vad vi lovat, så det blev en dag bland karuseller... det var ganska motvilligt jag styrde upp dagen, men ska inte hymla med att jag själv sist och slutligen också hade en riktigt, riktigt rolig dag. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuOgITPYYYZUTeg-jtC9klzQiHFPkOFdr6fSifmxbUHs5FL1hJHqrGJn3jxLAyYpRb3VpqpVEX9gg6p8pLIlJK4IOaN-ws4yO5njwsr5mMzQgLXetPWPH6SWmHytGQ7BiO224rTsjF4QRqIOQ1svSyHza8O70mnoI6kq29eeWsYMH93ET1ADgm4cMxY32m/s4624/20230627_115307.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuOgITPYYYZUTeg-jtC9klzQiHFPkOFdr6fSifmxbUHs5FL1hJHqrGJn3jxLAyYpRb3VpqpVEX9gg6p8pLIlJK4IOaN-ws4yO5njwsr5mMzQgLXetPWPH6SWmHytGQ7BiO224rTsjF4QRqIOQ1svSyHza8O70mnoI6kq29eeWsYMH93ET1ADgm4cMxY32m/w480-h640/20230627_115307.jpg" width="480" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ett par kvällsdopp hann vi också med, och syrran Jenny med barn hängde med oss en dag, så ganska mycket sommarlovsaktiviteter hann vi också med. </p><p>Sen blev det en lägerhelg för Arvid och kökstjänst för mig den ena dagen (yes, vägen till Humle börjar vara så invand att bilen snart kan köra dit själv), Ylva och Anders anlände med barn och en glad liten hundvalp som vi fick träffa för första gången och så blev det dags för begravning, inklusive träff med släkt som till vardags håller till i både Sverige och Spanien. Efter det pustade vi ut! Men det skriver jag mer om en annan gång, för nu har vi redan hunnit en bra bit in i juli och sommarlovets femte vecka och detta var ju ett inlägg om juni... Men så har sommaren varit så här långt! Spontant har jag tänkt att den varit väldigt lugn och stilla, men när jag samlar det så här så får jag kanske revidera den bilden. Men även om sommaren har innehållit en oväntad sorg har den varit skön, rolig och välgörande. Ett sådant lov som vi behövde efter ett intensivt läsår.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwazJnoAbdccSuKJBPc3WAgrvDSuCrhf34pnMB4W03oludQIqt1BUJ4pu1Reu6CJ_UkS9BbyfEoUPDaAgpomIkJMraYXXntMKKZ5zX0g_lF_T4gXMfCLa10wLDgeDDV_BG8NBxP_uvv3DeWA7I-ozslinQd7I3PbQxNKZ3Z_to--3PMTrzFm0HCLohACui/s6000/DSC_0390.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwazJnoAbdccSuKJBPc3WAgrvDSuCrhf34pnMB4W03oludQIqt1BUJ4pu1Reu6CJ_UkS9BbyfEoUPDaAgpomIkJMraYXXntMKKZ5zX0g_lF_T4gXMfCLa10wLDgeDDV_BG8NBxP_uvv3DeWA7I-ozslinQd7I3PbQxNKZ3Z_to--3PMTrzFm0HCLohACui/w640-h426/DSC_0390.jpg" width="640" /></a></div><br /><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-75645929171403193412023-06-14T19:18:00.002+03:002023-06-14T19:20:22.007+03:00Folk och fä i Łazienki Park<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuc_48Ab8ZvtHeaWjUjN0tstME-drIeckxh51HmIRtmsO4BRa5dG_nI3S6GSYjil0d3WMw3reWdUHoVH3QvHVOrDk6hJ-DsXkepxpA8nHWhnw3VrOZhpVFWBzNW3aUVwkcObpFDOT7o12Mf4D5uuMejK5cyJtjjWcGtRDsD3oohN3E06dtIowbHDft9g/s4624/20230521_161908.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuc_48Ab8ZvtHeaWjUjN0tstME-drIeckxh51HmIRtmsO4BRa5dG_nI3S6GSYjil0d3WMw3reWdUHoVH3QvHVOrDk6hJ-DsXkepxpA8nHWhnw3VrOZhpVFWBzNW3aUVwkcObpFDOT7o12Mf4D5uuMejK5cyJtjjWcGtRDsD3oohN3E06dtIowbHDft9g/w640-h480/20230521_161908.jpg" width="640" /></a></div><p style="text-align: justify;">Blä, min sommarförkylning vill verkligen inte ge sig. Räknar jag riktigt noga är det nog bara fem dagar som gått, men pessimistiskt nog börjar jag känna att hela sommaren kommer att gå åt innan jag har någon energi igen. Kan leva med att jag hostar och snorar, men tröttheten..! Jag lunkar omkring här hemma och gör en och annan mini-insats i trädgården eller här inne, men sedan dimper jag ner på soffan igen. Så tråkigt. Men jag har åtminstone hunnit läsa mer än vanligt! </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPdG011f_LuP2CLk0bIG96N5rPHmoB3p1rog2MwNUnDLRXo37m0HyxnrfojITS0UnHf-Nq5sGaa9Ya77p1vMm8MFtpek2sHopsDx7NttL2-GQsr_7k7PAmUxIHgt1vim_SQKUydE15YfuJON1M_0pVFV4EPEEYIXqYIAea2jRm46RglezM7Vz_BS9RfA/s4624/20230521_162654.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPdG011f_LuP2CLk0bIG96N5rPHmoB3p1rog2MwNUnDLRXo37m0HyxnrfojITS0UnHf-Nq5sGaa9Ya77p1vMm8MFtpek2sHopsDx7NttL2-GQsr_7k7PAmUxIHgt1vim_SQKUydE15YfuJON1M_0pVFV4EPEEYIXqYIAea2jRm46RglezM7Vz_BS9RfA/w640-h480/20230521_162654.jpg" width="640" /></a></div><p style="text-align: justify;">För att påminna mig om att allt roligt inte behöver ske under sommarlovet kommer ett inlägg om Polen här - det handlar om en söndag i maj, men sommarkänslan var påtaglig! Våra värdar berättade att de hade haft kallt och ruggigt ända tills strax innan vi kom, så där hade vi tur - kunde inte ha önskat bättre väder medan vi var i Warszawa! </p><p style="text-align: justify;">Jag skrev redan om <a href="http://miajohanna.blogspot.com/2023/06/sondagsformiddag-i-warszawa.html">början av dagen</a>, men nu fortsätter vi med nästa del - nu hade alla utom Irland anlänt, så vi samlades och gick iväg till Łazienki park där det hålls pianokonserter varje söndag under sommarsäsongen - Chopin under Chopinstatyn naturligtvis! Folk hade verkligen vaknat ur sina vinteriden och kommit ut till parken, gröngräset och solskenet. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3wLi-c1t7ay3yINXIAAS4YKNvptMwzyX9nisLUBxKHb9Zsj3KBV9HLocnvLHJojcaHTq_COLAlMnw37buI_vpZSXTeXp3r0_b9UevmOfIf6XMzTDB3fEMqfUbbXDBeo2OaTXVX2JvjNYosevwmFwj1TUTW1zxtHxzD6V0a8gZxheQ5FPWntgUzP5PQw/s4000/20230521_171151.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="3000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3wLi-c1t7ay3yINXIAAS4YKNvptMwzyX9nisLUBxKHb9Zsj3KBV9HLocnvLHJojcaHTq_COLAlMnw37buI_vpZSXTeXp3r0_b9UevmOfIf6XMzTDB3fEMqfUbbXDBeo2OaTXVX2JvjNYosevwmFwj1TUTW1zxtHxzD6V0a8gZxheQ5FPWntgUzP5PQw/w480-h640/20230521_171151.jpg" width="480" /></a></div><p style="text-align: justify;">Att hitta en liten gräsplätt där man kan sitta och prata ikapp med folkvimmel och pianomusik i bakgrunden - inget att klaga på där! När vi suttit tillräckligt länge makade vi oss iväg till en uteservering i närheten där vi satt minst lika länge innan vi så småningom började gå tillbaka mot hotellet och middagen. Det var en rejäl promenad, men en söndag kväll i sol gjorde det ingenting! Enda problemet var att det hade varit lite ont om toaletter på vår utflykt så hela vårt sällskap trampade på allt snabbare ju längre tiden led utan att vi kom fram... haha! </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8cGPxirzcLmhF4wVHPK5auVb71f-z5IU-jgOh0wJA9tA6PbxYQqaZ5ByC-bcuUuV863BIHk9FbhMRBUgOwy5hA2d_aiSd6n8zrR3th5UAVtcLdU4y01-GCvuKIfBxdye7h1klh0GxgMRAdlm7h5pPTv7f1XTn_0rRg6OFlTuJTk8GSJ2H23VTz6oNqw/s4624/20230521_184123.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8cGPxirzcLmhF4wVHPK5auVb71f-z5IU-jgOh0wJA9tA6PbxYQqaZ5ByC-bcuUuV863BIHk9FbhMRBUgOwy5hA2d_aiSd6n8zrR3th5UAVtcLdU4y01-GCvuKIfBxdye7h1klh0GxgMRAdlm7h5pPTv7f1XTn_0rRg6OFlTuJTk8GSJ2H23VTz6oNqw/w480-h640/20230521_184123.jpg" width="480" /></a></div><p>Att titta på folk i en främmande stad är ett nöje som nästan helt glömdes bort under pandemin. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQA4GE7No859kbovMcGctmNs9Bc3evFWdi1pEc3JHclmPlJQD3IRBAXZsngfC5G0rs4COgfUHVUyg0luP_KRW-JmVj_F9Si0BHhtAnrqBCA3lLcgjlqGpNWxyl6eIDWP_AL3p52zT_pSFgTS5VER4IzCDVx_ZEX1tlURN445HjnSmhoB9qyyMvwMCAFA/s3941/20230521_184441.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3941" data-original-width="2967" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQA4GE7No859kbovMcGctmNs9Bc3evFWdi1pEc3JHclmPlJQD3IRBAXZsngfC5G0rs4COgfUHVUyg0luP_KRW-JmVj_F9Si0BHhtAnrqBCA3lLcgjlqGpNWxyl6eIDWP_AL3p52zT_pSFgTS5VER4IzCDVx_ZEX1tlURN445HjnSmhoB9qyyMvwMCAFA/w482-h640/20230521_184441.jpg" width="482" /></a></div><p>Eller titta på fä, för den delen.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEispTP_zW34VF2FlgXWCo8fMi25IXHQHsCk_iyghp5WOr6ZZBw_mv-T1LlpO1yh65dhYU9IhNo4ApM343qmsC6IxMgCeMy_gyrWzt9uztEPNbvhGu2gcjEjZk0lhj3YrpkSVQ3_rGouW3upEQXr5dDAgs2G9-OlwAlma_Vb6cXBMVmidixvTc8UWthPOw/s4552/20230521_184619.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3414" data-original-width="4552" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEispTP_zW34VF2FlgXWCo8fMi25IXHQHsCk_iyghp5WOr6ZZBw_mv-T1LlpO1yh65dhYU9IhNo4ApM343qmsC6IxMgCeMy_gyrWzt9uztEPNbvhGu2gcjEjZk0lhj3YrpkSVQ3_rGouW3upEQXr5dDAgs2G9-OlwAlma_Vb6cXBMVmidixvTc8UWthPOw/w640-h480/20230521_184619.jpg" width="640" /></a></div><p>Eller titta på vackra byggnader som breder ut sig i kvällssolen. Allt möjligt intressant kan man titta på i Łazienki Park en söndag kväll i maj tydligen. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMORPT9kUnp1BxQnhEUwMFHHZtebQwpTXz_ldzu1csjOOiqholZJEV7Dth_osKqX_-FdXhXgysrgpYV3qLMDPi4CDFAX0d8jKMQv5iE1P8uh3zeULn1nWv0tO7HHIEPrsKNxZ4IsT6awm2krDXug_Yg_L_4hKhN0dUAb1T6znV3x5PdlUPN-SrVxJE9A/s4624/20230521_200631.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMORPT9kUnp1BxQnhEUwMFHHZtebQwpTXz_ldzu1csjOOiqholZJEV7Dth_osKqX_-FdXhXgysrgpYV3qLMDPi4CDFAX0d8jKMQv5iE1P8uh3zeULn1nWv0tO7HHIEPrsKNxZ4IsT6awm2krDXug_Yg_L_4hKhN0dUAb1T6znV3x5PdlUPN-SrVxJE9A/w480-h640/20230521_200631.jpg" width="480" /></a></div><p>Till sist kom vi så fram till hotellet och middagen. Klassisk polsk mat åt vi vid flera tillfällen... kan inte påstå att det blev mitt favoritkök, men kanske jag får fortsätta försöka. Mycket griskött och ganska lite färg var det. Rejäl, bastant mat för den som gillar sånt! Och det var det, den första dagen i Polen hade mer än uppfyllt våra förväntningar!</p><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-31012181078620611822023-06-12T22:11:00.006+03:002023-06-13T15:06:25.853+03:00Så småningom<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0VjzIQbR9AMZWKGVg7sGj9SKFVACjf1xzRNTrQ3YW7EVqciqVrFs9xtKcYtreVSx08DI4NditLX6XIUseeXvPkt2KNBocIvkyW85d9JPhIRCmfHZhmdN9DBV-eJaBvXOwBmonG8RBoqp_WlW94vs3PsyLazmvcfbRfJDFXjwva3szSt9LJd6atHWM_w/s4624/20230610_145312.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0VjzIQbR9AMZWKGVg7sGj9SKFVACjf1xzRNTrQ3YW7EVqciqVrFs9xtKcYtreVSx08DI4NditLX6XIUseeXvPkt2KNBocIvkyW85d9JPhIRCmfHZhmdN9DBV-eJaBvXOwBmonG8RBoqp_WlW94vs3PsyLazmvcfbRfJDFXjwva3szSt9LJd6atHWM_w/w480-h640/20230610_145312.jpg" width="480" /></a></div><br /><p></p><div style="text-align: justify;">Det har börjat lite knackigt, det här sommarlovet. Jag jobbade ganska mycket hela förra veckan och börjar först nu känna av ledigheten - har visserligen kvar en del Erasmusjobb, men inget som känns särskilt jobbigt. Dessutom började jag med att stiga snett när jag var ute i skogen dagen efter skolavslutningen och haltade nästan hela veckan efter det. Lagom tills vristen började bli bättre slog en tröttsam förkylning till och den suger fortfarande musten ur mig. Ibland tar det lite mer tid än annars att glida in i sommarlovet! Storbarnen har i alla fall hunnit med sommarens första läger redan, jag sådde i grönsakslandet idag och i lördags blev det premiär för Skorpans glass. Så nog ska det väl ta sig med tiden!</div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-64353914195318213502023-06-06T19:29:00.001+03:002023-06-06T19:33:29.741+03:00Söndagsförmiddag i Warszawa<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdmaDcWThT3X5qXQnfmcpZrdpLZrnZql1F1_ViOvt4KIGCDz12tEtuMVT7nx-EAT1Xrl8z4qypvLruaAj3SeZ95mrRenYX7d4C0s_zP4j7nP5qbYsLlbFd-tNraMMI3JLVdAGRq3ndVClxJkvGsfuofiTOAkSantUDGDc8JDjNNub7--5CZGuQ4dnZXA/s4624/20230521_093029.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdmaDcWThT3X5qXQnfmcpZrdpLZrnZql1F1_ViOvt4KIGCDz12tEtuMVT7nx-EAT1Xrl8z4qypvLruaAj3SeZ95mrRenYX7d4C0s_zP4j7nP5qbYsLlbFd-tNraMMI3JLVdAGRq3ndVClxJkvGsfuofiTOAkSantUDGDc8JDjNNub7--5CZGuQ4dnZXA/w480-h640/20230521_093029.jpg" width="480" /></a></div><p style="text-align: justify;">Sommarledigheten närmar sig - idag stängde jag dörren till mitt klassrum och kommer antagligen att öppna den igen först i augusti. Ännu väntar lite skrivbordsjobb innan jag helt andas ut, men till det får mitt eget skrivbord duga. Det tänkte jag fira med ett blogginlägg om Polen! Efter de senaste 13 månaderna har jag otaliga oskrivna inlägg om väldigt många (om än inte otaliga) resor... men jag skriver lite här och lite där, som det råkar falla sig. Bli inte förvånade om jag en dag hoppar tillbaka till oktober, därefter till juli eller april ifjol... allt är möjligt! </p><p style="text-align: justify;">Men först håller vi oss kvar i försommaren 2023 ett tag, det är den värd. Vi anlände alltså till Warszawa en söndag morgon för drygt två veckor sen efter en förvånansvärt kort flygresa. Tänk att Polen låg så nära Helsingfors! Jag hann knappt slumra till på flyget trots att natten blev kort... Det var jag och två kollegor som reste till Polen för att möta upp våra Erasmuspartners och knyta ihop vårt treåriga projekt, först i Warszawa och sedan i Ostrów Wielkopolski. Det blev en rolig och konstigt avslappnad resa utan elever - jag kände hela tiden att det var så märkligt enkelt, allting. Nästan för enkelt, jag saknade faktiskt att resa med elever... förhoppningsvis gör jag det nästa vår igen! Men väldigt roligt hade jag, och sällskapet var top-notch!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijqY0WlXqd2_p0MPvCVSyIRxm3OuP94KQWiz4rb1crFmhGI29NTaJbzeXpSYbYd_tbPAPgOSQZAlHlIyD2EYzybRX4Eoazef79RX4jZmp64-YMAosbseIVRquIy3q0POlyoFD4OKxbSIwthSKS7fee6_B-m9PjJPaHyK1B-GTGnXOVI7ocLVfBx8YfAw/s4624/20230521_103602.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijqY0WlXqd2_p0MPvCVSyIRxm3OuP94KQWiz4rb1crFmhGI29NTaJbzeXpSYbYd_tbPAPgOSQZAlHlIyD2EYzybRX4Eoazef79RX4jZmp64-YMAosbseIVRquIy3q0POlyoFD4OKxbSIwthSKS7fee6_B-m9PjJPaHyK1B-GTGnXOVI7ocLVfBx8YfAw/w480-h640/20230521_103602.jpg" width="480" /></a></div><p style="text-align: justify;">Även om vi hade hunnit med en första frukost på hotellet i närheten av flygfältet vid fyratiden på morgonen (!) hade vi ett klart fokus när vi kom fram - brunch! Man måste ju ha prioritetsordningen klar för sig, det var i princip det enda vi hade bestämt helt säkert för vår oplanerade söndag i Warszawa... Vi hamnade på ett mysigt café med en precis så läcker brunch som vi hade hoppats på. (Vincent hette caféet, för den som undrar - vi hade researchat oss fram till ett populärt brunchställe, men när vi såg kön utanför dörren gick vi vidare runt hörnet och hittade det här utmärkta alternativet istället!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis_vupbTDjbJPF214KYZxVcoi-hSlBz7YzqUhrk-tohseFCB9QoJvqgkgbV6a-2z6UvYgKRlCXUgGeQLmA3-0fdgqE-6iC5qEth7tq8Dtz9KBFX83ur74dxZrk20p2nxi_eQXYM0jm6rI0PukZFWxbCgUoAy5IvU48t0D9EagiSj0CkGaNReH-BoqX5A/s4000/20230521_131224.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3000" data-original-width="4000" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis_vupbTDjbJPF214KYZxVcoi-hSlBz7YzqUhrk-tohseFCB9QoJvqgkgbV6a-2z6UvYgKRlCXUgGeQLmA3-0fdgqE-6iC5qEth7tq8Dtz9KBFX83ur74dxZrk20p2nxi_eQXYM0jm6rI0PukZFWxbCgUoAy5IvU48t0D9EagiSj0CkGaNReH-BoqX5A/w640-h480/20230521_131224.jpg" width="640" /></a></div><p style="text-align: justify;">Under dagen droppade alla våra partners in, de flesta ganska tidigt på dagen, så vi bestämde oss för att hitta på något tillsammans. Tillsammans med vår värd Monika och Fatma från Turkiet inledde vi starkt med ett besök på ett nyöppnat pengamuseum - jag får lite förvånat medge att det absolut var värt ett besök! Monika lockade oss dit med argumenten att det är gratis och väldigt nära vårt hotell, men också att hon hade varit dit med sin familj dagen innan och blivit positivt överraskad. Pengar är ju inget jag direkt är intresserad av, så jag hade antagligen inte gått dit på eget initiativ. Men då hade jag missat något - jag kan varmt rekommendera <a href="https://warsawtour.pl/en/nbp-money-centre/">NBP Money Centre</a>. Dels gav det en väldigt intressant inblick i både Europas och Polens historia, dels fick det mig att tänka på värde och vad som tillskrivs värde. En sedel är ju bara värdefull så länge alla är överens om att den är det - jag fascinerades nästan orimligt mycket av montrarna med förstörda pengar. Makulerade sedlar, brända sedlar, sönderrivna sedlar, sedlar som förstörts av vatten, sedlar som förstörts av gnagare... </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj934-maVFqUh0q4HpcktJpTwOZUvR_CHbDm3RpML5jkKU9U6s4p5Gfj2oIMSIyrVNlQQQjmq7fxtqOo7Ul1CINjqLRoKeKpUzB-rybSVwYmWlMQptchjhYuIl-i-KIi_2X8o1hbinbc7S3oBr2BYLo9TGKNyyBm6tonij7qgO8hgiCFHwI8QjVLCRhbg/s4624/20230521_132942.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj934-maVFqUh0q4HpcktJpTwOZUvR_CHbDm3RpML5jkKU9U6s4p5Gfj2oIMSIyrVNlQQQjmq7fxtqOo7Ul1CINjqLRoKeKpUzB-rybSVwYmWlMQptchjhYuIl-i-KIi_2X8o1hbinbc7S3oBr2BYLo9TGKNyyBm6tonij7qgO8hgiCFHwI8QjVLCRhbg/w480-h640/20230521_132942.jpg" width="480" /></a></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Sen kändes det lagom med en paus eftersom vi alla hade stigit upp ohemult tidigt för att komma oss till Warszawa. Tänk - en Erasmusresa med utrymme för en timslång tupplur på hotellet mitt på blanka eftermiddagen! Now, that's a first. Återkommer med vad vi gjorde resten av denna sköna, soliga majsöndag...</div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-90790994165167811512023-06-05T22:32:00.002+03:002023-06-06T18:39:43.734+03:00Sommarlov!<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiutuLLbt53vZzKFm6wKANE29fN9GNK4NTpPV7Cyo5-bxjvAscBOdz9BfHji4wlHxFvcp6ihnM5scIqABbKkKm0ZQ3ICNbjHChHIv0IOOiNRw2jp5BlQB4lDbOJkRiAipPPWj4406HPos9Y7nesbmJsLe8dApGUEzc_AAwQAdAib0VPyfErRY6et8e_kQ/s6000/DSC_0355.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiutuLLbt53vZzKFm6wKANE29fN9GNK4NTpPV7Cyo5-bxjvAscBOdz9BfHji4wlHxFvcp6ihnM5scIqABbKkKm0ZQ3ICNbjHChHIv0IOOiNRw2jp5BlQB4lDbOJkRiAipPPWj4406HPos9Y7nesbmJsLe8dApGUEzc_AAwQAdAib0VPyfErRY6et8e_kQ/w640-h426/DSC_0355.jpg" width="640" /></a></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Nu är det här - sommarlovet! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Det har varit tvära kast den senaste månaden, och min hjärna gör sitt bästa för att hänga med. Det har varit allt från osunt sena kvällar framför datorn till äventyr med vänner i Polen till de sista skälvande dagarna av ett skolår när alla vanliga rutiner som vanligt flugit ut genom fönstret. Samtidigt har Arvid tagit de sista stegen ut från grundskolan och Edvin från lågstadiet och till hösten blir det nya utmaningar och nya miljöer för dem båda... puh. Andas. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Intrycket har haglat tätt och just nu händer det dagligen att jag starkt känner en känsla utan att vara säker på vad som utlöste den. Varför är jag illa till mods? Var det något som har med barnen att göra? Nåt som nån sa? Nåt jag läste eller hörde på nyheterna? Eller kanske en elev, vilken elev, vad handlade det om? Är det något viktigt jag missat? Det blir en hel tankeprocess för att spåra mina känslor bakåt för att hitta källan och i bästa fall komma underfund med om det är något jag behöver ta tag i eller något jag ska låta skölja förbi - var det en rimlig känsla eller något jag övertolkade för att jag är trött och lite hudlös? Definitivt ett tecken på att jag behöver mer tid för att sitta och stirra ut i luften eller lufsa runt ensam i skogen. Sommaren är också nästan oplanerad eftersom det är jag som brukar planera och jag har varken hunnit eller orkat. Men något roligt ska vi nog hitta på... först måste jag bara gå runt i skogen ett tag och starta om mig själv.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Jag har inte checkat ut och tagit sommarlov riktigt ännu, utan idag hade vi planeringsdag på skolan och imorgon åker jag nog dit igen för att städa och ordna upp diverse saker. Sedan ligger en del Erasmusarbete fortfarande och väntar på att knytas ihop... men snart! Kanske från nästa vecka? Min syster beskrev det här som nerjogg efter ett svettigt träningspass och det tyckte jag var en ganska träffande beskrivning. Nu blir det bra att i lugn och ro få avrunda och knyta ihop lösa trådar för att sen, så småningom, landa i lovet. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Och personerna på bilden - dem är jag så stolt över! Nu och alltid. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir4guMmr7SbCtAiiSDMFb0hg-pI8wXEuiHlfUdVXVJk01LtRrEERnx1wmH4DCZk3lOyeeS05aeMKiDDpHF3DGW4ZECAz06AGGHzmqNZLlCKbUPAMi7iL6Vnhhn7VVkzlwHkCNkI57tYhdPgJydi-dF1k75x-fE2ozmp2niA5XDsBnL2-auKwt9R3Vw0Q/s6000/DSC_0351.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="6000" data-original-width="4000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir4guMmr7SbCtAiiSDMFb0hg-pI8wXEuiHlfUdVXVJk01LtRrEERnx1wmH4DCZk3lOyeeS05aeMKiDDpHF3DGW4ZECAz06AGGHzmqNZLlCKbUPAMi7iL6Vnhhn7VVkzlwHkCNkI57tYhdPgJydi-dF1k75x-fE2ozmp2niA5XDsBnL2-auKwt9R3Vw0Q/w426-h640/DSC_0351.jpg" width="426" /></a></span><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir4guMmr7SbCtAiiSDMFb0hg-pI8wXEuiHlfUdVXVJk01LtRrEERnx1wmH4DCZk3lOyeeS05aeMKiDDpHF3DGW4ZECAz06AGGHzmqNZLlCKbUPAMi7iL6Vnhhn7VVkzlwHkCNkI57tYhdPgJydi-dF1k75x-fE2ozmp2niA5XDsBnL2-auKwt9R3Vw0Q/s6000/DSC_0351.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a></div><div class="separator" style="clear: both; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><br /></div></div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-51787581213983952252023-05-21T07:35:00.002+03:002023-05-28T16:34:17.061+03:00På väg igen!<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJwJ7JbsehY_wGCn3nHykxUCYYi5HyUh99Q-rO-z5bci_1ndNT0dchEv34SJ1-4b2lSWv1a39HRPlNmuPDOPAGxYPpnZ7rCK2F7mAIXQEKUJhEe9-Hxnlpv8vxqhrr9K-Z8f2u_pwGYxpTY2TAFtEy1L9gTsQs3pisNJHZvUtoOcqfls4JU6LW0ziNNA/s4624/20230521_062601.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJwJ7JbsehY_wGCn3nHykxUCYYi5HyUh99Q-rO-z5bci_1ndNT0dchEv34SJ1-4b2lSWv1a39HRPlNmuPDOPAGxYPpnZ7rCK2F7mAIXQEKUJhEe9-Hxnlpv8vxqhrr9K-Z8f2u_pwGYxpTY2TAFtEy1L9gTsQs3pisNJHZvUtoOcqfls4JU6LW0ziNNA/w480-h640/20230521_062601.jpg" width="480" /></a></div> <p></p><p style="text-align: justify;">För lite sömn, för mycket choklad och alldeles för många sena kvällar med krokig rygg framför datorn har det blivit på sistone. Men nu närmar jag mig min målbild! Lämnade alldeles precis in årets sista läsårsvitsord i ett gassande soligt hörn på Helsingfors-Vanda och kommer alldeles strax att resa till Polen tillsammans med två kollegor för att knyta ihop vårt Erasmusprojekt under några dagar i Warszawa och Ostrow Wielkopolski. Vilket äventyr det här projektet varit! Tre läsår med en pandemi, onlineträffar och tusen omställningar som kulminerade med intensiva tretton månader när vi hann med alla resor som vi så länge blev tvungna att skjuta upp på grund av coronarestriktioner. Ser fram emot de här dagarna när vi visserligen ska jobba med slutrapporten, men framför allt umgås och landa i att vi kommit till slutet av det här projektet. Det blir fint!</p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-35732832471703843812023-05-18T20:17:00.001+03:002023-05-18T20:17:11.780+03:00Morgonpromenad i Istanbul<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiG6_0zihydVVD4unW9gANXVMXj3oTeTRIr9QsyoVJmXYpOq31Tb_Fgi2cYg04nF_VScd5ta8_Z7he3nBDBTXIaJib8v7qQXT-FAqTZZ-xQtiFL7l_NAT2htXmkeupLJdXNQ82vzJLLsAXk-SSitsLcTsGfWLleFRkc1G3lLMMcwfhPqIJ5MWpYSDlnSQ/s4612/20230318_082437.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4612" data-original-width="3459" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiG6_0zihydVVD4unW9gANXVMXj3oTeTRIr9QsyoVJmXYpOq31Tb_Fgi2cYg04nF_VScd5ta8_Z7he3nBDBTXIaJib8v7qQXT-FAqTZZ-xQtiFL7l_NAT2htXmkeupLJdXNQ82vzJLLsAXk-SSitsLcTsGfWLleFRkc1G3lLMMcwfhPqIJ5MWpYSDlnSQ/w480-h640/20230318_082437.jpg" width="480" /></a></div> <br /><div style="text-align: justify;">Hav fördrag med mig, men det blir ännu ett inlägg om Istanbul! Det kanske märks, men resan till Turkiet gjorde verkligen intryck på mig. Vilket land!</div><p></p><p style="text-align: justify;">Det var lördag och vi skulle snart resa vidare till Trabzon, men innan det hann jag smita iväg på en kort morgonpromenad. Vädret var fortfarande lika grått och regnigt, men samtidigt milt och skönt. Uppfriskande inför en resdag! Jag hade kollat att det skulle vara en promenad på 10-15 minuter ner till vattnet och dit ville jag ju. Internet fungerade fortfarande inte på min telefon, men jag hade skärmdumpat en karta medan jag hade nät i lägenheten och förlitade mig på att jag skulle hitta tillbaka innan taxin till flygfältet skulle hämta oss... </p><p>Först tog jag sikte på Kadirga park, en söt liten park i grannskapet som visserligen stod ganska tom en regnig lördagsmorgon i mars, men som säkert lever upp på sommaren när träden är gröna och fontänen porlar! </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmVKg9Xz8tTn_RuG7-PPiySzsTEw5OvZNkGEvXbmzBNqteEExhnBBJId1SrW7boW1BBc2YpHZ32Tu5-L_D0PpUg8V87IVLutQxzcBNLnJ1PGKNtdHEh35jslIU3DZNReY1tGNNZbX_tPabYlwmZ-L1ROAHPSPUXxDV0iO4SC08kY1Ag6a09aVLSIcEKg/s4405/20230318_082814.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3304" data-original-width="4405" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmVKg9Xz8tTn_RuG7-PPiySzsTEw5OvZNkGEvXbmzBNqteEExhnBBJId1SrW7boW1BBc2YpHZ32Tu5-L_D0PpUg8V87IVLutQxzcBNLnJ1PGKNtdHEh35jslIU3DZNReY1tGNNZbX_tPabYlwmZ-L1ROAHPSPUXxDV0iO4SC08kY1Ag6a09aVLSIcEKg/w640-h480/20230318_082814.jpg" width="640" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Den här för tillfället ganska grå byggnaden heter Esma Sultan Fountain enligt en skylt i närheten. Den är ny jämfört med det mesta vi hade sett dagen innan, men byggdes ändå på 1780-talet... På taket finns en namazgah, en öppen böneplats för muslimer. Just nu verkade det ganska låst och tillbommat, men det kanske berodde på årstiden. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJkp1UfqxxzdAley8Q1zEbS-qPuqUBCj3a6fku6xD1QFi8yc3nqyQ0FgCdvx6ZAG87XFENwIrd7CMJ9NP4dhlQztmgvK07wRXwZk_oPvmMyl7GVOxOKPwrodb0QHiXgH3XzIdRlhxJSuVtA_jYCa3pSEle39D5tWxxMIUUl5zD30uBX3WGlTPeduQqlg/s4164/20230318_083724.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3266" data-original-width="4164" height="502" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJkp1UfqxxzdAley8Q1zEbS-qPuqUBCj3a6fku6xD1QFi8yc3nqyQ0FgCdvx6ZAG87XFENwIrd7CMJ9NP4dhlQztmgvK07wRXwZk_oPvmMyl7GVOxOKPwrodb0QHiXgH3XzIdRlhxJSuVtA_jYCa3pSEle39D5tWxxMIUUl5zD30uBX3WGlTPeduQqlg/w640-h502/20230318_083724.jpg" width="640" /></a></div></div><br />Jag följde min skärmdumpade karta och hamnade... här! En knallblå, knasig liten passage med väggmålningar, kulörta lyktor och en trädgård. Det hade jag inte väntat mig! Sedan var det inte långt kvar till vattnet - genom en tunnel, längs en försvarsmur och ett snabbt ryck över en livligt trafikerad väg. Jag har inte en enda bild därifrån, men jag stod där i dimman och duggregnet och spanade en stund på fraktfartygen som gled förbi. En strandpromenad under uppbyggnad lockade till en längre promenad, men efter en blick på klockan vände jag och gick tillbaka. Över vägen, längs med muren, under tunneln, genom knasiga passagen, förbi söta tomma parken och upp längs några smala gator. Alldeles lagom för att komma tillbaka tills frukosten levererades och det var dags att äta frukost, packa ihop och säga hejdå till Istanbul. <p></p><p>Fortsättning följer... mot Svarta havet!</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEismmb1jg1YCN-ZPnE_CBuNuDBiBLlsG1My82Yzk8Zu09EF3AuUNjuyVyRw22RRChlaXxxQ0pKRKW4VzA_-Z5kO7h1-z2HTwOFG1khu7l_mhhWfu4lPztI5UABihts6KLujEFfv6iRJ7fMpc352r_tfrLM45Wj8_kUOQgvugbOzu89WjNgD8wEYjri8KA/s4624/20230318_083711.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEismmb1jg1YCN-ZPnE_CBuNuDBiBLlsG1My82Yzk8Zu09EF3AuUNjuyVyRw22RRChlaXxxQ0pKRKW4VzA_-Z5kO7h1-z2HTwOFG1khu7l_mhhWfu4lPztI5UABihts6KLujEFfv6iRJ7fMpc352r_tfrLM45Wj8_kUOQgvugbOzu89WjNgD8wEYjri8KA/w480-h640/20230318_083711.jpg" width="480" /></a></div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-69960802586627898712023-05-18T19:40:00.007+03:002023-05-18T19:40:56.698+03:00Tillbaka till Istanbul<p></p><p style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF5HRjRGVNUo-QjBWGn3KaZQSf4BwK5epQU6XKBz9GUCw3HOHChMXxjyq9N9YpmUojYvg-jEuUS_b-nt4ak36CjJWIoi67WxyOh0fOJExf3ffpsl1bvjT9D6Xu43GPTjbhCndqJXK-gJU-Yn6mrAj6aaghzuLMs6bf8pMQXFbu7lhDumAz-ImioSGxZQ/w480-h640/20230317_142732.jpg" width="480" /></p><p style="text-align: justify;">Lektionsplanering, inlämningsuppgifter, provhögar och all möjlig logistik i all ära. Men jag har ju knappt hunnit någonvart bloggandet om Turkiet! Så kan vi ju inte ha det, jag har ju inte ens hunnit fram till vår egentliga destination. Turkiet har dessutom legat nära medvetandet när de alldeles nyss haft ett riktigt nagelbitarval, som slutade så jämnt att det blir ett andra val om två veckor. Som jag hoppas på att den andra valomgången ska vara början på något nytt i Turkiet!</p><p style="text-align: justify;">Vi återvänder till ett regnigt Istanbul en fredag i mars. Vi hade kommit upp från de underjordiska cisternerna och ätit en ljummen och rätt suspekt lunch - vi var inget vidare på att välja matställen på egen hand tydligen, vilken tur att vi så småningom kom oss till Trabzon så att Fatma kunde styra upp det åt oss! Väl där åt vi fantastiskt gott. Det gjorde vi inte i Istanbul, men ingen blev heller sjuk, så det får väl vara godkänt. Är rätt säker på att man kan äta fantastiskt i Istanbul också, men just den biten misslyckades vi ganska rejält med! Middagen blev sedan på ett stökigt McDonald's... well well. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Nåväl. Efter vår anspråkslösa lunch satte vi kurs på det som stod högst på våra elevers önskelista - Grand Bazaar, en av de äldsta och största täckta marknader som finns i världen. Siffrorna är svindlande - den innehåller över 4000 butiker och besöks av upp till 400 000 besökare <i>dagligen</i>. En riktig labyrint där det går hur bra som helst att gå vilse bland allehanda småbutiker - ordnade enligt utbud på olika "gator". Visst, de flesta varor finns säkert billigare någon annanstans och visst, vi betalade säkert överpris på det mesta eftersom vi inte behärskar prutandets ädla konst, men det var ändå riktigt roligt, tyckte vi alla. Jag köpte en fin läderplånbok som jag faktiskt behövde (tyvärr första jag gjorde, så om jag fortfarande var amatör inom prutningens ädla konst när vi gick ut var jag helt hopplös när vi kom in - men är trots det nöjd med mitt köp). Sen gled vi runt och provsmakade (och köpte) alla möjliga teer och sötsaker medan eleverna spanade in tonvis med armband och nyckelringar med onda ögat... Men till sist hade vi fått nog och sökte oss till en slumpmässig utgång där vi otroligt nog kom ut i ungefär rätt väderstreck. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrXo3Vs82KjASuiyID2GTFeWEJv0YHt0jV4yZ-QNQnHWZTbwGKseNoSYowl3PZgJecPgwXVRJGv1Jyl7MQ2U2JwDiZEEoGwBe1cOJbRQZtjjayUGclMoBOfVzN-qcBrPjDchg-xFnkSrcjLDuxkWB7eDiY9f_pOI0Hn824JwH9TLxK5NOaZuGi9gnBwA/s6000/DSC_0081.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrXo3Vs82KjASuiyID2GTFeWEJv0YHt0jV4yZ-QNQnHWZTbwGKseNoSYowl3PZgJecPgwXVRJGv1Jyl7MQ2U2JwDiZEEoGwBe1cOJbRQZtjjayUGclMoBOfVzN-qcBrPjDchg-xFnkSrcjLDuxkWB7eDiY9f_pOI0Hn824JwH9TLxK5NOaZuGi9gnBwA/w640-h426/DSC_0081.jpg" width="640" /></a></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Nu var det nämligen dags för dagens andra plan, som vi hade fått skjuta upp från morgonen när det bara var öppet för muslimer som kom för att delta i fredagsbönen. <i>Hagia Sofia!</i> Precis som med allt annat svindlar det historiska perspektivet här. Hagia Sofia byggdes som en kristen kyrka redan på 500-talet, men blev istället moské på 1400-talet och förblev så nästan 500 år framåt. På 1930-talet gjordes den om till museum, vilket den var ända tills för tre år sedan, när den omvandlades till moské igen. Senare berättade vår värd i Trabzon att samma sak har hänt med många moskéer runtom i landet, som en följd av landets ledning vill plocka poäng hos konservativa muslimer...</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">När min kollega var med en elevgrupp till Turkiet för fyra år sedan kunde de anlita en guide och fick också gå runt och utforska fler delar av byggnaden. Besökare är fortfarande välkomna under begränsade tider, men till exempel gallerierna och balkongerna hade man inte tillträde till. Jag som hade velat se <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hagia_Sofias_runinskrifter">vikingaklottret </a>på ett av balkongräckena! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHLG3U3mQnOGXOxGsbI_xu8XYb36pYocq9HKtQUqW1SmJsFyghqcx6kMdiuArcWsWVE7X1uZrJ82AQQOi4EukMVbddszwOU2O-6t7VHngO8tTo93c2i6z9zAmXSSvWF4v804wOyEiZFwQ1Plg5iZ_Oi3vux1nup6hLNYFMljIBU_FJbEMa5DXuZuL3rA/s6000/DSC_0088.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHLG3U3mQnOGXOxGsbI_xu8XYb36pYocq9HKtQUqW1SmJsFyghqcx6kMdiuArcWsWVE7X1uZrJ82AQQOi4EukMVbddszwOU2O-6t7VHngO8tTo93c2i6z9zAmXSSvWF4v804wOyEiZFwQ1Plg5iZ_Oi3vux1nup6hLNYFMljIBU_FJbEMa5DXuZuL3rA/w640-h426/DSC_0088.jpg" width="640" /></a></div><div><br /></div><div style="text-align: justify;">Eftersom det är en moské hör det till att kvinnor täcker håret och alla tar av sig skorna vid ingången. Även om det nu var öppet för besökare var det fortfarande en bön på gång och vi fick vänta på avstånd. Det var minnesvärt och ganska storslaget under de urgamla kupolerna, även om jag vid det här laget började vara ganska trött, hungrig - och iskall om fötterna. Lite bortkomna var vi ändå allt - det hade varit jätteroligt att ha någon med som kunde ha förklarat mer av vad vi såg! </div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH95XYaAQyhKFW_XhggYLN14A2f3og7chHpabdN-uOhjlcjZkgUhccMKjvgwL8qYcqteJbXZjb1Jqh3pHnpHmVohxON5WRfGCkfOXWEraCWEyHk5DMWSJqeI_ZCgBV8613ha2u4VdWL0Yha8wnVaYouDI0-JozrpwklOiG9lNoYGq0FbBnQz92y5HjDg/s4624/20230317_164515.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH95XYaAQyhKFW_XhggYLN14A2f3og7chHpabdN-uOhjlcjZkgUhccMKjvgwL8qYcqteJbXZjb1Jqh3pHnpHmVohxON5WRfGCkfOXWEraCWEyHk5DMWSJqeI_ZCgBV8613ha2u4VdWL0Yha8wnVaYouDI0-JozrpwklOiG9lNoYGq0FbBnQz92y5HjDg/w480-h640/20230317_164515.jpg" width="480" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Det började bli dags att gå iväg - mot en aningen oinspirerad middag bestående av hamburgare och en stunds bläddrande i en liten bokhandel som nischat sig på turkisk litteratur översatt till engelska. Sedan via en och annan historisk plats hem mot vår lägenhet - det är svårt att undvika dem i den här delen av Istanbul! </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9YZF2rC6Fm0LS0JcVQtNXgAaK4DiMcYsBO_paToVBc2m3gU7MtXEsXNXS8-H_FWIpCnZPanaHwOwTR72EOBdZyMiPV0DvClzPQjyeYZwrOuh7-E7lOtP652qX_cbOFXDMe2pp1lkObOmgA8T9tkqYbjv6In-2UAigWFuvSeKrvf9IjKBiAwsPbnKC0A/s4624/20230317_184038.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3468" data-original-width="4624" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9YZF2rC6Fm0LS0JcVQtNXgAaK4DiMcYsBO_paToVBc2m3gU7MtXEsXNXS8-H_FWIpCnZPanaHwOwTR72EOBdZyMiPV0DvClzPQjyeYZwrOuh7-E7lOtP652qX_cbOFXDMe2pp1lkObOmgA8T9tkqYbjv6In-2UAigWFuvSeKrvf9IjKBiAwsPbnKC0A/w640-h480/20230317_184038.jpg" width="640" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Tidsperspektivet prövades ännu innan vi hunnit tillbaka till lägenheten. Obelisken på bilden nedanför fördes från Egypten till det dåtida Konstantinopel på 300-talet e.Kr. för att pryda hippodromen som fanns där Sultanahmet-torget är idag. Dagens torg ligger två meter över hippodromen, men monumenten sticker upp ur hål i marken där deras fundament fortfarande står där det stått i snart 2000 år. Obelisken själv är nästan 3000 år gammal... Igen, tidsperspektivet!!</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgq9wmYMeVh_LCM1Fc6iIQcthG8pkA4O5v2Bz_2knINHBzZ4CSJ4sykmsN1vtGJmcVEIJzozFPIX3drkoh-AmbuUHBuLtdz7bVguBEmnn9Y3d2m1EPWCPbN398mMelAnM5syVFH5i0_cdt1jPHnjdFTlHWhS-qIzyQEnLgeHm4xUKK2Fcl4WsaY6Nw4CQ/s4624/20230317_184400.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgq9wmYMeVh_LCM1Fc6iIQcthG8pkA4O5v2Bz_2knINHBzZ4CSJ4sykmsN1vtGJmcVEIJzozFPIX3drkoh-AmbuUHBuLtdz7bVguBEmnn9Y3d2m1EPWCPbN398mMelAnM5syVFH5i0_cdt1jPHnjdFTlHWhS-qIzyQEnLgeHm4xUKK2Fcl4WsaY6Nw4CQ/w480-h640/20230317_184400.jpg" width="480" /></a></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Sedan var vi tillräckligt kalla och trötta för att enhälligt bestämma oss för att strunta i att gå och se Bosporen i dagsljus. Vi hade ju kört över den med taxi kvällen innan, så det fick räcka för den här gången! Jag hoppas jag en vacker dag kommer att befinna mig i Istanbul igen, torr om fötterna och under blå himmel. Då ska jag sätta mig i en båt och se staden från vattnet. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-Nyi69xXI3sW8hT-Pqpobf-V4Y6wMlZYANGlHkDWI1HD_u9xO4Tcxs-LOJqznCTJ2__MycD2FoZ6OnanNE06tBAv-xC24pjSzBOZunk0WTVddyW0vbBrT5OceI2x3uJbk33_CFqR8YX7Cx77hPGQ9Lio2N2SNWjuMHSvBKX7S16q7ebGNIYUXE1fG3g/w480-h640/20230317_191800.jpg" width="480" /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Överraskande nog hittade vi ännu en spännande plats alldeles innan vi kom fram till lägenheten. Det var en anspråkslös dörr där det stod något om market och design, och vi halkade in. Vilket ställe! Det var en täckt innergård där regnet vid det här laget dundrade ner på tältdukstaket från en allt mörkare himmel och en gammal man visade oss runt bland allehanda vackra ting. Han nickade uppskattande när vi berättade att vi skulle vidare till Trabzon, om jag förstod det rätt var han själv hemma från den regionen. Där fanns nycklar och dörrhandtag från gamla hus, rostiga hästskor, medaljonger, hantverk och småpryttlar, det mesta begagnat. Drömmen för en seriös inredare! Själv slog jag till på ett kuddfodral sytt av restmaterial från de handvävda kelim-mattorna som såldes inne i affären, tryggt och torrt under tak. En äkta matta hade jag inte haft råd med även om jag haft en väldigt stor kappsäck, men kuddfodralet blev ett fint minne. </div><div><br /></div>Och sedan återstod inget annat av den dagen än att dra på sig något torrt och sätta sig vid köksbordet för att äta kex och spela Finns i sjön. Följande dag skulle vi dra vidare!<div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmgmXV4MRJH0VkaflhzantgcxYIAYYtk1T7o2W37fAR9k1T9ahLwibR6E9APhf4kC9J_2dX68gxqvOOpHUII3J6mn4RW7oKKHQCu-X293yBACAOQy2ZLBPtxQ-qQ09AdkRoDZSZbEFxWANkiZxft9N43d7_AIcTIsmcZHHyAepW4Sx2NP6ijLwZUe6nA/s4624/20230317_191558.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4624" data-original-width="3468" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmgmXV4MRJH0VkaflhzantgcxYIAYYtk1T7o2W37fAR9k1T9ahLwibR6E9APhf4kC9J_2dX68gxqvOOpHUII3J6mn4RW7oKKHQCu-X293yBACAOQy2ZLBPtxQ-qQ09AdkRoDZSZbEFxWANkiZxft9N43d7_AIcTIsmcZHHyAepW4Sx2NP6ijLwZUe6nA/w480-h640/20230317_191558.jpg" width="480" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p></p></div>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6031398230551812164.post-8696130403527865402023-05-05T23:23:00.003+03:002023-05-05T23:23:40.878+03:00Ett sjunket palats<p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPi5OiTwufaSPnLWMl92FvZJXt2PNl08kQNqAAx48UJqEFon0FqTOpX6MAj0M4LR730Mix0JxlthHCl0Q9nmBK0CyDDY7_ljI3v5bHah_iUYW6TeQncd9QhXcmqmuLsGydFeIkPjtSl1vAIFFhTsiA9ffsRR7K9iRf2ZlsSzGnre5L3uTFGPOB3SSUyw/s6000/DSC_0063.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPi5OiTwufaSPnLWMl92FvZJXt2PNl08kQNqAAx48UJqEFon0FqTOpX6MAj0M4LR730Mix0JxlthHCl0Q9nmBK0CyDDY7_ljI3v5bHah_iUYW6TeQncd9QhXcmqmuLsGydFeIkPjtSl1vAIFFhTsiA9ffsRR7K9iRf2ZlsSzGnre5L3uTFGPOB3SSUyw/w640-h426/DSC_0063.jpg" width="640" /></a></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Jaha, vad är det bästa att göra när himlen över Istanbul är jämngrå och vädret ruskigt och blött? Då går vi under jorden! Närmare bestämt ner i Basilica Cistern, en sagolik plats som också råkar vara en av Istanbuls mest välbesökta sevärdheter. Jag förstår varför. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBSVDWt-AbzWb7L8D5rZk15WXQu8e7QTSdJ9OiG404stn1UtC74uXLBZdhKr82PTeir7f0I5Zz_n2H1rt_cRxrBWV1hc3ppEq3pcKCwn1WU8WH4Qtci60gwdTVMp9FLggCl8hcMI1HhSPMQcWKqbkdU8SOEW6N5vS-ECL_UTI8Lh6A49gCrfGIXUN0ew/s4597/20230317_115541.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4597" data-original-width="3448" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBSVDWt-AbzWb7L8D5rZk15WXQu8e7QTSdJ9OiG404stn1UtC74uXLBZdhKr82PTeir7f0I5Zz_n2H1rt_cRxrBWV1hc3ppEq3pcKCwn1WU8WH4Qtci60gwdTVMp9FLggCl8hcMI1HhSPMQcWKqbkdU8SOEW6N5vS-ECL_UTI8Lh6A49gCrfGIXUN0ew/w480-h640/20230317_115541.jpg" width="480" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Basilica Cistern ligger precis invid Hagia Sofia och är den största av ett helt nätverk av bysantinska vattencisterner. Den byggdes på 500-talet e.Kr. och kan stoltsera med inte mindre än 336 pelare, varav många hade återanvänts från ännu äldre tempelruiner. Idag är den som sagt en stor turistmagnet, men i många hundra år var den bortglömd och upptäcktes av en händelse på 1500-talet när en forskare reagerade på att invånare i kvarteren ovanför kunde hinka upp dricksvatten från ett utrymme under sina källare - och en del kunde till och med fiska där! Cisternen verkar ha haft många namn, men kallades bland annat "det underjordiska palatset" - även om platsen inte direkt behandlades som ett palats, utan snarare som en soptipp. Det var först på 1980-talet som cisternen till sist städades upp, förstärktes och öppnades för allmänheten. </div></div></div><br /><div style="text-align: justify;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9X4YsF7rcniHQORf0mcNzpCCwSDO6YXA8R3UTa8q7lHcfOrTAqPApw8nl1HxD-ckcjtPW3HbnSbBZdvBjlEBVBy1DoVKOnC4JlGEWTTUWFmCEBW5nrMDMVCN_5vszkMpI_Snff8eaNw32xzY4kMyH9wwbb-2JY_PchyN-3mfHbnlJGl02TZ4Gj1_5iw/s6000/DSC_0056.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9X4YsF7rcniHQORf0mcNzpCCwSDO6YXA8R3UTa8q7lHcfOrTAqPApw8nl1HxD-ckcjtPW3HbnSbBZdvBjlEBVBy1DoVKOnC4JlGEWTTUWFmCEBW5nrMDMVCN_5vszkMpI_Snff8eaNw32xzY4kMyH9wwbb-2JY_PchyN-3mfHbnlJGl02TZ4Gj1_5iw/w640-h426/DSC_0056.jpg" width="640" /></a></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Först i efterskott läste jag att den faktiskt helt nyligen <a href="https://www.hurriyetdailynews.com/floor-of-basilica-cistern-visible-for-first-time-175728">har varit stängd för renovering i flera år </a>och öppnade igen först i somras. Cisternen stängdes 2017 för att renoveras och förstärkas eftersom man var rädd för att till och med ett litet jordskalv skulle kunna rasera den - och Istanbul ligger ju också i ett högriskområde för jordbävningar.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdYWRKbFm99W5pVrBZJRVdXJbTAXdE2soBNV40VCimk5khT7AOIxkI__sH7vGB5hkeDTXOlBs0ldWUsmOCXiVNOeqXyVHv4O8K3nZ51vYkK9_lWjEEIEzQUHhCfc13NdT6PV_UkRky9YtY4RTTuRfWeUq5aQreUrURByzH2kM1l2l3o4DJTRkSGwO5MQ/s6000/DSC_0038.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdYWRKbFm99W5pVrBZJRVdXJbTAXdE2soBNV40VCimk5khT7AOIxkI__sH7vGB5hkeDTXOlBs0ldWUsmOCXiVNOeqXyVHv4O8K3nZ51vYkK9_lWjEEIEzQUHhCfc13NdT6PV_UkRky9YtY4RTTuRfWeUq5aQreUrURByzH2kM1l2l3o4DJTRkSGwO5MQ/w640-h426/DSC_0038.jpg" width="640" /></a></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9X4YsF7rcniHQORf0mcNzpCCwSDO6YXA8R3UTa8q7lHcfOrTAqPApw8nl1HxD-ckcjtPW3HbnSbBZdvBjlEBVBy1DoVKOnC4JlGEWTTUWFmCEBW5nrMDMVCN_5vszkMpI_Snff8eaNw32xzY4kMyH9wwbb-2JY_PchyN-3mfHbnlJGl02TZ4Gj1_5iw/s6000/DSC_0056.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9X4YsF7rcniHQORf0mcNzpCCwSDO6YXA8R3UTa8q7lHcfOrTAqPApw8nl1HxD-ckcjtPW3HbnSbBZdvBjlEBVBy1DoVKOnC4JlGEWTTUWFmCEBW5nrMDMVCN_5vszkMpI_Snff8eaNw32xzY4kMyH9wwbb-2JY_PchyN-3mfHbnlJGl02TZ4Gj1_5iw/s6000/DSC_0056.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div><div style="text-align: justify;">Som en kontrast till den 1500-åriga konstruktionen har man också placerat ut moderna konstverk i vattnet - och de flesta smälte fint in och bidrog ännu mer till den magiska stämningen. Och stämning fanns det i överflöd - även om vi var långtifrån de enda besökarna som vandrade runt på gångarna i vattnet hade jag inte blivit förvånad om jag hade sett en basilisk kräla fram ur ett mörkt hörn...</div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjA8DBB7ugskCHJtG6Uia75GumTpcalz0oHa9QhjPInXsjnVTQFPfTKjDCChQ7A3Si9IPlUDhrI1n_6jgRLFaIkW9fgkBrS1g7gHbrckH8cK8f2oftB9bcU62Wt8iVoho9ashCNom94AtGEVF_Fx1Cu3Zd4EuA7ZNKQmAyXaADBV4rl8cq4_L9nodIciQ/s6000/DSC_0036.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjA8DBB7ugskCHJtG6Uia75GumTpcalz0oHa9QhjPInXsjnVTQFPfTKjDCChQ7A3Si9IPlUDhrI1n_6jgRLFaIkW9fgkBrS1g7gHbrckH8cK8f2oftB9bcU62Wt8iVoho9ashCNom94AtGEVF_Fx1Cu3Zd4EuA7ZNKQmAyXaADBV4rl8cq4_L9nodIciQ/w640-h426/DSC_0036.jpg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Någon basilika såg vi ändå inte, men däremot två Medusahuvuden, vända på sidan och upp och ner för att inte förstena någon oförsiktig själ som ser henne i ögonen... </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJQmnBBiTIuuy53vvhBZeyPl4CPURdsJ5zqM6aQNrd91ge2XIsZN8wqr74HCjiDPGhrz0oA6LOrSd_5CvpK_YXpFWm8W1cwEg-TB3eB5qpYuSy6zfiAiy4WNFWPrexoq-14tmfYQ3mnyjZlvYQXmlTa4Jc8p_qjv04syj3PtjC7vJZWqgtojNtKEYuTQ/s6000/DSC_0049.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="6000" data-original-width="4000" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJQmnBBiTIuuy53vvhBZeyPl4CPURdsJ5zqM6aQNrd91ge2XIsZN8wqr74HCjiDPGhrz0oA6LOrSd_5CvpK_YXpFWm8W1cwEg-TB3eB5qpYuSy6zfiAiy4WNFWPrexoq-14tmfYQ3mnyjZlvYQXmlTa4Jc8p_qjv04syj3PtjC7vJZWqgtojNtKEYuTQ/w426-h640/DSC_0049.jpg" width="426" /></a></div></div></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">Det här var verkligen en plats jag kommer att minnas och varmt kan rekommendera för den som råkar ha vägarna förbi. (Ändå en ganska galen tanke att det var just det vi hade - vägarna förbi, på väg till vår partnerskola i Trabzon...) Det kostar en del, kön var kännbar till och med i ruggiga mars (kan tänka mig att de är på en helt annan skala till sommaren) och ingen ska förvänta sig att kunna vandra runt utan andra besökare i hasorna - men ändå. Det var värt ett besök.</div><p></p>Miahttp://www.blogger.com/profile/16821131517234864196noreply@blogger.com0